Fria hansastaden Lübeck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fria och hansestaden Lübeck
Tyska: Freie und Hansestadt Lübeck

1226–1937
Flagga Vapen
Map-DR-Luebeck.png
Huvudstad Lübeck



Bildades 1226


Upphörde 1937


Areal
 – varav vatten
297,7 km²
8,9%
Folkmängd 116 599 (1910)
I dag del av Schleswig-Holstein
Lübeck.png

Fria och hansestaden Lübeck var en förbundsstat i Tyska riket, bestående av dels ett sammanhängande område mellan Östersjön, Holstein, Oldenburgska furstendömet Lübeck, Lauenburg och Mecklenburg, dels nio mindre enklaver i Lauenburg, furstendömet Lübeck och Mecklenburg-Strelitz.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Den indelas i staden Lübeck med förstäder, staden Travemünde samt fyra landskommuner. Sammanlagda arealen var 297,7 km2, varav 26,5 km2 vatten. 116 599 invånare år 1910, varav 98 656 inom staden Lübeck.

Huvuddelen är en slätt, genomfluten av Trave, som vid sitt utlopp bildar flera vikar och står i förbindelse med Elbe genom Elbe—Trave-kanalen.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Enligt författningen av 29 december 1851, reviderad 7 april 1875, 15 december 1902 och 2 oktober 1907, utövades den lagstiftande makten av senaten och en representation, som benämnes Bürgerschaft ("borgerskapet"). Senaten bestod av 14 på livstid valda, minst 30 år gamla medlemmar. 8 av dessa måste tillhöra det lärda ståndet (därav minst 6 rättslärda) och av de övriga 6 minst 5 tillhöra köpmansståndet. De utses av en särskild valkommission enligt en invecklad valmetod. Ordföranden, som utses för 2 år, bar titeln Bürgermeister. Senaten övervakade förvaltningen och rättskipningen, utnämnde statens ämbetsmän och utövade benådningsrätt i brottmål.

Bürgerschaft bestod av 120 på 6 år valda medlemmar (1/3 avgår vartannat år). Valrätt hade varje borgare, som var minst 25 år, minst 4 år bott inom Lübecks område och under denna tid betalt inkomstskatt. Valmännen delades i två klasser; till den första hörde de, som under de sista åren betalt skatt för en årsinkomst av minst 2 100 mark, i Travemünde och i lantområdet även de, som drev ett jordbruk om minst 3 hektar; alla övriga hörde till den andra klassen. Vid valen i staden och förstäderna utser första klassen 90, andra klassen 12 ledamöter av Bürgerschaft; i Travemünde och på landet utser första klassen 15 och andra klassen 3 ombud. Valbar var den, som hade valrätt; dock naturligtvis icke senatorer.

För erhållande av borgarrätt fordrades att minst 5 år ha bott inom statsområdet. Ett av 30 personer bestående utskott av Bürgerschaft överlade på förhand om senatens förslag och kunde besluta i mindre viktiga finansfrågor. I spetsen för de särskilda förvaltningsgrenarna stå deputationer af senatorer och borgare.

Rättsväsen[redigera | redigera wikitext]

Rättsväsendet är fullständigt skilt från förvaltningen. I Lübeck finnes en Landgericht (även omfattande oldenburgska furstendömet Lübeck) och en Amtsgericht samt en yrkes- och handelsdomstol. Dess högsta domstol är den för de 3 fria riksstäderna gemensamma Oberlandesgericht i Hamburg (hvilken till 1879 hade sitt säte i staden Lübeck).

Representation[redigera | redigera wikitext]

Fria hansestaden Lübeck sände en representant till tyska riksdagen samt har en röst i förbundsrådet. Sedan 1867 har Lübeck inte uppställt någon särskild militärkontingent, utan dess värnpliktige ingick i den preussiska hären (9:e armékåren).

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Statens inkomster uppgick för 1911 till 14,5 miljoner mark, dess utgifter till 14,7 miljoner. Statsskulden var samma år 63,14 miljoner mark.

Stadsvapen[redigera | redigera wikitext]

Lübecks vapen var en tvåhövdad örn, med en vit och röd delad sköld på bröstet.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lübeck, 1904–1926.