Fruktos
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Fruktsocker | |
 
|
|
| Systematiskt namn | 1,3,4,5,6-pentol-2-hexanon |
|---|---|
| Kemisk formel | C6H12O6 |
| Molmassa | 180,156 g/mol |
| SMILES | C(O)C1C(O)C(O)C(O1)(O)CO (cyklisk) OCC(O)C(O)C(O)C(=O)CO (acyklisk) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,59 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 790 g/l |
| Smältpunkt | 103 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Fruktos, i dagligt tal fruktsocker, är en energirik enkel sockerart. Till skillnad från glukos är fruktos en ketos, dvs den har en keton-grupp i stället för en aldehyd-grupp. Den förekommer både som cykliska (fruktofuranos och fruktopyranos) och acykliska (fruktohexanon) isomerer.
Det finns 18 olika enkla sockerarter, monosackarider[1], men det finns bara två i vår föda: fruktos och glukos, druvsocker.
Det finns ett stort antal dubbla sockerarter, disackarider, men det finns bara fyra i vår föda, vanligt socker (sackaros), mjölksocker (laktos), maltsocker (maltos) och trehalos. Vid matsmältningen delas dessa upp i monosackarider: sackaros i glukos och fruktos, mjölksocker i glukos och galaktos och maltos i två stycken glukos[2]. Galaktos är således den tredje monosaccariden, som det kan vara bra att kunna namnet på. Sackaros utvinns ur sockerbetor eller sockerrör och spjälkas i tolvfingertarmen av enzymet sackaras.
Glukos kan tas upp av musklerna och andra vävnader. Fruktos kan bara tas upp av levern. Glukos kan lagras i levern i något, som skulle kunna kalla polyglukos, men som heter glykogen. Fruktos kan på motsvarande sätt inte lagras som polyfruktos. I stället omvandlas fruktos till glukos i levern och går dels ut i blodet som blodglukos (den vanligaste formen av blodsocker), dels lagras som glykogen. En del fruktos omvandlas till fettsyror och vidare till VLDL i levern och förs ut i blodet som en viktig energikälla[3].
Fruktos kan vid överdriven konsumtion öka risken för fettlever, men övervikt och alkohol är de vanligaste orsakerna till fettlever. Fruktos stänger även av kroppens mättnadssignal. Fruktosemi betyder ökad mängd fruktos i blodet. Fruktosemi kan uppstå vid överkonsumtion och på grund av rubbningar i lever av ämnesomsättning där brist på enzymen fruktokinas är anledningen.
Fruktos används som sötningsmedel, bland annat tillsammans med glukos i isoglukos.
-
α-D-Fruktofuranos
-
β-D-Fruktofuranos
-
α-D-Fruktopyranos
-
β-D-Fruktopyranos
Referenser[redigera]
- ^ Bertil Englund, Kemi för gymnasiet, Reallinjen, Natur och Kultur, Stockholm
- ^ Lillemor Abrahamsson med flera, Näringsalära för Högskolan, Almquist & Wiksell Förlag AB
- ^ http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_157569.pdf
