Gásakjávrre
 Vy mot Gásakjávrre från östra sidan av Stuorra Duvgge. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 67°20′00″N 16°19′18″Ö / 67.33347°N 16.32174°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7469160, 556837 |
  Gásakjávrre
| |
| Mått | |
| Areal | 5,58 km² [1] |
| Höjd | 774 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 19,4 km [3] |
| Flöden | |
| Tillflöden | Duvggejåhkå |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Duvggejåhkå |
| VattendragsID (VDRID) | 747243-152912 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE747151-152432) |
| Övrigt | |
| SjöID | 747151-152432 |
| ID vattenförekomst | SE747151-152432 |
| Vattenytans ID (VYID) | 747101-152224 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Padjelanta (SE0820201)[4] |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 747173-152356 |
| Namn | Utloppet av Kasakjaure |
| Areal | 20,03 km² |
| Vattenytor | 5,62 km² |
| Sjöprocent | 28,06 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 148,96 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Tukijåkkå (Duvggejåhkå) |
| VattendragsID (VDRID) | 747243-152912 |
| Avstånd till havet | 431 km |
| Medelhöjd | 850 m ö.h. |
| Område nedströms | 747226-152821 |
| Källor | [5][6][7] |
Gásakjávrre är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 5,58 kvadratkilometer och ligger 774 meter över havet. Gásakjávrre ligger i Padjelanta Natura 2000-område.[4] Sjön avvattnas av vattendraget Duvggejåhkå.
Sjöns namn betyder "Vildgåssjön", då "Gássak" betyder gås på lulesamiska[8]. Det sägs ha funnits mycket fjällgås i sjön gammalt tillbaks.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Gásakjávrre ingår i det delavrinningsområde (747173-152356) som SMHI kallar för Utloppet av Kasakjaure. Medelhöjden är 850 meter över havet och ytan är 20,03 kvadratkilometer. Räknas de 6 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 148,96 kvadratkilometer. Duvggejåhkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag (Vuojatädno, Stora Luleälv, Luleälven)[2] innan det når havet efter 431 kilometer.[7] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (72 procent). Avrinningsområdet har 5,62 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 28 procent.[6]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] Topografiska kartan
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Samisk ordbok på nätet”. http://ordbok.sametinget.se. Läst 24 maj 2021.