Insjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Sjö” leder hit. För andra betydelser, se Sjö (olika betydelser).
Insjö i Bariloche (Argentina)
Mälaren en dag i maj 2005. Mälaren är Sveriges tredje största insjö
Den avlägsna sjön Övre Hillen i Dalarna tillhör ett avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön i Norrström i Stockholm

En insjö eller bara sjö (IPA: ɧøː eller ʂøː) är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte; i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter) då man uppger att antalet sjöar är nära 96 000.

Sjöar med avlopp har sött vatten medan avloppslösa sjöar vanligtvis har saltvatten. Avloppet kan ibland vara underjordiskt. När det inte finns något avlopp, avgår vattnet genom avdunstning, varvid dess salter stannar kvar. Salthalten växlar inte bara i olika sjöar, utan även i skilda delar av samma sjö.

Sjöar kan karaktäriseras efter näringsförhållandena. De flitigast använda kategorierna är eutrof, mesotrof eller oligotrof.

Vattnet från sjöns yta avsvalnar när det blir kallare och blir tätare - tyngre och sjunker - till dess att det nått ett skikt av samma täthet och temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. Isbildningen sker därför på ytan - men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar.

Sjöar i världen[redigera | redigera wikitext]

Loch Linnhe utanför Fort Williams i Skottland 2005.

Världens största insjö är Kaspiska havet medan Europas största insjö är Ladoga. Många sjöar har så växlande vattenstånd att arealen varierar mycket mellan olika årstider. Bara Bajkalsjön, Tanganyikasjön och Kaspiska havet har ett största djup på över 1 000 meter.

Rikast på insjöar är gamla nedisningsområden, bland annat stora delar av Kanada, Sverige och Finland. Finland, som kallas "de tusen sjöarnas land" har 56 000 sjöar större än en hektar (0,01 kvadratkilometer)[1]

Sveriges största sjö är Vänern. I Sverige finns 95 795 sjöar med en yta större än en hektar.[2] Sveriges högst belägna namngivna sjö är Kaskasajaure och det vanligaste sjönamnet är Långtjärnen.[3]

Bildande och upphörande av sjöar[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste sjöarna fyller ett bäcken som antingen är en fördjupning i marken eller bildats genom att en damm spärrat av ett flodlopp eller en havsarm. Till den första gruppen hör de sjöar, som finns i gamla nedisningsområden. Särskilda sjöformer är strandsjöar (till exempel laguner), som genom dyner eller avlagringar är skilda från havet samt kratersjöar, vattensamlingar i slocknade vulkankratrar.

Fördjupningsbäcken skapades på olika sätt. Antingen är de bildade genom erosion, såsom många sjöar i gamla nedisningsområden, genom vulkaniska inverkningar, såsom genom jordytans instörtande eller genom vulkaniska explosioner, eller slutligen genom rörelser i jordskorpan, genom dess sjunkande eller genom dess veckningar. Med reliktsjöar menas sjöar, som tidigare var en del av havet, men genom landets höjning avskurits. De har mest en fauna som är besläktad med havets fauna.

Det finns flera orsaker till att en sjö slutar att existera. När den avgående floden gräver sig allt djupare ned - kan sjön till sist helt avtappas. Sjöar dör i torra områden när avdunstningen överstiger nederbörden. Många sjöar fylls upp när tillförande vattendrag medför mycket slam. Aralsjön håller på att försvinna på grund av den stora mängd vatten som människan tagit för bevattning inom lantbruket. Övergödningen av sjöar orsakar en ökad produktion av biomassa som när den sjunker till botten lagrar på sedimenten i snabbare takt än vad som skulle ha varit naturligt. Detta gör att sjön till sist övergår i våtmark.

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Sjöar kan vara betydelsefulla för vattenförsörjning, kommunikationer och fiske. Många sjöar erbjuder även rekreationsmöjligheter i form av bad, segling och liknande.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistikcentralen
  2. ^ SMHI/Svenskt sjöregister
  3. ^ SMHI, Sveiges sjöar.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]