Socken i Sverige

Wikipedia

(Omdirigerad från Socken)
Hoppa till: navigering, sök

Socken är i Sverige ett lokalt geografiskt avgränsat, numera icke-administrativt, område främst definierat genom att dess invånare hörde till samma kyrka. Socknarnas ursprung finns dock i förkristen tid, jämför härad, där de fungerade som enheter för att lösa lokala spörsmål mellan närliggande gårdar, och för gemensam förvaltning av allmänningar.

Vid kristendomens införande kom de gamla socknarna att även fungera som kyrkoadministrativa enheter, på samma sätt som kyrkan ersatte hedniska högtider med kristna. Se till exempel jul, lucia och midsommar/Sankt Hans.

Ordet kommer av det fornsvenska sokn, som är bildat till verbet søkia (söka). Oftast förklaras ordet med att invånarna i en socken sökte sig till samma kyrka. Socknen var den första samhällsnivån över gården i det gamla bondesamhället. Efterföljande nivåer i det förkristna Norden var häradet och landskapet.

Innehåll

[redigera] Historia

På sockenstämmorna avhandlades även världsliga angelägenheter, vilket innebär att socknarna var föregångare, inte bara till Svenska kyrkans församlingar, utan även till dagens kommuner. Dock sammanföll inte de administrativa och de kyrkliga sockengränserna alltid och det är därför viktigt att hålla isär begreppen. Socken och församling är inte synonymer och har inte varit det sedan medeltiden. Genom Gustav Vasas administrativa reformer skapades jordebokssocknarna, vilkas gränser inte sällan avvek från kyrksocknarnas. Socknarna upphörde att gälla som administrativ indelning i och med kommunreformen 1862 då deras uppgifter delades upp mellan borgerliga och kyrkliga kommuner. De sistnämnda kallas numera enbart för församlingar och styrs av kyrkofullmäktige. De borgerliga kommunerna på landsbygden var länge identiska med de gamla administrativa socknarna, även om en del sammanläggningar och delningar förekom. Det förekom därför länge felaktigt att sockenbegreppet användes synonymt med dessa landskommuner.

Endast funktionen jordebokssocken – sedermera jorderegistersocken – kvarstod. För landsbygden utgjorde från och med början av 1900-talet jorderegistersocken registerområde för fastighetsindelningen. För städer och andra tätorter fanns stadsregisterområden.

Genom fastighetsdatareformen, som genomfördes under åren 1976–1995, blev i stället kommunerna registerområden. Socknarnas (eg. jordregistersocken) administrativa funktion upphörde därigenom och utgör därefter inte heller någon administrativ indelningsenhet. Den sockenindelning som förelåg vid reformens genomförande ”frystes” i respektive område. Denna indelning, som redovisas på registerkartan i ett särskilt skikt, ändras alltså inte efter reformens genomförande och man kan inte knyta enskilda personer till socknar.[1]

Efter kommunreformerna 1952 och 1971 innefattar de allra flesta av Sveriges kommuner en mängd f d socknar. Svenska kyrkans församlingar på landsbygden byggde dock fortfarande i princip på den gamla kyrkliga sockenindelningen.

I dag, då omfattande församlingssammanläggningar inom Svenska kyrkan genomförs, kan en församling bestå av flera före detta socknar. Det bör påpekas att socknar inte slås samman för att Svenska kyrkan väljer att slå ihop några av sina församlingar. Församlingsgränser kan alltså ändras, vilket också sker relativt ofta, medan en före detta sockengräns aldrig kan ändras i och med att de upphört att vara föremål för lagstiftning efter 1862. Att en enstaka före detta socken var uppdelad på flera härader, och ibland även på olika län, berodde på att socknen ursprungligen var en kyrklig indelningsenhet, medan häradet var en rättslig enhet.

I dag finns ingen officiell sockenindelning, men socken är fortfarande ett mycket levande begrepp, eftersom det i olika sammanhang finns ett behov av en indelning på lokal nivå som är oföränderlig. Sockenindelningen förändrades relativt lite efter bildandet, och sedan kommunreformen 1863 är det en i alla avseenden historisk indelning som inte kan förändras.

Sockenindelningen kan alltså anses ha "frysts" på ungefär samma sätt som landskapen. Från vilken tidpunkt socknarna ska räknas som oföränderliga råder det dock delade meningar om. Vissa anser att 1863, då kommuner och församlingar infördes, bör vara riktpunkt för detta, medan andra accepterar de indelningsförändringar som gjordes fram till och med 1952.

De som använder sig av sockenindelningen i dag är till exempel släktforskare, dialektforskare, ortnamnsforskare, historiker och arkeologer. De svenska hembygdsföreningarna har oftast socknen som grund.

På senare år har det framförts krav från flera riksdagspartier, myndigheter och organisationer att socknen, och inte Svenska kyrkans församlingsindelning, skall utgöra den minsta enheten i folkbokföringen. Dessa krav har motiverats dels med att Svenska kyrkan numera är skild från staten och folkbokföringen därmed bör vara sekulär, dels med att Svenska kyrkans församlingssammanslagningar innebär att en månghundraårig indelning av landet hotas, då församlingarna alltmer sällan överensstämmer med socknarna. Frågan behandlades i riksdagen våren 2007, varvid kammaren beslöt avvakta regeringens förslag.[2]

[redigera] Listor över socknar

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Stycket om jordesocknar är ett citat från Folkbokföring efter stat-kyrkareformen m.m., SOU 2000:17, s. 64
  2. ^ Skatteutskottets betänkande 2006/07:SkU13

[redigera] Källor

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Socken_i_Sverige
Personliga verktyg