Glyfosat
| Glyfosat | |
  | |
| Systematiskt namn | N-(fosfonometyl)glycin |
|---|---|
| Kemisk formel | HOOCCH2NHCH2H2PO3 |
| Molmassa | 169,073 g/mol |
| Utseende | Vita eller färglösa kristaller |
| CAS-nummer | 1071-83-6 |
| SMILES | OC(=O)CNCP(=O)(O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,705 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 10,1 g/l |
| Smältpunkt | 184,5 °C |
| Kokpunkt | 230 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| LD50 | 1 568 mg/kg (oralt) 130 mg/kg (intravenöst) 7 940 mg/kg (hudexponering) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Glyfosat är en herbicid med formeln C3H8NO5P.
Historia
Glyfosats herbicida egenskaper upptäcktes 1970 av den amerikanske kemisten John E Franz under hans arbete på Monsanto. Han fick National Medal of Technology and Innovation 1987 och Perkin Medal 1990 för sin upptäckt.
Egenskaper
Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym i växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) i växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner. Motsvarande reaktionsväg förekommer inte i däggdjur.
Användning
Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända. Monsantos patent på glyfosat gick ut år 2000, så ämnet finns numer i ett flertal bekämpningsmedel. Volymmässigt är det den vanligaste herbiciden och används främst mot gräs och andra gömfröväxter.
Flygbesprutning av glyfosat har använts för att bekämpa kokaodlingar i Colombia, vilket har lett fram till att den glyfosattåliga sorten boliviana negra har avlats fram. Det har också fått effekten att kokaodlingar har flyttats in i nationalparker där besprutning är förbjuden.
1996 blev de första genmodifierade sojabönorna som inte påverkas av glyfosat kommersiellt tillgängliga. Idag finns även glyfosattålig majs, durra, raps, alfalfa, bomull och vete tillgängliga under namnet Roundup Ready.
Toxikologi
Glyfosat anses vara mindre giftigt än många andra bekämpningsmedel, till exempel klororganiska föreningar. Akut förgiftning yttrar sig genom illamående, kräkningar, diarréer och magont. Ämnet är inte irriterande på huden, men måttligt irriterande om man får det i ögonen. [1]
Det förekommer anklagelser om att glyfosatanvändning skall ha bidragit till diverse sjukdomar[2] (bl.a. autism, cancer och så kallad läckande tarm). Detta har inte kunnat visas vetenskapligt [1][3].
International Agency for Research on Cancer, IARC, har publicerat en rapport i juli 2015, med slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande.[4] Dock motsägs detta i en senare rapport från ett gemensamt möte i maj 2016 mellan FN-organen WHO och FAO. Där dras slutsatsen att glyfosat inte är cancerframkallande för människor via kosten.[5]
Det finns även obekräftade misstankar om att människokroppen kan ha en större tendens att ta upp tungmetallerna kadmium och arsenik i områden med hårt vatten och glyfosat.[6]
Glyfosat har visats påverka honungsbins inlärningsförmåga och minne, vilket kan få negativ effekt på bisamhällets överlevnadsförmåga[7].
Källor
- ^ [a b] ”Faktablad Glyfosat” (pdf). Kemikalieinspektionen. Arkiverad från originalet den 20 september 2007. https://web.archive.org/web/20070920013530/https://apps.kemi.se/bkmregoff/bkmblad/Glyfosat.pdf. Läst 27 augusti 2013.
- ^ Anthony Samsel och Stephanie Seneff. Glyphosate’s Suppression of Cytochrome P450 Enzymes and Amino Acid Biosynthesis by the Gut Microbiome: Pathways to Modern Diseases. http://www.mdpi.com/1099-4300/15/4/1416.
- ^ Hall, Eric (4 maj 2013). ”Roundup and Gut Bacteria” (på engelska). Skeptoid. http://skeptoid.com/blog/2013/05/04/roundup-and-gut-bacteria/. Läst 27 augusti 2013.
- ^ ”20 March 2015 IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides”. www.iarc.fr. http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf. Läst 11 juni 2015.
- ^ ”Summary Report from the May 2016 Joint FAO/WHO Meeting on Pesticide Residues (JMPR)”. http://www.who.int/foodsafety/jmprsummary2016.pdf?ua=1. Läst 1 maj 2016.
- ^ ”DN.se Naturskyddsföreningen avråder från populärt ogräsmedel”. http://www.dn.se/nyheter/varlden/naturskyddsforeningen-avrader-fran-populart-ograsmedel/. Läst 1 augusti 2014.
- ^ Herbert, Lucila T.; Vázquez, Diego E.; Arenas, Andrés; Farina, Walter M. (2014-10-01). ”Effects of field-realistic doses of glyphosate on honeybee appetitive behaviour”. The Journal of Experimental Biology 217 (Pt 19): sid. 3457–3464. doi:. ISSN 1477-9145. PMID 25063858. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25063858. Läst 1 december 2017.