Gotthardbastunneln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den östliga delen av Alptransit-projektet. Gula linjen överst: Zimmerberg-bastunneln; Gula linje till vänster: Den gamla Gotthardtunneln från 1881; Den tjocka gula linjen: Den nya Gotthard-bastunneln (under konstruktion); De röda linjerna visar de existerande huvudspåren.

Gotthard-bastunneln är en järnvägstunnel som håller på att byggas genom Alperna i Schweiz. Den beräknas stå färdig år 2016 eller 2017 och blir då världens längsta järnvägstunnel, med en längd på 57 km.

Tunneln är en del av det schweiziska AlpTransit-projektet, som också omfattar Lötschberg-bastunneln. Liksom Lötschbergtunneln är avsikten att undvika branta stigningar i bergen för att etablera en snabbare nord-sydlig järnvägsförbindelse genom de schweiziska alperna, för höghastighetståg och tunga godståg. När Gotthardtunneln är färdig kommer restiden på linjen Zürich-Milano att kortas med en timme.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Gotthard-bastunneln kommer att bestå av två rör med ett enkelspår i varje, med rören borrade sida vid sida från portal till portal, förbundna var 325:e meter med mindre tvärrör, så att den andra tunneln kan användas som nödutgång. Tågen ska kunna byta spår vid två multifunktionsstationer vid Sedrun och Faido.

För att korta byggtiden har fyra åtkomsttunnlar byggts, och man borrar nu från fem olika ställen samtidigt. Den 15 oktober 2010 gjorde tunnelarbetarna genombrottet i tunneln.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Vägen som passerar Sankt Gotthard-passet är en av de viktigaste passagerna genom alperna. Trafiken har mer än tiodubblats sedan 1980, och de existerande väg- och järnvägstunnlarna är starkt överbelastade. För att få en snabbare och mindre brant passage har väljarna i Schweiz beslutat att bygga denna bastunnel, som skär genom Gotthardmassivet cirka 600 meter under den befintliga Sankt Gotthardstunneln. På den nuvarande linjen kan bara begränsade godståg med en maxvikt på 2 000 ton, dragna av två eller tre lok ta sig fram. De färdas uppför och nedför branta lutningar och genom spiraltunnlar som för upp till den gamla tunnelns portaler 1 100 meter över havet. När den nya tunneln står färdig kommer 4 000 tons godståg kunna ta sig förbi bergen nästan som om de inte existerade. Passagerartåg kommer att kunna färdas i upp till 250 km/tim.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Swiss complete world's longest tunnel, BBC den 15 oktober 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]