Tunnel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En tunnelbanetunnel i Taipeis tunnelbana i Taiwan.

En tunnel är en underjordisk transportväg eller distributionsled. Någon exakt definition på vad som kan definieras som en tunnel finns ej. I Vägverkets tekniska beskrivning för vägtunnlar (Tunnel 2004) förutsätts att konstruktionen är en passage som omges av berg eller i andra fall har en längd av minst 100 meter. En tunnel måste dessutom ha en minsta diameter annars är det ett rör eller borrhål.

Så kallade gångtunnlar i form av betongkonstruktioner under vägar eller spår, definieras tekniskt inte som tunnlar, utan det är broar över gångvägar som även kan benämnas gångportar. Motsvarande begrepp finns i brittisk engelska (Populärt: pedestrian tunnel, teknisk term: subway).

Ursprungligen kommer ordet från franska tonnell som är besläktat med ordet tunna.

Bygge och planering[redigera | redigera wikitext]

Tunnlar anläggs i olika sorters material, från lös lera till hårt berg, och sättet att bygga på varierar med de geotekniska förutsättningarna.

En tunnel kan byggas på flera olika sätt, till exempel:

  • Fullortsborras eller borras och sprängas eller grävas genom jord eller berg.
  • Gjutning av en betongtunnel i öppet schakt, varefter schaktmassorna återfylls (cut-and-coverprincipen), alternativt gjutning direkt på mark.

Tunnlar byggs för att underlätta framkomlighet i främst kuperade och svårtillgängliga områden. Tunnlar kan vara dyra och ibland riskfyllda konstruktionsföretag, men oundgängliga i urbana miljöer, där tunnlar bland annat används för att transportera personer (tunnelbana) och till förläggning av el-, tele-, och avloppsnät.

Rekordtunnlar[redigera | redigera wikitext]

  • Världens längsta tunnel av alla typer är Delaware Aqueduct, New Yorks färskvattentunnel som är 137 km lång.
  • Världens längsta tunnelbanetunnel, och trafiktunnel totalt, finns på linje 3 i Guangzhous tunnelbana, tunneln är 60,4 km lång (oavbruten tunnel under jord hela vägen).
  • Världens längsta järnvägstunnel är Seikantunneln i Japan som är 53,9 km, som går mellan de två japanska öarna Honshu och Hokkaido.
  • Världens näst längsta järnvägstunnel är Kanaltunneln mellan England och Frankrike som är 50 km.
  • Världens längsta vägtunnel är Lærdalstunneln i Norge. Den utgör en del av E16 mellan Oslo och Bergen och är 24,5 km lång. Tunneln invigdes i slutet av år 2000.
  • Världens näst längsta vägtunnel är Sankt Gotthardstunneln i Schweiz som utgör en del av E35 som korsar Alperna i nord-sydlig riktning. Tunneln är 16,9 km lång. Tunneln invigdes år 1980 och var världens längsta vägtunnel fram till år 2000.
  • Bygge av en ny Sankt Gotthardstunnel för järnvägen pågår, som ska bli 57,0 km och bli klar 2016. Denna tunnel ska korta ned restiderna mellan Zürich och Milano genom att slippa besvärliga stigningar och kurvor som finns längs med nuvarande banan.
  • Världens troligen dyraste järnvägstunnel är Kanaltunneln, 145 mdr kr (10 mdr GBP/105 mdr FRF), (1987–1994).
  • Bland världens dyraste tunnlar är även vägtunneln under Boston, Central Artery, smeknamn på bygget är Big Dig, kostnad 120 mdr kr (USD 15 mdr), (1991–2004).
  • Världens djupaste vägtunnel är EiksundstunnelnSunnmøre i Norge, 287 meter under fjordytan.
  • En av världens äldsta tunnlar, grävd omkring år 530 f.Kr., är Eupalinos tunnel på den grekiska ön Samos.

Tunnlar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är längre tunnlar för landsvägar och för järnvägar (undantaget tunnelbanan i Stockholm) relativt ovanliga, trots att landet på sina håll är ganska kuperat. Ingenjörer har, i första hand av kostnadsskäl, föredragit att planera infrastrukturen ovan mark. Det är bara i större städer man byggt tunnel för att undvika inlösen av mark och byggnader, till exempel Stockholms tunnelbana, Gårdatunneln och Helsingborgstunneln. De flesta järnvägar i Sverige är byggda före 1930 och på den tiden undvek man i möjligaste mån tunnlar. På en del håll har genvägar byggts i tunnel efter 1950. I Sverige är det något vanligare med tunnlar längs järnvägslinjer än längs vägar. Detta beror på de högre krav som ställs på en järnvägslinje. Sådana kan inte ha lika branta stigningar som en landsväg, och järnvägar ställer högre krav på utformningen av till exempel kurvor. Därför har järnvägstunnlar funnits i Sverige allt sedan järnvägarnas begynnelse. Efter 1990 har nya järnvägar börjat byggas och de har betydligt fler tunnlar på grund av högre krav, tågen ska kunna gå 250 km/h (om sådana tåg funnits, vilket kommer så småningom).

På landsvägar är tunnlar dock ovanligare i Sverige, eftersom förhållandevis branta backar kan accepteras, och det är enklare att dra en väg vid sidan om upphöjningar i naturen. Till och med motorvägar brukar i Sverige oftast byggas så att de hellre går runt bergen än igenom dem. I takt med att högre krav ställs på att vägarna ska smälta in i det omgivande landskapet och hänsyn till befolkningen runtom, samt järnvägars krav på så raka och plana sträckor som möjligt för att möjliggöra hög hastighet och god acceleration, har tunnlar ofta blivit den enda möjligheten att driva igenom vissa projekt. Ett exempel på detta är den så kallade Södra länken i Stockholm.

Nya vägprojekt på huvudvägar som dras i urban miljö är nästan alltid tunnellösningar. De flesta vägtunnlarna i Sverige finns i Stockholms- och Göteborgsområdena.

Svenska rekordtunnlar[redigera | redigera wikitext]

Kända tunnlar[redigera | redigera wikitext]

Se även Lista över vägtunnlar i Sverige och Lista över järnvägstunnlar i Sverige.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Svenska tunnlar under byggnad[redigera | redigera wikitext]

  • Hallandsåstunneln, dubbelspårig järnväg, två tunnelrör, 8 km, öppnas tidigast hösten 2015
  • Gerumstunneln, två tunnelrör dubbelfilig motorväg igenom Gerumsberget, Tanumshede. Öppnas sommaren 2015.

Övriga Norden[redigera | redigera wikitext]

  • Lærdalstunneln, Norge, väg, 2 körfält, ett tunnelrör 24,5 km.
  • Romeriksporten, Oslo, järnväg, 14,5 km
  • Saviotunneln, Helsingfors, Finland, järnväg, 13,5 km
  • Gudvangatunnelen Norge, väg, 11,4 km
  • Folgefonntunnelen Norge, väg, 11,1 km
  • Lieråsen tunnel, Oslo, järnväg, 10,7 km
  • Finsetunnelen, Hardangervidda, Norge, järnväg, 10,6 km
  • Kvinesheitunnelen, Norge, järnväg, 9,0 km
  • Korgfjelltunnelen Norge, väg, 8,5 km
  • Steigentunnelen, Norge, väg, 8,0 km
  • Bømlafjordtunnelen, Norge, väg, under havet, 7,8 km
  • Hægebostadtunnelen, Norge, järnväg, 8,4 km
  • Trollkona tunnel, Norge, järnväg, 8,0 m
  • Storabälttunneln, Danmark, järnväg, 8,0 km.
  • Oslofjordtunnelen, Norge, väg, 7,3 km
  • Nordkapptunnelen, Norge, väg, 6,8 km
  • Öresundstunneln, Danmark, motorväg samt järnväg, 4,0 km.
  • Vattenledning Asikkala- Helsingfors 125 km

Utanför Norden[redigera | redigera wikitext]

Tunnelsäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Konsekvenserna av en trafikolycka i tunnel kan bli svåra. Ett känt exempel är Måbødalolyckan, där många svenska skolbarn omkom när bromsarna på deras buss slutade fungera och bussen i hög fart krockade med en 1,2 meter bred betongmur i den långa och branta tunneln. Vid den likartade bussolyckan i Sierretunneln den 13 mars 2012 omkom 22 barn och 6 vuxna när en belgisk buss krockade med en meterbred betongmur i Sierretunneln i Schweiz. Dessa olyckor berodde främst på överhettade bromsar och hade kunnat hända utanför tunnlar.

En svår direkt tunnelrelaterad olycka är olyckan i Mont Blanctunneln 1999 då en lastbil med brännbar last fattade eld vilket spred sig till andra lastbilar och orsakade 39 dödsfall.

Tunnelsäkerhetsförbättring har huvudsakligen inrikats på brandskydd och utrymning vid brand. Ett exempel på förbättring är att ha två tunnelrör, avskärmade från varandra. Vid brand i det ena röret kan utrymning ske till det andra.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bohusläningen:Första och kortaste tunneln finns på Orust (Publicerad 2013.07.15)