Guldstrimlig salamander

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guldstrimlig salamander
Status i världen: Sårbar[1]
Chioglossa lusitanica.004.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Groddjur
Amphibia
Ordning Stjärtgroddjur
Urodela
Familj Salamandrar
Salamandridae
Släkte Chioglossa
Art Guldstrimlig salamander
C. lusitanica
Vetenskapligt namn
§ Chioglossa lusitanica
Auktor Bocage, 1864
Utbredning
Distribuicao-geografica-chioglossa-lusitanica.png
Hitta fler artiklar om djur med

Guldstrimlig salamander[2] (Chioglossa lusitanica), även kallad guldstrimmig salamander, är ett stjärtgroddjur i familjen salamandrar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den slanka kroppen är svart på ovansidan med 10 till 12 grunda längsfåror och två gyllengula längsstrimmor, som går ihop på svansen, och flera mycket små, blå prickar. Hos vissa populationer är de gula strimmorna avbrutna och reducerade till avlånga fläckar. Buksidan är mörkgrå, och strupen ljusare grå. Svansen är lång, omkring dubbelt så lång som den egentliga kroppen hos vuxna individer, och kan brytas av och regenereras precis som hos ödlor.[3] Den nya svansen blir gråfärgad. Lungorna är reducerade.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den guldstrimliga salamandern finns bara i norra Portugal och nordvästra Spanien (Galicien och Asturien), där den årliga nederbörden överstiger 1 000 mm.[1]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten föredrar bergig eller kuperad terräng, gärna med ekskogar, även om den också hittats i pinjeskogar, eucalyptusplantager och busksnår. Undervattenfasen vill den helst ha lätt sura, syrerika bäckar och åar med rik, skuggande växtlighet, även om den också har hittats i grottsjöar och övergivna, vattenfyllda gruvor.[1] Tungan används för födofångst precis som hos många svanslösa groddjur.[4] Den sover sommar- och vintersömn under de varmaste respektive kallaste perioderna på året, men det är ingen egentlig dvala, och djuren kan bli tillfälligt aktiva om förhållandena medger det. Den lever på mindre ryggradslösa djur, främst spindlar, men också flugor och små skalbaggar.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

I större delen av utbredningsområdet inträffar lektiden på hösten; i den nordvästra delen leker den emellertid på våren. Arten parar sig på land eller på grunt vatten, där hanen omfamnar honan kloak mot kloak. Mellan 14 till 17, ibland upp till 20 ägg läggs i sprickor i bottnen eller under stenar och murkna trädstammar. Äggen kläcks efter 6 till 10 veckor beroende på temperaturen. De brunaktiga larverna förvandlas under juli till september; detta gäller även larverna som är födda på hösten, som övervintrar i vatten och inte utvecklas mycket under övervintringen. Den guldstrimliga salamandern lever i åtminstone 10 år.[3]

Status[redigera | redigera wikitext]

Den guldstrimliga salamandern är klassad som sårbar ("VU", B2ab) på grund av föroreningar av jordbrukskemikalier, vattenregleringar, påverkan på vattendragen till följd av planteringar samt, i Portugal, skogsbränder. Den är listad i EU:s habitatdirektiv, appendix 2 och 4.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Chioglossa lusitanicaIUCN:s rödlista, auktorer: Jan Willem Arntzen, Pedro Beja, Robert Jehle, Jaime Bosch, Miguel Tejedo, Miguel Lizana, Iñigo Martínez-Solano, Alfredo Salvador, Mario García-París, Ernesto Recuero Gil, Paulo Sá-Sousa, Rafael Marquez (2008), besökt 14 juli 2009.
  2. ^ Miljödepartementet (2007-11-08). ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Svensk författningssamling (SFS). Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2007:845. Läst 2009-07-15. 
  3. ^ [a b c] Arie van der Meijden, Research associate, Museum of Vertebrate Zoology, UC Berkeley (1999-12-27 (uppdaterad 2003-11-10)). ”Chioglossa lusitanica” (på en). AmphibiaWeb, University of California. http://amphibiaweb.org/cgi/amphib_query?query_src=aw_lists_genera_&where-genus=Chioglossa&where-species=lusitanica. Läst 2009-07-12. 
  4. ^ [a b] Ballasina, Donato (1984) (på engelska). Amphibians of Europe a colour field guide. David & Charles. sid. 44 ("5"). ISBN 0-7153-8603-4