Gummark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 64°40′30″N 20°47′30″Ö / 64.67500°N 20.79167°Ö / 64.67500; 20.79167
Gummark
Småort
Land  Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Skellefteå kommun
Koordinater 64°40′30″N 20°47′30″Ö / 64.67500°N 20.79167°Ö / 64.67500; 20.79167
Area 53 hektar (2010)[1]
Folkmängd 121 (2010)[1]
Befolkningstäthet 2,28 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8557
Gummarks läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Gummarks läge i Västerbottens län

Gummark är en småort i Skellefteå kommun belägen i Skellefteå socken norr om Gummarsträsket cirka 15 km sydväst om Skellefteå.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från mitten av 1200-talet, det vill säga under medeltiden, fanns en bofast befolkning i byn. Förledet i byns namn, förmodligen det förkristna mansnamnet Gudmund, tyder på detta liksom även fynd. Dock finns också fynd som indikerar att folk vistats i området redan för 4000-5000 år sedan, det vill säga redan under stenåldern[2].

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Gummark har en varierande och kuperad terräng. Här finns hus vid skogsbryn, på raka slätter och på sandhed. Det finns hus i varierande storlek och former både gamla och nya. Gummark är en inflyttningsby och på senare tid har ett 20-tal nybyggda villor uppförts. Byn har en egen skola och eget familjekooperativ, ett antal småföretagare, ett bönhus samt en ridskola. På somrarna anordnas sommarcafé i den lokala byaföreningsgården. I anslutning till denna finns ett museum tillägnat konstnären Karl-Bertil Stenmark som levde och verkade i Gummark. I byn finns även en rekonstruktion av spånhyvel och skvaltkvarn samt smedja, med anor från 17-1800-talet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Holm, Gösta (1949). ”Ortnamnen i Lövånger”. Lövånger: en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmän. D. 2. Umeå. Sid. 90–157. Libris 1202237