Jörn
| Jörn | |
| Tätort | |
 Jörns järnvägsstation 2009
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Skellefteå kommun |
| Församling | Jörns församling |
| Koordinater | |
| Area | 202,68 hektar |
| Folkmängd | 797 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,93 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 8212 |
  Jörns läge i Västerbottens län
|
|
 |
|
Jörn (sydsamiska Jyörra, finska Jyränjärvi[källa behövs]) är en tätort i Skellefteå kommun och kyrkbyn i Jörns socken, belägenr 65 km nordväst om Skellefteå. Genom orten passerar Stambanan genom övre Norrland och riksväg 95. I Jörn finns också en järnvägsstation där resandeutbyte sker. Tidigare anslöt här tvärbanan mot Arvidsjaur som i dag endast används för utbildningsändamål och cykeldressin.
Innehåll |
[redigera] Historik
Sedan 1778 var Jörn en by vid Jörnsträsket, sex kilometer öster om dagens Jörn. Nuvarande Jörn är ett stationssamhälle som började byggas upp 1893.[2] När man 1888 stakade ut järnvägens sträckning genom dåvarande Jörns socken växte ett nytt samhälle upp runt den nya stationsbyggnaden.[3] De första nya innevånarna folkbokfördes i Jörn 1893.[3] Eftersom tågen endast gick dagtid, blev Jörn övernattningsstation vid stambanan. På den tiden hade Jörn inte mindre än sex hotell. Det sägs att såväl Lenin (1917)[2] som Rabindranath Tagore (1913)[4] övernattat på järnvägshotellet i Jörn på väg genom Sverige. Gamla Jörn blev Österjörn.
[redigera] Kyrkobyggnader
- Österjörns kyrka, även kallad Jörns gamla kyrka
- Sankt Mikaels kyrka
[redigera] Jörns landskommun
Municipalsamhället Jörn skapades 24 november 1923 och uppgick 31 december 1958 i Jörns landskommun, vilken 1 januari 1967 tillsammans med landskommunerna Bureå, Byske och Skellefteå uppgick i Skellefteå stad.
[redigera] Service
Förutom sedvanliga affärer och serviceinrättningar så finns i Jörn en busstation med dagliga turer mot Skellefteå, Kåge och Boliden i ena riktningen mot Arvidsjaur, Arjeplog och Bodö i andra riktningen. Också finns här en järnvägsstation med nattåg mot Stockholm och Göteborg. Dagtågen har dagliga förbindelser med Umeå, Luleå, Boden, Kiruna och Narvik. Inne i stationsbyggnaden driver föreningen Rallarrosen café och hemslöjdsförsäljning.
[redigera] Näringsliv
Ortens näringsliv domineras av gruv och skogsnäringar. Största arbetsplatsen är Renströmsgruvan 17 km söder om Jörn med ca 130 anställda.
Mest känt är Jörnträ som förädlar trä och tillverkar stugor och fritidshus. Bergteamet har en plåtverkstad och Styrud har sin verkstad för prospekteringsborrning här.
Skellefteå kommuns produktionskök för färdigmat ligger här Jörnköket som tillverkar ca 11000 portioner per dag. En skofabrik Jörnkängan tillverkar kvalitetskängor åt bl.a. Försvarsmakten.
Demografiska databasen en forsknings och registreringsavdelning under Umeå universitet, som bl.a. kartlägger släkter och ärftliga sjukdomar, har en filial i Jörn.
Strukton Rail (Sverige) som reparerar och underhåller järnvägar har en filial och ett arbetsställe i Jörn.
[redigera] Idrott
13 km nordost om Jörn ligger skidanläggningen Storklinta.
Jörn har också en framgångsrik skidklubb, SK Järven, som fostrade flera åkare i landslaget. Lennart "Lilljärven" Larsson är den mest framgångsrike med bl.a ett VM-guld i stafett 1958. Andra SK Järven-åkare som tävlade internationellt på den tiden var bl.a. Tore "Storjärven" Karlsson och Ingemar Karlsson. Tommy Lundberg blev svensk juniormästare 1971 och Anna Karlsson blev vann ungdoms-SM 1977. Hennes äldre syster Stina Karlsson var vid den tiden en etablerad åkare i damlandslaget. Lars Öster arbetade under många år som funktionär åt landslaget och skidsportförbundet. Han var också den drivande kraften bakom etableringen av Storklinta-anläggningen..
Ulf Berglund boende i Myrheden norr om Jörn blev svensk mästare i Skotercross 1972 i Ljusdal.[5]
Jörn IF är en aktiv förening främst för fotboll.
[redigera] Kultur
Författaren Birger Vikström växte upp och arbetade i byn Granbergsträsk ca 10 km väster om Jörn. Han tillhörde genren Klarabohemerna. En utställning av hans verk kan beskådas i Granbergsträsk bygdegård.
Författarinnan Sara Lidman från Missenträsk debuterade 1953 med romanen Tjärdalen. En berättelse med ursprung i hembygden. Sara tillhörde genren provinsialism dit även t.ex Torgny Lindgren och P.O. Enquist brukar räknas. Sara Lidmans hemgård ägs och förvaltas av Umeå Universitet att används som studie och forskargård.
Göran Marklund är en f.d. rektor och bygdehistoriker som förtjänstfullt dokumenterat och beskrivit bygden ur olika perspektiv.
På den musikaliska scenen har Jörn bidragit med bland annat att två av medlemmarna i Skellefteågruppen the Wannadies härstammar från Jörn, trummisen Gunnar Karlsson och sångaren och låtskrivaren Pär Wiksten. Gruppen har nått stora framgångar med låtar som "My Hometown".
Journalisten och radioproducenten Ulph Nyström som skriver och producerar flera avAnnika Lantz radioshower kommer från Jörn.
Rocktrummisen "PW" alias Peter Wikberg bor i Missenträsk.
Elisabeth "Liz" Lundberg från Lillgranberg har varit sångerska i Yngve Forssélls orkester
Ullbergsträsk Hembygdsförening driver Väckelsemuseet samt anordnar kulturkvällar en gång i veckan under somrarna.
Jörns Hembygdsförening tillvaratar Jörnsbygdens kultur och natur. Man förvaltar hembygdsgården, som bevarar historiska föremål från Jörnstrakten, hyr ut en gammaldags bagarstuga för den som vill baka ljusugnsbröd, är ägare av det gamla kulturminnesmärkta järnvägshotellet samt fick år 2006 patent på namnet "Hjortronlandet", Sara Lidmans benämning av Jörnsbygden.
En av de äldsta boplatserna i Norrland är Garaselet (cirka 8 000 år gammal), som ligger utanför Jörn.
En jättestor trä-älg, Stoorn planeras att byggas på berget Vithatten 20 km väster om Jörn.
Struten som fanns på äldre tiders MC-hjälmar för att undvika vinddrag i ögonen är en uppfinning med rötter i Jörnstrakten.
[redigera] Kända personer från Jörn
Programledaren och isprinsessan Josefine Sundström har sina rötter i byn Stavaträsk öster om Jörn
Landshövdingen i Gävleborgs län och f.d. Migrationsministern Barbro Holmberg växte upp i Pärlström strax söder om Jörn. Numera är hon mest känd som mamma åt Elin Nordegren.
[redigera] Galleri
-
Järnvägsstationen i Jörn
-
Jörns landskommuns vapen 1950-1967
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Jörn 1960–2010[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 429 | |||
| 1965 | 1 477 | |||
| 1970 | 1 471 | |||
| 1975 | 1 457 | |||
| 1980 | 1 355 | |||
| 1990 | 1 278 | 201 | ||
| 1995 | 1 188 | 201 | ||
| 2000 | 1 011 | 204 | ||
| 2005 | 877 | 204 | ||
| 2010 | 797 | 203 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011.
- ^ [a b] Destination Skellefteå
- ^ [a b] Marklund, G. och Harry Åkesson, H. (1993) Jörn hundra år- Glimtar ur Jörns samhälles första sekel.
- ^ Skellefteå lokalhistoriska portal, "Järnvägshotellet i Jörn"
- ^ http://www.svemo.se/file_out.php?id=2144
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||
