Gustaf Adolf af Wasaborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vasen (Vasakärven), som givit Vasaätten dess namn.

Gustaf Adolf af Wasaborg, född den 21 april 1653, död den 4 juli 1732, greve af Vasaborg, överstelöjtnant.

Gustaf Adolf studerade i Strasbourg. Han var ryttmästare i Hertigdömet Braunschweig-Lüneburg 1676. Överstelöjtnant i hannoveransk tjänst. Avsked 1680. Han förlorade Wildeshausen, som furstbiskopen av Münster intog under pågående krig med konung Karl XI samt miste sedermera genom Karl XI:s reduktion både grev- och friherreskap, varefter han bodde på gården Hengslage i amtet Wildeshausen. Han avled den 4 juli i Wildeshausen och gravsattes den 9 juli i Hundlosens kyrka.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var son till Gustaf Gustafsson af Vasaborg och Anna Sofia von Wied-Runkel, och därmed barnbarnsbarnbarn till Gustav Vasa. Hustru var Angelica Catharina von Leiningen-Westerburg, dotter till greve Georg Vilhelm av Leiningen-Westerburg.

15 barn varav 11 nådde vuxen ålder:

  1. Georg Mauritz af Vasaborg född 1678, dog ogift och utan tjänst den 14 januari 1754 och slöt därmed såväl Vasaätten som den grevliga ätten af Wasaborg på svärdssidan.
  2. Anton Adolf af Vasaborg (1689-1748).
  3. Sofia af Vasaborg (Sofia Elisabet Christina), född den 24 augusti 1694 död den 12 december 1756 i Forbach i Lothringen. Hon var gift med generalguvernören i Saarbrücken, friherren Henning von Stralenheim, från dem härstammar den grevliga ätten von Strahlheim-Vasaborg i Bayern.[1]
  4. Henrietta Polyxena af Vasaborg född 1696, avled ogift på sitt gods Hundlosen i Oldenburg 1777 och slöt den grevliga ätten af Wasaborg samt även Vasaätten på spinnsidan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt biografiskt handlexikon i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)