Gustafva Björklund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Gustava Katarina Björklund, född 1794 i Finland (eventuellt Kjulo), död 4 oktober 1862 i Stockholm, var en finlandssvensk restaurangägare och kokboksförfattare.

Björklund flyttade som barn från Finland till Sverige med sin familj. Efter att ha tjänat som hushållerska i olika privata hem samt arbetat vid sin systers och svågers krogrörelse i först Mariefred och senare Södertälje, anställdes hon 1833 vid serveringen på herrklubben Lilla Sällskapet vid Munkbron i Stockholm och blev följande år huvudansvarig för denna. Vid sällskapets upplösning i början av 1840-talet övertog hon lokalerna för en privat "spisqvartersrörelse", vilken snart blev mycket uppskattad inom stockholmssocieteten.

Under denna tid påbörjade Björklund också sin mycket framgångsrika utgivning av kokböcker. Den första, Kokbok, utkom 1847 och följdes av ett flertal senare upplagor och uppföljare, bland annat Kok-bok för tjenare och tarfliga hushåll (1851). Också långt efter författarinnans död fortsatte dessa böcker att komma ut i nya upplagor, och de omtalas med aktning av Charles Emil Hagdahl i dennes berömda Kokkonsten som vetenskap och konst (1879).

Efter tio framgångsrika år mattades verksamheten vid Munkbron och 1851 upphörde Björklund med denna rörelse. Hon öppnade en ny enklare krog i Klarakvarteren men arrenderade snart ut den och ägnade sig i stället åt att hyra ut rum för resande. Åren 1855-1862 var hon bosatt i Göteborg och bedrev en enklare spisrörelse där, men återvände fattig och utsliten 1862 till Stockholm där hon dog senare samma år.

Björklund, som i ungdomen beskrivits som en stor skönhet, var aldrig gift men fick tre barn. Med sin dåvarande arbetsgivare Otto Reinhold Hammerfeldt hade hon sonen Gustav Reinhold (1817-?) och senare fick hon två döttrar, Lovisa Elisabeth (1824-?) och Henrietta Gustava (1825-1886), vilka gavs efternamnet Karlsson. Per Erik Wahlund argumenterar i sin biografi över Björklund för att det finns goda grunder (bland annat pengautbetalningar från hovet) att tro att döttrarnas far var Karl XIV Johan. Henrietta gifte sig med underlöjtnanten Algot Törneman och blev mor till industrimannen Johan Algot Törneman samt farmor till konstnären Axel Törneman.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Per Erik Wahlund: Demoiselle - Kokboksutgiverskan och restauratrisen Gustava Björklunds liv och verksamhet, Växjö (?), 1991.