Södertälje

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°11′N 17°38′O / 59.183, 17.633
Södertälje
Tätort
Centralort
Södertälje från nya Saltsjöbron.
Södertälje från nya Saltsjöbron.
Land  Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Södertälje kommun
Församling Södertälje församling
Östertälje församling
Koordinater 59°11′N 17°38′O / 59.183, 17.633
Area 2 584,45 hektar
Folkmängd 64 619 (2010-12-31)[1]
Befolkningstäthet 25 inv./hektar
Grundad 1300-talet
Tidszon CET (UTC+1)
Postort SÖDERTÄLJE
Postnummer 151 XX
Riktnummer 08
Tätortskod 0356
Södertäljes läge i Stockholms län
Red pog.svg
Södertäljes läge i Stockholms län
För den historiska stadskommunen, se Södertälje stad.

Södertälje är en tätort i Södermanland och centralort i Södertälje kommun. Med sina 64 619 invånare (2010-12-31)[1] är det landskapets tredje största tätort och den 16:e största i Sverige. Södertälje är beläget mellan Strängnäs, Stockholm och Nyköping där Mälaren är förbunden med Östersjön genom slussen i Södertälje kanal.

Innehåll

[redigera] Historia

[redigera] Äldre historia

Första gången Södertälje omnämndes i de historiska källorna var år 1070 av Adam av Bremen då han i sitt verk Gesta Hammaburgensis Ecclesiae pontificum omnämner platsen i en beskrivning av vägen mellan Skara och Birka. Området har dock varit bebott sedan långt tidigare.

stenåldern, omkring 4000 år före Kristus, beräknas att de första människorna kom till trakten omkring det som idag är Södertälje. Bofasta blev det runt 3000 år före Kristus när bondekulturen troligen hade nått området.

Samhället växer till under 600-talet, det sammanföll med att landhöjningen hade gjorde att farleden mellan Mälaren och Östersjön hade försvunnit men trots det så var det fortfarande den snabbaste vägen in i Mälaren.

Hertig Karl (sedermera Karl IX) satsade aktivt på Telge som handels- och sjöfartsstad under sin tid som hertig av Södermanland, vilket bidrog till ökat byggande under den här tiden. Bland annat anlades en hamn strax söder om staden.

Det var först på 1740-talet som staden även började med industriell tillverkning som komplement till sjöfarten.

[redigera] 1800-talet

Södertälje hade redan en hamn, men under 1800-talet fick den möjlighet att ta emot större skepp, och nya transportvägar kom till med nya medel. 1819 invigdes Södertälje kanal efter 13 års byggande och dryga fyrtio år senare öppnas järnvägstrafik mellan Södertälje och Stockholm och bara två år senare – 1862 öppnas västra stambanan förbi Södertälje som förbinder även staden med Göteborg.

Staden blev även känd som badort och hade både en kallbadsanläggning och senare även en varmbadsanläggning.

[redigera] 1900 – 1945

Vid sekelskiftet hade Södertälje växt till över 8 000 personer. Runt sekelskiftet etablerades flera stora fabriker i staden Svenska Centrifug AB (1896), AB Södertelge Verkstäder (1897), Baltic (1906), Aktiebolaget Astra Apotekarnes Kemiska Fabriker (Astra) (1913), Tobaksmonopolet (1915) och Wedaverken (1917). Mest intressant är kanske bildandet av VABIS, Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge (1891), som år 1911 slogs samman med skånska Scania och bildade Scania-Vabis. Numera använder bolaget dock endast namnet Scania.

[redigera] Från 1945 till idag

På 1950-talet ansågs förhållandena i Södertäljes centrala delar undermåliga. Samtidigt som staden växte, och moderna flerfamiljshus uppfördes i ytterområdena, dominerades stadskärnan av relativt små trähus. De styrande i staden beslöt sig då för att genomföra den så kallade citysaneringen, där byggnaderna kring den nuvarande gågatan (den bilfria delen av Storgatan) revs. En del av byggnaderna flyttades till stadsmuseet Torekällberget, som på den tiden låg väl utanför staden. Rivningarna och nybyggnationen påverkade främst området Nygatan – Storgatan (gågatan) - Köpmangatan. Däremot bevarades mycket av 17- och 1800-talsbebyggelsen omkring Olof Palmes plats, Marenplan, Saltsjötorget och Stortorget skonades dock.

År 1960 var Södertälje fortfarande en ganska liten stad med en i stort sett homogen befolkning på 33 000 invånare. På 1960-talet kom dock demografin i staden att förändras radikalt. Högkonjunkturen och strukturomvandlingen ledde till stordrift och ökad företagskoncentration och de stora företagen – Scania-Vabis och Astra – ropade efter folk. Mobiliseringen skedde i första hand genom rekrytering av arbetskraft i delar av landet som drabbats hårt av strukturomvandlingen, främst Norrland. När inte det räckte började arbetskraft att rekryteras och flytta hit från andra länder. Huvuddelen av den invandrande arbetskraften kom från Finland, men också Grekland, Italien och Jugoslavien. Under 1970-talet så avtog dock invandringen från Finland. På senare år har många assyrier/syrianer bosatt sig i Södertälje, de utgör största delen av stadens invandrare och omkring 39% av Södertäljes befolkning.[2]

[redigera] Södertälje stadshus

Huvudartikel: Södertälje stadshus
Södertälje stadshus och Telge Forum.

Södertälje stadshus ligger vid Campusgatan 26 i Södertälje. Byggnaden är ritat av arkitektföretaget BSK Arkitekter och invigdes på hösten 2008 av kung Carl XVI Gustaf. Södertälje stadshus är både stadshus och kulturhus. Stadshuset har byggts i anslutning till Telge Forum som inrymmer scenerna Estrad och Trombon från 1970-talet.

I bottenvåningen finns reception och ett medborgarcenter. Däröver finns två publika våningar som innehåller teater, konferens, restaurang och utställning. Den långt utskjutande plenisalen fungerar även som ett skärmtak för byggnaden och ger den ett karakteristiskt yttre.

Södertälje stadshus är det första stadshus i Sverige som byggdes efter den nya tillgänglighetslagen. Det innebär att personer med synhandikapp själva kan sig in i och runt i byggnaden med hjälp av ledstråk i gata/golv och med hjälp av taktila skyltar.[3]

[redigera] Kulturliv

Södertäljes största teater är Oktoberteatern på Slussgatan, mellan Olof Palmes plats och Marenplan, där man sätter upp ett flertal pjäser varje år. Teatern har tidigare hetat Castor, och i lokalerna fanns det från början en biograf. Södertälje har även Sveriges enda professionella finskspråkiga teatergrupp, vid namn Teatteri Kipinä.

Ett av de populäraste kulturella centrumen runt staden är Kulturhuset i Ytterjärna. I byggnaden ryms teater, kafé, konferenslokaler och kontor. Sedan premiären 1992 har kulturhusets popularitet ökat, och idag finns här ett rikt programutbud. Kulturhuset vann andra pris för Sveriges mest omtyckta moderna byggnad år 2001. Vid byggnationen satsade man speciellt på akustiken i lokalerna, vilket har gjort att många konserter hålls här. Konsertsalen har ca 500 platser, och får tillsammans med annan antroposofisk verksamhet omkring 30 000 besökare årligen. Av den övriga kulturella verksamheten märks även de uppmärksammade utställningarna om arkitektur och trädgårdskonst som hållits här.

Ett nytt och populärt inslag i Södertäljes kulturliv är föreningen Molto som 2008 började arrangera större musikkonserter. Deras verksamhet har engagerat ett hundratal ungdomar och effekterna av verksamheten har uppmärksammats av bland annat av Ungdomsstyrelsen och Stockholms läns landsting som ett bra och unikt exempel på hur man kan få in ungdomar i föreningslivet. Föreningen har också startat Molto Creative som är ett kreativitetsnätverk av och för kreativa ungdomar. Det nätverket jobbar aktivt för att nyansera debatten om gatukonst och hur man ska få fler ungdomar att möta framtidens problem med kreativitet.

[redigera] Museer

Invid Scaniakoncernens huvudkontor vid Nyköpingsvägen ligger fordonsmuseet Marcus Wallenberg-hallen, som är döpt efter den framlidne finansmannen Marcus Wallenberg. Under 1900-talets början bidrog han till att utveckla Scania. I museet finns en rad äldre fordon som tidigare varit i bruk. Bland annat återfinns ett exemplar av den första serietillverkade svenska personbilen från år 1903. Här finns även järnvägsvagnar som tillhört Statens Järnvägar, och trafikerade de svenska järnvägarna under 1800-talets slut till början av 1900-talet. De utställda objekten har återställts till ursprungligt skick. Lite mindre än hälften av museet består av nyare fordon som tillverkats under 2000-talet.

Väderkvarnen på Torekällberget är ett för Södertälje karaktäristiskt landmärke som syns från stora delar av staden

Torekällbergets Museum (i folkmun vanligtvis endast Torekällberget eller Berget) med Södertälje Stadsmuseum, är mycket välbesökta. Själva museet skapades i samband med den så kallade citysaneringen år 1961 då man valde att flytta många äldre byggnader till Torekällberget. Museet är uppdelat i miljöerna ”Staden” och ”Landet”. Stadsmiljön är uppbyggd omkring Torekällbergets torg, där man fortfarande håller marknader. Torget kantas av bebyggelse från 17- och 1800-talen. Landsmiljöerna är hemvist för djurparken. Här kan man få en bra inblick i hur livet på de sörmländska gårdarna var. Där finns även Torekällbergets Scen, där det sommarhalvåret ofta anordnas dans och uppträdanden.

Saltskog gård var Carl Fredrik Liljevalch, d.y. hem. Idag fungerar det som museum. Gården har anor från 1500-talet. Liljevalch förvärvade den år 1881. Tidigare hade gården varit i Lovisin, Gyllenstierna, Dufva och Tamms ägo. Liljevalch blev dock den första som faktiskt bosatte sig på gården. Han tog aktiv del i arbetet på gården, och utvecklade den till ett mönsterjordbruk. Han gjorde också omfattande upprustningsarbeten av gården och ägorna vilka blev en kulturell mötesplats fylld av konst. Senare gjordes en tillbyggnad till huvudbyggnaden, samt en mindre villa och en ladugård, stall och ekonomibyggnader. Trädgården innehöll flera ovanliga trädsorter och fick ett engelskt utseende. Mycket stensattes, och två nya runstenar ristades. Gården drivs idag av en ideell förening. De har återställt mycket av gården i ursprungligt skick. Idag finns där flera konstnärsateljéer och utställningslokaler. Evenemangen på Saltskog gård är av varierande slag. Ofta hålls utställningar, föredrag och konserter.

Det Biologiska museet skänktes till staden av mecenaten Carl Fredrik Liljevalch. Byggnaden ligger på på Erik Dahlbergs väg, och uppfördes i jugendstil. Museet öppnades för allmänheten år 1913. Utställningarna, som skapades av Gustaf Kolthoff och hans son Kjell Kolthoff, visar djur och fåglar från de sörmländska omgivningarna i sina naturliga miljöer. Totalt har man samlat över 100 olika arter i lokalerna. Kjell Kolthoff målade de stora dioramorna som än i dag finns kvar i museet. Byggnaden totalrenoverades år 1970, och återinvigdes år 1983. Sedan restaureringen har museiverksamheten drivits av Torekällbergets museum.

Världens äldsta propellerdrivna ångfartyg med originalmaskin är S/S Ejdern. Dess hemmahamn är sedan år 1906 Södertälje. Ångfartyget byggdes ursprungligen av Göteborgs Mekaniska Werkstad år 1880. Under sina första år trafikerade Ejdern Göteborgs skärgård. Från 1898 till 1905 gick båten i trafik i Roxen. Efter detta flyttade fartyget runt mellan flera hamnar i Mellansverige. 1906 kom Ejdern till Södertälje. Ursprungligen trafikerade hon sträckan från Södertälje till Mörkö, samt körde frakt i östra Mälaren. Från år 1914 till 1957 hade båten en och samma befälhavare; Rickard Fredmark. Han sålde sedan båten till Södertälje stad. Vid den tiden var båten i mycket dåligt skick, och visade inte vinst. Staden beslutade efter detta att båten skulle sänkas utanför Landsort. 1964 skänktes båten dock till Föreningen för bevarande av gamla båtar. Ur denna bröt sig sedan Museiföreningen Ångfartyget Ejdern ut, vilka äger båten idag. Sedan 1976 har de kört båten i trafik runt Södertälje. Från 1984 började man åter igen driva båten med koleldning. Ejdern tar 90 passagerare och trafikerar numera rutten mellan Södertälje och Adelsö.

Vetenskapsmuseet beläget på Storgatan heter Tom Tits Experiment. Konsthallen höll en vetenskapsutställning i november år 1985. Förebilden var boken ”Tom Tit – La Science Amusante” (svensk titel: Tom Tits Experiment – Vetenskapliga förströelser). Utställningen blev så populär att man bestämde sig för att låta den bli permanent. Man flyttade in i Svenska Centrifug AB:s gamla lokaler (det så kallade Centrifugenhuset) i närheten av Stortorget. Det är idag Sveriges största så kallade ”science center”. Museet har fyra våningar. Under sommarhalvåret har man även en öppen park. Sammanlagt finns det över 400 naturvetenskapliga experiment i utställningen. Årligen har museet över 300 000 besökare.

Wendela Hebbes hus är ett museum över Wendela Hebbe, som var den första kvinnliga yrkesjournalisten i Sverige. Hon anställdes på Aftonbladet år 1841. Där skrev hon om teater och musik, samt recenserade och översatte böcker. Parallellt med att vara journalist tonsatte hon sånger och skrev sagoböcker. Museet är beläget invid Slussgatan, i början av Lotsudden. På baksidan av huset ligger Vänortsparken, tvärs över Maren från Marenplan och Strandgatan. Själva byggnaden består av två våningar i gulmålat trä. Det uppfördes ursprungligen under 1700-talet vid Snäckviken, där AstraZenecas anläggning idag finns. År 1863 köptes fastigheten av Lars Johan Hierta som en sommarstuga åt Wendela, hennes dotter Signe och den gemensamma icke erkända sonen Edvard Faustman. Efter Wendela har huset tjänat flera olika syften. Efter många turer beslutade sig kommunen för att restaurera huset, och upplät platsen invid Vänortsparken för detta. Alltsedan invigningen har det fungerat som ett kulturhus, med flera utställningar och teatrar årligen. Det inrymmer även en restaurang som förestås av Antoinette Mezher och en museidel med möbler och tavlor från släkterna Hebbe och Faustman. Huset ägs och drivs av den ideella föreningen Wendelas Vänner som också anordnar flera aktiviteter där.

[redigera] Kyrkligt

Sankta Ragnhilds kyrka med Cronberg-Hackerska gravkoret i förgrunden sett från Stortorget.

Södertälje tillhör Strängnäs stift, precis som huvuddelen av Sörmland [4]. Geografiskt är själva tätorten uppdelad mellan Södertälje församling och Östertälje församling. I Östertälje församling ingår den del av staden som ligger på den östra sidan om kanalen. [5]

Södertälje församling bildades 2010 genom en sammanslagning av Södertälje-Tveta församling och Västertälje församling. 2002 hade dåvarande Södertälje församling slagits ihop med Tveta församling, som tidigare tillhört Tveta kommun. I församlingen bor ca 45 000 personer, vilket gör den till den största i staden. Geografiskt sett omfattar församlingen de delar av Södertälje som ligger väster om kanalen. Dessutom ingår Pershagen och Tveta med omnejd som tidigare tillhörde Tveta församling. De två församlingarna bildar tillsammans Södertälje kyrkliga samfällighet i Södertälje kontrakt. I kontraktet ingår totalt 9 församlingar i östra Sörmland, från Trosa i söder till Enhörna i norr.[5]

Inom Södertäljes gränser finns sammanlagt åtta kyrkobyggnader. Den äldsta, och än idag sannolikt största och viktigaste är Sankta Ragnhilds kyrka från 1200-talet, som är belägen på Stortorget[6]. Tillhörande Södertälje församling är även stadsdelskyrkan Hovsjö kyrka, Sankt Mikaels kyrka i Geneta och Lina kyrka i stadsdelen Lina Hage. Den ritades av Tallius Myhrman arkitektur. Kyrkan har blivit mycket omtalad för sin vackra arkitektur, och har avbildats i flera svenska byggnadsmagasin. [5]

Församlingskyrkan i Östertälje församling är Alla Helgons kyrka i Östertälje. I närheten ligger även Hagabergs kapellHagabergs folkhögskolas område. Det byggdes år 1894. Då var det gårdskapell på Vartofta gård i Västergötland. Den 26 juli 1914 invigdes kyrkan på sin nuvarande plats, efter att ha nedmonterats och flyttats med tåg. I stadsdelen Brunnsängs centrum ligger Brunnsängs kyrka, som är den yngsta i staden. Man bedriver även verksamhet på sjukhuset, i form av Sjukhuskyrkan. Omedelbart söder om tätorten ligger även Tveta kyrka i Tveta, och Pershagens kapell i Pershagen. På grund av sin närhet brukar de anses ligga i Södertälje. De ingår båda i Södertälje församling.[5]

Förutom Svenska kyrkans finns även bland annat Sankt Ansgars församling inom den romersk-katolska kyrkan. Församlingen omfattar ett ganska stort geografiskt område runt östra Sörmland och sydvästra Storstockholm. Sankt Ansgars kyrka vid Mälarbron är församlingskyrka. Södertälje är även ett starkt fäste för de kristet ortodoxa. Den Syrisk-ortodoxa kyrkan har två biskopar i staden. Den sverigefinska minoritetsgruppen har bland annat verksamhet på finska inom Svenska kyrkan, men har också egna finskspråkiga trossamfund. Däribland den Finska Pingstförsamlingen[7].

[redigera] Näringsliv

De fyra största arbetsgivarna
Källa: Södertälje kommun[8]
Företag Antal
anställda
Scania 9 140
Kommunen 5 700
AstraZeneca 5 570
Sjukhuset 950

Södertälje är särskilt känt för storföretagen AstraZeneca och Scania. Mätt i antalet företag är branscherna detaljhandel, partihandel och restaurangrörelser, med omkring 1 000 företag, dominerande. Inom bygg- och anläggning finns cirka 600 företag samt omkring 450 bolag i konsult- och uppdragsbranschen. Sammanlagt finns det över 4000 företag i staden. Södertälje har en hög andel småföretag med fem eller färre anställda.

I april 2005 var arbetslösheten 5,3% (inklusive personer i åtgärder) i jämförelse med 6,0 för hela riket enligt statistik från kommunen. Inpendlingen är 15 695 personer, varav 9 298 män. Utpendlingen är 10 833, varav 6 333 är män. Detta innebär ett pendlingsnetto på + 4 862 personer. Inpendling sker främst från övriga Sörmland samt från Storstockholm. Utpendling sker framför allt till Stockholm. Det kan dock tilläggas att även mindre orter som Gnesta, Nykvarn och Trosa har inpendling från Södertälje, även om denna pendling inte märks speciellt tydligt i Södertäljes statistik.

[redigera] Utbildning

Kungliga Tekniska högskolan har beslutat flytta sina mellaningenjörsutbildningar till Södertälje. Gymnasieskolan har strukturerats om flera gånger på senare år, och år 2005 fanns det åtta kommunala och sju fristående gymnasier i Södertälje. År 2007 startades Teknikcollege som är en yrkesskola i nära samarbete med de större företagen i Södertälje.

Hagabergs folkhögskola startade 1910 som bibelinstitut och blev folkhögskola år 1957. . Huvudman för skolan är Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Totalt studerar ca 250 elever vid skolan, varav 20 är bosatta på internatet. Utbildningarna kretsar främst kring kristen lära. Bland annat har man Svenska kyrkans grundkurs på 16 veckor, för de som i framtiden är intresserade av att arbeta där. Skolan har även filialer i Stockholm och i Uppsala.

[redigera] Storföretag

Aktiebolaget Astra, Apotekarnes Kemiska Fabriker bildades år 1913 av apotekaren Adolf Rising. Företaget hade till en början endast tio anställda, men utvecklades redan under de första åren starkt. En av anledningarna till detta var det ökade läkemedelsbehov som uppstod på grund av första världskriget. År 1999 fusionerades bolaget med sin brittiska konkurrent Zeneca och bildade läkemedelskoncernen AstraZeneca. I företagets anläggningar vid Snäckviken, strax norr om stadskärnan, och i Gärtuna i stadens sydöstra del sysselsätts omkring 5 500 personer. Detta gör koncernen till den näst största privata arbetsgivaren i Södertälje.

År 1891 startades Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge, förkortat VABIS. 1911 gick man samman med Scania i Malmö och bildade bolaget Scania-Vabis AB. Numera kallar man sig dock endast Scania. Huvudkontoret ligger kvar på sin ursprungliga plats vid Saltskogsfjärden intill Nyköpingsvägen (tidigare Järnagatan). Tillsammans med sina dotterbolag sysselsätter Scania idag över 9 800 personer i Södertälje, vilket gör koncernen till den största arbetsgivaren.

[redigera] Försvarsmakten

1970 när mälarkarusellen snurrade på som mest inom Försvarsmakten, påbörjades byggnation av ett etablissemang i Almnäs i Södertälje. Totalt så uppfördes ett 100-tal byggnader inom området, där kanslihuset, kaserner och exercishusen ligger på ett gammalt och traditionellt sätt runt en rektangulär kaserngård. Samma år som byggnationen påbörjades omlokaliserades Svea ingenjörregemente (Ing 1) och Ingenjörstruppernas kadettskola (INGKAS) från Frösundavik, Solna till Almnäs.

1984 omlokaliserades Försvarets FN-skola från Strängnäs till Almnäs. Under 1990-talet tillkom på- och avrustning av högvakten samt förläggning inför pågång till högvakten.

Som ett led av försvarsbeslutet 1996 avvecklades Svea ingenjörskår (Ing 1) 1997 och Swedint övertog hela området. 2004 avvecklades Swedint i sin helhet och uppstod som en ny enhet inom Livgardet (LG) i Kungsängen, Upplands bro. Idag består det forna garnisonsområdet av en företagspark.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1970–1994 1994 omorganiserad till kår.
Ing 1 Svea ingenjörkår 1994–1997 Avvecklad genom försvarsbeslutet 1996
IngKAS Ingenjörstruppernas kadettskola 1970–1981 Uppgick 1981 i FältarbS
FältarbS Arméns fältarbetsskola 1970&1991 Uppgick 1991 i Arméns fältarbetscentrum (FarbC) i Eksjö.
FNS Försvarets FN-skola 1984–1993 Omorganiserades 1993 till Swedint.
Swedint Försvarets internationella centrum 1993–1997
Swedint Försvarets internationella kommando 1997–2000
Swedint Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet 2000–2004 Omlokaliserades 2004 till Livgardet i Kungsängen, Upplands bro.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Busstrafik

På grund av Södertäljes geografiska läge nära en länsgräns, kör både SL och Länstrafiken Sörmland delar av busstrafiken i staden. Stadstrafiken består av ett femtontal busslinjer. Navet för dessa är pendeltågsstationen Södertälje Centrum. Stadsbussarna har i många fall fått nya linjesträckningar under senare år. I synnerhet i anslutning till järnvägsstationen Södertälje Syd, AstraZeneca:s anläggningar i Gärtuna, samt den nya Saltsjöbron. Stadsbussarna kompletteras av den så kallade närtrafiken, som främst är avsedd för äldre och rörelsehindrade. Nattetid trafikeras Södertälje av två stadsbusslinjer, samt nattbussar till närliggande orter. Stadsbussarna fungerar då som ringlinjer, och trafikerar var sin sida om kanalen. Nattbussarna tar vid när de ordinarie bussarna slutar, och kör därefter hela natten, till de ersätts av ordinarie morgonbussar.

[redigera] Vägar

I Södertälje möts motorvägarnaE4 och E20 vid trafikplats Saltskog (avfart nummer 143). Andra större vägar som går igenom Södertälje är gamla Riksettan, Järnagatans/Nyköpingsvägens förlängning, (till Trosa via Vagnhärad) samt Länsväg 225 (till Nynäshamn via Ösmo). Södertälje har bussförbindelser med ovannämnda orter, samt bland annat med Mariefred, Stockholm och Gnesta. Dessutom finns det förbindelser med de flesta orterna i kommunen, samt med Nykvarn som tidigare tillhört Södertälje kommun. Riksväg 57 (till Katrineholm via Flen) börjar även i Södertälje.

[redigera] Järnväg

På grund av att Södertälje är mycket kuperat, samt delas av den tungt trafikerade och breda kanalen, har det varit svårt att bygga bra tågförbindelser i och genom staden. Detta till trots är Södertälje en av de största järnvägsknutarna i Sverige. När järnvägen till Södertälje anlades, och det bestämdes att huvudlinjen inte skulle dras igenom stadskärnan, lär en inflytelserik man ha sagt ”Staden får draga sig efter dit!”. Detta medförde bland annat att området Mariekälla, söder om Järnatullen, snabbt fick en detaljplan med framför allt villabebyggelse.

Järnvägsstationen Södertälje Syd är belägen på Igelstabron

Järnvägsstationen i Södertälje blev Södertelge öfre, vilken ibland även har kallats Öfre Telge. Från början hette den dock endast ”Södertelge” vilket vållade viss förvirring, eftersom stationen på den tiden låg väl utanför staden. Det hela löstes igenom namnbytet till Södertälje öfre. Centralstationen fick namnet Södertelge nedre. År 1885 byttes stationernas namn ännu en gång, varvid Södertelge öfre fick namnet Saltskog, och Södertelge nedre blev Södertälje Central. Båda järnvägsstationerna invigdes i oktober 1860, samtidigt som järnvägen till Stockholm. Järnvägen, som skulle komma att bli den Västra stambanan, drogs sedan vidare söderut mot Katrineholm och Göteborg. 1895 invigdes järnvägen igenom norra Sörmland (Norra Södermanlands Järnväg, NrSlJ), vilket medförde att Södertälje även fick järnvägsförbindelse med Eskilstuna.[9]

Södertelge öfre hade från början endast en mycket enkel stationsbyggnad i trä, två perronger och en lagerbyggnad. Stationshuset i Saltskog flyttades dock till centralstationen i samband med att en modern stationsbyggnad i sten uppfördes 1885. Byggnaden ritades av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Centralstationen utmärker sig igenom sina två stationshus. Den äldsta byggnaden är uppförd helt i rött tegel, och ritades (i likhet med stationsbyggnaden i Saltskog) av Adolf W. Edelsvärd. Det gula stationshuset tillkom på 1910-talet och ritades av Folke Zettervall. I oktober 1921 invigdes stationen Södertälje södra i samband med att järnvägen fick en ny dubbelspårig dragning igenom staden. Södertälje södra station ersatte den gamla järnvägsstationen i Saltskog, och Södertelge öfre revs 1947[förtydliga]. I närheten av platsen där stationsbyggnaden låg ligger idag en röd träbyggnad tillhörande Scania som ofta förväxlas med det gamla stationshuset. Numera går Nyköpingsvägen på den gamla banvallen söderut mot Pershagen och Nyköping. [9]

Nästa trafikomläggning inträffade 1994, då Igelstabron invigdes på seglingsfri höjd över Södertälje kanal. På brons västra sida anlades stationen Södertälje Syd, som idag är stadens fjärrtågsstation. Under bron löper den gamla stambanan, vilken fortfarande trafikeras av pendeltåg. Där den gamla stambanan korsar Igelstabron anlades därför en pendeltågsstation, ibland kallad Södertälje Syd Nedre eftersom den ligger på lägre höjd än fjärrtågsstationen. Vänthallen är belägen på en våning mellan de gamla och nya järnvägsspåren. Samtidigt som Södertälje Syd invigdes ändrades återigen namnen på stadens järnvägsstationer. ”Södertälje södra” blev ”Södertälje hamn” och centralstationen blev ”Södertälje centrum”. Tidigare hade även Igelsta station i stadsdelen Östertälje ändrats till ”Östertälje”. De många järnvägsstationerna, namnbytena och trafikomläggningarna beskrevs i artikeln ”Södertälje och järnvägen” i tidskriften Klart spår nr 1/2003. [9]

Idag är Södertälje en järnvägsknut för Svealandsbanan (från Strängnäs och Eskilstuna), Västra stambanan (från Katrineholm och Hallsberg) samt Nyköpingsbanan (från Vagnhärad och Nyköping). Från nordost kommer även Västra stambanan och den gamla stambanan från Stockholm. De många järnvägarna som löper igenom Södertälje medför att man kan resa till Sveriges tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö utan byte.[9]

[redigera] Vattenvägar

Varje dygn passerar över 40 båtar igenom Södertälje kanal. Årligen fraktas drygt 5 miljoner ton gods igenom kanalen. Av dessa skeppas cirka 4 miljoner ton in i Mälaren, och 1 miljon ton ut till Östersjön. Främst fraktas kol, koks, cement, järn, kalksten och krita igenom kanalen. Hamnen i Södertälje är inte enbart en hamn utan även en omlastningsterminal från järnväg till lastbil och fartyg.[10]

Hamnen i Södertälje består av fyra olika kajområden som ägs av Södertälje Hamn AB, vilket är ett företag inom Telgekoncernen. De fyra hamndelarna är Sydhamnen, Oljehamnen, Igelsta, och Uthamnen. Sydhamnen utnyttjas mest för hantering av containers och RoRo last, bland annat importerade bilar. Den äldsta hamnen som ägs av Södertälje Hamn AB är Uthamnen. Hit transporteras mindre mängder udda bulklast, främst vägsalt. Till Igelstahamnen transporteras främst brännbart gods till Igelsta fjärrvärmeverk. Oljehamnen hanterar främst import av gasol, flytande kolsyra, olja och liknande. Sedan 1950-talet har hamnen i Södertälje varit en viktig bilimportshamn. Idag hanterar man cirka 80 000 bilar per år, vilket motsvarar ungefär 30 % av den totala svenska bilimporten. De bilar som skeppas till Södertälje är av märkena Volkswagen, Skoda, Audi, Ford, Porsche, Opel och Mercedes.[10]

[redigera] Sport

Sporten i Södertälje har historiskt sett dominerats av ishockey, tennis och basket. Sett till antalet elitlag i olika sporter är Södertälje en av de mest framgångsrika idrottskommunerna i Sverige. Den mest kända Södertäljeklubben är kanske Södertälje SK som vunnit SM-guld i ishockey vid sju tillfällen. Den första gången laget vann var år 1925, vilket även var den första gången som man ställde upp i SM. Den mest kände personen som spelat i SSK är Anders Eldebrink, som bland annat var med när Södertälje SK vann SM-guld säsongen 1984/1985.

Södertälje BBK (Södertälje BasketBollKlubb, SBBK) har idag runt 3000 medlemmar, och bedriver flera olika basketrelaterade verksamheter. Man har bland annat elit- och elitungdomsverksamhet, Stadsdelsverksamheten (SDV) och Södertälje Basketball League (SBL), vilket är en korpserie som anordnas i SBBK:s regi. Representationslaget för herrar heter Södertälje Kings. Damlaget går under namnet Telge Energi. SBBK har tagit SM-guld vid sammanlagt sju tillfällen.

Efter södertäljebon Björn Borgs enorma framgångar med bland annat fem raka Wimbledonsegrar, vinster i Franska öppna och Davis Cup exploderade tennisintresset i Södertälje på 1970-talet. Flera stora tennisanläggningar byggdes upp runt omkring i staden. Mest känd är kanske tennisklubben på Björn Borg promenaden, intill Badparken. En annan tennisspelare som vuxit upp i Södertälje är Joachim "Pim-Pim" Johansson, som vann 3 ATP-titlar.

Södertäljes fotbollsframgångar har under historien varit mycket begränsade. Detta ändrades dock 2004 när det stod klart att Södertäljes Assyriska förening kvalificerat sig för spel i fotbollsallsvenskan. Lagets spelframgångar där blev dock mycket begränsade, med en 3-0-seger borta mot IFK Göteborg som höjdpunkt på säsongen. Säsongen därefter spelade laget i Superettan som man också misslyckades att stanna kvar i. Laget förlorade kvalet till Superettan mot Bunkeflo och spelade i Division 1 norra under 2007. 2008 återfinns laget i Superettan igen. Assyriska föreningen började sin vandring i seriesystemet i Korpserien på 1970-talet. Syrianska FC som blev bildad år 1977 är historiskt sett stadens näst bästa fotbollsklubb. Säsongen 2010 spelade båda klubbarna i Superettan, Syrianska FC vann serien och kvalificerade sig därmed för spel i Fotbollsallsvenskan 2011 och kommer för första gången att vara det högst placerade södertäljelaget i fotbollens seriesystem.

Den största inomhusarenan i Södertälje är Axa Sports Center i Geneta. Arenan har en publikkapacitet på 6100 personer och är bland annat hemmaarena för Södertälje SK.[11] Det största arenarummet i Axa Sports Center är Scaniarinken. Arenan används bland annat till Ishockey, konståkning, basket, tennis, mässor, utställningar och kongresser. Den största utomhusarenan är Södertälje fotbollsarena, med en publikkapacitet på cirka 6 500 åskådare, och som är hemmaplan för Assyriska föreningen och Syrianska FC. Andra större idrottsarenor i staden är Idrottsparken och Täljehallen. Ett av de större idrottsevenemangen i staden är den årliga löpartävlingen Brolöpet, som ges i tre olika distanser beroende på ålder. Start och målgång sker på Stortorget.

Innebandyklubberna Södertälje Rockets och Balrog Botkyrka gick samman 2006 i Balrog Botkyrka/Södertälje IK för bättra att kunna matcha de stora föreningsnamnen i Stockholmsregionen och fortsätta vara bland de främsta föreningarna inom innebandyn. Klubben har både dam- och herrlaget representerade i de högsta serierna; damerna i Elitserien i innebandy och herrarna i Svenska Superligan. Klubben har Botkyrkahallen som hemmaarena. 2011 var även klubben Telge Sibk var på väg upp i Elitserien för damer, men kom 3a i kvalet. Lagen som var med i kvalet var - Telge, Jönköpings IK, Örnsköldsvik IBF och Sala Silverstaden. Dessvärre för Telge så tog Jönköping och Sala elitserie platserna.

På senare år har flera golfbanor byggts upp runtomkring Södertälje. Den äldsta är Måsnaryds Golfbana, som byggdes 1955. Banan ritades av Nils Sköld och kallas populärt för Södertälje Golfbana, kanske främst på grund av att den tillhör Södertälje GK. I Viksberg, nordost om staden, ligger Viksbergs GK. Banans arkitekt var Björn Eriksson, och den stod färdig för spel år 1991. Den bana som givits mest uppmärksamhet är kanske Kallfors GK, belägen längs vägen mot Järna. Banan i Kallfors byggdes på initiativ av Lars Flyning, som ägde den gård som då fanns på platsen. Banbyggnationen påbörjades år 1997, och fortsatte fram till och med invigningen den 19 juni 1999. År 2000 uppförde företaget bakom Kallforsbanan även 9-håls pay and play-banan Järna GK på andra sidan vägen. Båda banorna ritades av Sune Linde. Det senaste tillskottet av banor är Wasa golfklubb, belägen mellan stadsdelen Geneta, Måsnaryds golfbana och Axa Sports Center. Wasa GK invigdes år 2003. Södertäljes fem golfbanor tillhör Sörmlands Golfdistriktsförbund.

Förutom traditionell golf finns även tre bangolfbanor i Södertälje. Av dessa är en belägen inomhus. Södertälje Bangolfklubb bildades 1938, och har haft stora framgångar under de senaste åren. Bland annat har man avancerat till Elitserien. Utöver detta har man tagit guld i NM, EM och VM. Södertälje BGK är hemmaklubb för Marcus Johansson och Dan Axelsson, som båda placerat sig högt i olika bangolfmästerskap. Klubben har arrangerat många mästerskap, bland annat gick Junior-EM på 2007 på SBGK:s båda banor. 2009 blev klubben Svenska Mästare i sportens "blå band", 10-manna-SM. Klubben har två banor (en filt- och en eternitbana) samt kiosk och servering i Mälarparken, belägen på den östra sidan om kanalen.

Södertälje SS bedriver simnings- och simhoppsverksamhet i Sydpoolen. I tävlingsbassängen har SM i simning avgjorts flera gånger.

Södertälje VKs herrlag spelar 2011/12 i volleybollens Elitserie og damlaget i Superettan.

Södertälje RKs herr och dam lag spelar i Allsvenskan i rugby, damerna har ett lag tillsammans med Attila RG under namnet Attila/Södertälje.

[redigera] Stadsdelar

  • Hovsjö
  • Saltskog
  • Mariekäll
  • Västergård
  • Blombacka
  • Geneta
  • Ronna
  • Lina Hage
  • Bårsta
  • Brunnsäng
  • Viksberg
  • Grusåsen
  • Rosenlund
  • Fornhöjden
  • Pershagen
  • Enhörna

[redigera] Några kända personer från Södertälje

Kända personer med Södertäljeanknytning bland andra Björn Borg, Hasse Aro, Peter Haber, Jan Guillou med flera finns samlade i Kategori:Södertäljebor

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Södertälje 1960–2010[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
33 721
1965
  
44 362
1970
  
57 494
1975
  
58 408
1980
  
58 711
1990
  
58 097 2 408
1995
  
57 327 2 456
2000
  
59 342 2 479
2005
  
60 279 2 529
2010
  
64 619 2 584

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b] ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zURBa7Kv. Läst 16 juni 2011. 
  2. ^ http://www.sodertalje.se/upload/aktuellt/dokument/Sodertalje_in_the_world.pdf
  3. ^ Uppgift enligt P3N
  4. ^ Kyle, G et al: Kyrka och krona i Sörmländskt 1600-tal 1996, ISBN 9789178840205
  5. ^ [a b c d] Södertälje kyrkliga samfällighet. ”Svenska kyrkan i Södertälje”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/sodertalje/. Läst 2007-10-20. 
  6. ^ Strängnäs stiftshistoriska sällskap: Strängnäs stift genom sekler - en stiftshistorisk översikt 2001, ISBN 91-631-0768-6
  7. ^ Finska Pingstförsamlingen i Södertälje
  8. ^ Södertälje kommun (2010). Fakta om Södertälje. Södertälje kommun 
  9. ^ [a b c d] ”Järnväg.net Banguide”. Järnväg.net. http://www.jarnvag.net/. Läst 2007-10-20. 
  10. ^ [a b] http://www.soeport.se/swe_default.asp
  11. ^ http://www.axasportscenter.com/
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk