Mariefred
- För den historiska stadskommunen, se Mariefreds stad. För fartyget, se S/S Mariefred.
| Mariefred | |
| Tätort | |
 Mariefreds kyrka från Gripsholms slott
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Södermanlands län |
| Kommun | Strängnäs kommun |
| Församling | Mariefreds församling |
| Koordinater | |
| Area | 250,52 hektar |
| Folkmängd | 3 726 (2010-12-31)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,87 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | MARIEFRED |
| Postnummer | 647 XX |
| Riktnummer | 0159 |
| Tätortskod | 0800 |
  Mariefreds läge i Södermanlands län
|
|
Mariefred är en tätort i Strängnäs kommun belägen vid Mälaren, cirka 6 mil väster om Stockholm. Bebyggelsen domineras av trähus.
Innehåll |
[redigera] Historia
Mariefreds historia går tillbaka till 1370-talet då Bo Jonsson Grip lät bygga en borg på en udde, Gripsholm, som efter flera utbyggnader senare blev det kungliga Gripsholms slott under Gustav Vasa på 1530-talet.
Själva namnet Mariefred kan tillskrivas ett kloster som kartusianermunkar började uppföra 1493, och låg där nuvarande kyrkan ligger. Klostret hade namnet Pax Mariae, som betyder "Marias fred", och bebyggelsen runt omkring fick så namnet Mariefred. År 1498 förlänades Gripsholm med underlydande till klostret. Monasterium pacis Mariæ invigdes 1504 i samband med Sten Sture den äldres begravning där. Hans kvarlevor flyttades senare till Strängnäs domkyrka.
År 1526 kom Gripsholm i Gustav Vasas händer. Klostret drogs in och revs i samband med reformationen. Vid Mariefreds kyrka finns några framgrävda rester av det gamla klostret. Vid platsen, på kyrkbackens södra sida, återfinns Sten Sture-stenen (rest 1905). I reformationens kölvatten växte ett samhälle starkare kopplat till kungamakten upp, delvis befolkat av de hemlösa munkarna.[2] Enligt andra uppgifter tvingades munkarna att flytta till Julita kloster 1526.[3]
Kungamakten på Gripsholm gynnade samhället genom donationer; Mariefred fick stadsrättigheter 1605 av Karl IX och 12 juni är stadens födelsedag. Det är tack vare närheten till slottet som Mariefred växte upp.
Under Gustav III:s tid vistades hovet ofta på Gripsholm, och då började en blomstringstid för Mariefred. Kungamakten sökte genom att bevilja skattefrihet uppmuntra till anläggandet av fabriker, och själv anlade han vid Gripsholm ett större bränneri. Denna sysselsatte cirka 280 människor och bedrev sin rörelse (i mindre skala) fram till 1860-talets början.
Samtidigt som handel, fabriksverksamhet och sjöfart hade möjligheter att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen i andra städer, stagnerade Mariefred, vilket främst satte spår i befolkningsutvecklingen. Det rörde sig ofta mycket gamla städer som hade grundats under helt andra förutsättningar än 1800-talets, exempelvis Gränna, Sigtuna, Skanör, Trosa, som kom att förbispringas av den industriella utvecklingen. De kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området.[4] "Mariefred är en av landets mest välbevarade trähusstäder med plankinhägnade gårdar och gårdshus för småhantverk", skriver en reseguide.[5] Efter branden 1682 har bebyggelsen i stort sett skonats från de rivningar som drabbat så många andra småstadsidyller.
Mariefred har sedan 1834 en ångbåtsbrygga och en lastkaj byggd 1898-1902. Man hade sedan 1903 en livlig ångbåtsförbindelse med Stockholm. Genom en bibana till Läggesta stod man i förbindelse med statsbanelinjen Södertälje-Eskilstuna.
Interneringsläger (under andra världskriget) för utländska soldater upprättades enligt Haagkonventionens krav på neutrala stater. Utländska soldater internerades bland annat i Långmora och Smedsbo. Polska ubåtsmatroser internerades i Mariefred.
Mariefred med omgivningar utgör ett område inom Strängnäs kommun med kommundelsnämnd, Mariefredsnämnden,[6] som ansvarar för gator och parker, barnomsorg och skola, handikappomsorg och äldreboende samt kultur.
[redigera] Befolkning
| 1761 | 1805 | 1850 | 1900 | 1920 | 1950 | 2010 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mariefred | 263 | 597 | 610 | 1 192 | 1 402 | 1 649 | 3 726 |
[redigera] Sevärdheter
Den gamla stadskärnan, ett riksintresse i slottets skugga, är den största attraktionen. Den har fortfarande samma plan som på en karta från 1759. Entrén till staden ligger vid den gamla stadsporten/tullporten där stadens huvudgata leder rakt ned mot vattnet. Där den tidigare Stadsbron låg ligger nu restaurangen Strand. Mariefred har filmats många gånger i film- och tv-sammanhang. TV-serien Livet i Fagervik filmades delvis i centrala Mariefred och filmatiseringen av Astrid Lindgrens bok Kajsa Kavat gjordes i den gamla stadskärnan.
I Gripsholms slott finns Statens porträttsamling och mer konst finns i Gripsholms gamla kungsladugård. Där ligger sedan 1996 Grafikens Hus, som är ett internationellt centrum för den grafiska konsten. Den tyske författaren Kurt Tucholsky, som bland annat skrev Gripsholms slott - en sommarsaga, är begravd på Mariefreds kyrkogård.
Ovanför Grafikens hus finns en ruin av Kärnbo kyrka.
I Mariefred finns även Östra Södermanlands Järnväg, som är en av Sveriges minsta (spårvidd 600 millimeter) museijärnvägar med persontrafik. Den tillkom 1964 sedan den normalspåriga linjen till Läggesta, som öppnades 1895, hade lagts ned. Under maj-september kan man köpa biljett och resa med ångtåg på järnvägen mellan Mariefred och Läggesta. Sedan maj 2011 går det även turer till Hedlandet och Taxinge-Näsby.
Ångfartyget S/S Mariefred, populärt kallad Maja, trafikerar sedan 1903 rutten Stockholm-Mariefred.
Mariefred har Sveriges äldsta värdshus från 1609 med utsikt över Mälaren och Gripsholms slott. Olika aktiviteter anordnas ofta på slottet, bland annat den årligen återkommande Musik på Gripsholm.
En sevärdhet är också hembygdsföreningen Callanderska gården, ett sekelskifteshem inrymt i en färgargård från mitten av 1700-talet.
Vid Mariefreds västliga utkant ligger naturreservatet Hjorthagen. Det är ett inhägnat område med gamla ekar och fritt strövande dovhjortar.
[redigera] Kända personer med anknytning till Mariefred
- Wilhelmina Stålberg, författare
- Kurt Tucholsky, författare
[redigera] Återkommande händelser
Valborg
Under Valborgsmässoaftonen kan man avnjuta körsång utanför Mariefreds kyrka och titta på majbrasan som enligt tradition är belägen på en flotte i Mälaren.
Ångans Dag
En junidag varje år hålls Ångans dag, då man firar ångkraftens betydelse för Mariefred. Då gästas staden av flera ångbåtar, veteranbilar och museijärnvägen kör extra många tåg med flera ånglok. Kårspexet brukar även sätta upp sin årsaktuella uppsättning i en gratisföreställning på Rådhustorget.
Riddardagarna
I mitten av juli varje år anordnas Riddardagarna i Mariefred. Då kan man till en kostnad avnjuta tornerspel med riddarsällskapet Torneamentum från Gotland, som i Sverige bara gör enstaka föreställningar utanför Gotland. Under riddardagarna förekommer även en marknad med försäljning av medeltida smycken, vapen, kläder och livsmedel. Man kan även få prova på medeltida aktiviteter såsom pilbågskytte och yxkastning.
[redigera] Utbildning
- Mariefreds skola Åk F-9
- Gripsholmsskolan Åk F-2 (friskola, sedan hösten 2009)
[redigera] Sport
Ishockeyspelaren Mikael Samuelsson kommer ifrån Mariefred. Han har spelat för bland annat Södertälje SK, Frölunda HC, Brynäs IF, San Jose Sharks, New York Rangers, Pittsburgh Penguins, Florida Panthers, Detroit Red Wings och Vancouver Canucks. 2008 vann han Stanley Cup med Detroit Red Wings. 2006 vann han både OS i Turin och VM i Riga i Lettland med Tre Kronor. Han är medlem i IIHF.s "The Triple Gold Club" (vunnit VM, OS & Stanley Cup) Även fotbollsspelaren David Fällman som spelar i Väsby United i Superettan är ifrån Mariefred. Det är också handbollssystrarna Emma och Lina Hawia Svensson som efter spel i IFK Mariefred och Gökstens BK lirar i elitserielaget Skuru IK sedan 2009.
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Mariefred 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 674 | |||
| 1965 | 1 910 | |||
| 1970 | 2 013 | |||
| 1975 | 2 553 | |||
| 1980 | 2 717 | |||
| 1990 | 3 488 | 255 | ||
| 1995 | 3 728 | 255 | ||
| 2000 | 3 702 | 252 | ||
| 2005 | 3 813 | 252 | ||
| 2010 | 3 726 | 251 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Källor
[redigera] Webbkällor
[redigera] Noter
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 16 juni 2011.
- ^ Svensk uppslagsbok, 18. Malmö 1934
- ^ Mälaren runt. Stockholm 1997
- ^ Gösta Joahnnesson, Från köpstad till storkommun. Natur & kultur: Stockholm 1978, s. 97
- ^ Mälaren runt. Stockholm 1997, s. 102
- ^ Mariefredsnämnden
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Externa länkar
|
||||||||||
