Gustav Sandgren
Wikipedia
Gustav Emil Sandgren, född 20 augusti 1904 i Västra Stenby i Motala i Östergötland, död 11 augusti 1983 på Lidingö i Stockholm, var en svensk författare. Han gifte sig 1935 med Titti Lindstedt och var från 1937 och ett stycke in på 1940-talet, bosatt i Björknäs vid Hållsviken väster om Trosa i Södermanland. Han träffade Ria Wägner i Stockholm 1944, som han flyttade ihop med året efter. De levde sedan i nära fyrtio år i tvåsamhetens tecken i en lägenhet på Lidingö i Stockholm.
Sandgren föddes 1904 i Västra Stenby i Östergötland. Föräldrarna var tunnbindare O.J. Sandgren och Karolina Adolfsson, som kunde ge sonen en fattig, men lycklig barndom. Fadern var - vid sidan av sitt förvärvsarbete - spelman och fiolbyggare. Sonen Gustav hade alltsedan barndomen både hört och själv spelat på fiol - ett musikinstrument som han hanterade med skicklighet livet igenom och till glädje för många av sina författarkollegor - de gamla folkvisorna från Östergötland. Denna barndom har gjort att såsom arbetarförfattare såg Sandgren det sköna i människan, i arbetet och i livet, till skillnad mot många andra av sina likar. Han fascinerades av folksagorna, mystiken och drömmarna, och längtan efter frihet. För honom var livet rikt och han har sagt:
Jag har intet att förebrå min första barndom. Jag är tacksam för dess frihet och dess fattigdom på förtryck, på fientliga ting. Ingen uppfostrade mig, ingen tvingade mig att hålla tankarna i styr.
Sandgren blev efter folkskolan industriarbetare och arbetade fem år på Cloetta chokladfabrik i Ljungsbro, utanför Linköping. Åren 1926-1929 gick han på folkhögskola och blev därefter författare på heltid, och kom att ha 47 böcker bakom sig vid sin död 1983. Han skrev helst romaner, fyra av dem med självbiografiska inslag: "Du bittra bröd" (1935), "David blir människa" (1943), "Liv ge oss svar" (1949) och "Ungdomens hunger" (1960). Men han skrev också poesi, reseskildringar (några tillsammans med hustrun Ria Wägner), sagor, novellsamlingar samt barn- och ungdomsböcker. Några ungdomsböcker skrev han under pseudonymen Gabriel Linde. Efternamnet Linde hade Sandgren tagit efter det torp han bosatte sig på sommaren 1933, beläget någon kilometer sydost om Norrvrå järnvägsstation i Hölö i Södermanland.
[redigera] Bibliografi
- Gunnar (roman) 1929.
- 5 unga (antologi) 1929.
- Havet och vi (roman) 1930.
- I ett fönster åt söder (roman) 1933.
- Samuel (roman) 1934.
- De fyra fjädrarna (barn- och ungdomsbok) 1935.
- Segerns nederlag (novell) 1935,
- Du bittra bröd (roman) 1935.
- Skymningssagor 1 (sagor) 1936.
- Dans till gryning 1937.
- Livets glasögon 1938.
- Livet på vinden (roman) 1941.
- Maria (roman) 1942.
- David blir människa (roman) 1943.
- Svensk amour (novellsamling) 1943.
- Partisan (dikter) 1944.
- Förebud (dikter) 1945.
- Svensk ensamhet (novellsamling) 1946.
- Skymningssagor 2 (sagor) 1946.
- Trosa (essäsamling) 1948.
- Liv ge oss svar (roman) 1949.
- Kajsa Rutlapp (barn- och ungdomsbok) 1951.
- Cresilas herden (roman) 1955.
- Vårregnens tid (roman) 1956.
- Ömhetens portar 1957.
- Lyckliga människor (roman) 1958.
- Ungdomens hunger (roman) 1960.
- Sköna landet annorlunda. Resor i Jugoslavien. (reseskildring) 1961.
- Livsresa (roman) 1965.
- ... som havets nakna vind (roman) 1965.
- Ödegården (barn- och ungdomsbok) 1965.
- Plötsligt, en dag... (barn- och ungdomsbok) 1967.
- Första gången i Rom (1973) tillsammans med Ria Wägner
- Katten Jaum (barnbok) 1953.
- Katten Jaums underbara resa (barnbok) 1954.
- Katten Jaums besvärliga jul (barnbok) 1957.
- Gråfjäder (ungdomsbok) 1957.
