Gustav Sandgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustav Sandgren omkring 1940
Gustav Sandgren med sin son; foto från början av 1940-talet.
Framsidan av Gustav Sandgrens barndomshem i Västra Stenby, våren 1994.
Västra gaveln av Gustav Sandgrens barndomshem i Västra Stenby, våren 1994.

Gustav Emil Sandgren, född den 20 augusti 1904 i Västra Stenby i Östergötland, död den 11 augusti 1983Lidingö i Stockholms län,[1] var en svensk författare och översättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sandgren föddes 1904 i Västra Stenby i Östergötland. Föräldrarna var tunnbindare O.J. Sandgren och Karolina Adolfsson, som kunde ge sonen en fattig, men lycklig barndom. Fadern var vid sidan av sitt förvärvsarbete spelman och fiolbyggare. Sonen Gustav hade alltsedan barndomen både hört och själv på fiol – ett musikinstrument som han hanterade med skicklighet livet igenom – spelat de gamla folkvisorna från Östergötland. Han fascinerades av folksagorna, mystiken och drömmarna, och närde en längtan efter frihet. För honom var livet rikt och han har sagt:

Jag har intet att förebrå min första barndom. Jag är tacksam för dess frihet och dess fattigdom på förtryck, på fientliga ting. Ingen uppfostrade mig, ingen tvingade mig att hålla tankarna i styr.

Sandgren blev efter folkskolan industriarbetare och arbetade fem år på Cloetta chokladfabrik i Ljungsbro, utanför Linköping. Åren 1926–1929 gick han på folkhögskola och blev därefter författare på heltid, och hade vid sin död 1983 närmare 80 böcker bakom sig. Han gifte sig 1935 med Titti Lindstedt och var från 1937 och ett stycke in på 1940-talet, bosatt i Björknäs vid Hållsviken väster om Trosa i Södermanland. Han träffade Ria Wägner i Stockholm 1944 och flyttade ihop med henne året därpå. De levde sedan i nära fyrtio år i en lägenhet på Lidingö i Stockholms län.

Han skrev helst romaner, fyra av dem med självbiografiska inslag: Du bittra bröd (1935), David blir människa (1943), Liv ge oss svar (1949) och Ungdomens hunger (1960). Men han skrev också poesi, reseskildringar (några tillsammans med Ria Wägner), sagor, novellsamlingar samt barn- och ungdomsböcker. Som översättare har han bland annat översatt verk av Tarjei Vesaas till svenska.

Några ungdomsböcker i science fiction-genren skrev han under pseudonymen Gabriel Linde. Efternamnet Linde hade Sandgren tagit efter det torp han bosatte sig på sommaren 1933, beläget någon kilometer sydost om Norrvrå järnvägsstation i Hölö i Södermanland.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar: historien om massans kamp till seger (roman, Fram, 1929)
  • Ny ungdom: pjäs i tre akter (Nationaltemplarordens förlag, 1929)
  • Fem unga (bidrag i antologi, 1929)
  • Sju (roman, Bonnier, 1930)
  • Havet och vi (roman, Bonnier, 1930)
  • Vid skiljovägen: amatörspel i två akter (Nationaltemplarordens förlag, 1930)
  • Ödets dag: ett drama i en akt (Nationaltemplarordens förlag, 1931)
  • Familjen Pihl: fars i tre akter (Nationaltemplarordens förlag, 1931)
  • Livet är rikt (roman, Bonnier, 1932)
    • Norsk översättning: Livet er rikt (1954)
  • En spefågel: folkkomedi i 3 akter (Nationaltemplarordens förlag, 1932)
  • Ett fönster mot söder (roman, Bonnier, 1933)
  • Samuel (roman, Bonnier, 1934)
  • Segerns nederlag (novell, 1935)
  • Du bittra bröd (roman, Bonnier, 1935)
  • Dans till gryningen (roman, Bonnier, 1937)
  • Livets glasögon: sagor (noveller, Bonnier, 1938)
  • Människor och drömmar (noveller, Bonnier, 1939)
  • Att leva på vinden: rapsodi (noveller, Bonnier, 1941)
    • Dansk översättning: At leve fri som Fuglen (1945)
  • Maria: en berättelse (roman, Bonnier, 1942)
    • Dansk översättning: Maria (1943)
  • David blir människa: en utvecklingshistoria (roman, Bonnier, 1943)
  • Svensk amour (noveller, Bonnier, 1943)
  • Partisan (dikter, Bonnier, 1944)
  • Förebud (dikter, Bonnier, 1945)
  • Skall detta ske på nytt? (roman, Bonnier, 1945)
  • Svensk ensamhet (noveller, Bonnier, 1946)
  • Sjung, Clary, sjung! (roman, Bonnier, 1946)
    • Norsk översättning: Syng, Clary, syng! (1953)
  • "Livsresa". I antologin De bästa svenska radiopjäserna. 1946 (Radiotjänst, 1947)
  • Styrman Ejder (roman, LT, 1947)
    • Dansk översättning: Styrmand Eider (1955)
  • Röst (dikter, Bonnier, 1947)
  • "Vågorna. I antologin De bästa svenska radiopjäserna. 1947 (Sveriges radio, 1948)
  • Trosa (om staden Trosa, målningar av Reinhold Ljunggren, Bonnier, 1948)
  • Tiggaropera: en kort roman (Bonnier, 1949)
  • Liv, ge oss svar! (roman, Bonnier, 1949)
    • Dansk översättning: Liv giv os svar (1954)
  • Scholæ naturæ (dikter, Bonnier, 1951)
  • "Den förlorade sonen". I antologin Svenska radiopjäser. 1953 (Sveriges radio, 1953)
  • Tre dagar i solen (roman, Bonnier, 1953)
  • Cresilas herden (roman, Tiden, 1955)
  • Vårregnens tid (roman, Tiden, 1956)
  • Ömhetens portar (roman, Tiden, 1957)
  • Äventyr i ungdomen (Tiden, 1957)
  • Lyckliga människor (roman, Tiden, 1958)
  • Jag längtar till Italien (ill. Evert Skymne, Tiden, 1959)
  • Flöjter ur fjärran (dikter, Tiden, 1959)
  • Ungdoms hunger (roman, Tiden, 1960)
  • Sköna landet annorlunda: resor i Jugoslavien (Tiden, 1961)
  • Glashusen: en nutidsroman (Tiden, 1962)
  • Livsresa (roman, Tiden, 1965)
  • ... som havets nakna vind (roman, Folket i bild, 1965)
    • Norsk översättning: Naken vind (1965)
    • Tysk översättning: Wie der nackte Wind des Meeres (1975)
  • Första gången i Rom (tillsammans med Ria Wägner, Aldus/Bonnier, 1973). 3., genomsedda uppl. 1976
  • Lissabon, Algarve (tillsammans med Ria Wägner, Bonnier fakta, 1981)
  • Johannes och Huldran och andra noveller: 1939-1967 (noveller i urval, Bra bok, 1983)
Barn- och ungdomsböcker
  • De fyra fjädrarna: en berättelse om pojkar (Bonnier, 1935)
  • Skymningssagor [Samling 1] (ill. Stig Åsberg, Bonnier, 1936)
  • Sjörövarna på Sandön (Bonnier, 1936)
  • Gråfjäder: en berättelse om en kråkas liv (Bonnier, 1938)
  • Trollsländans sagor (ill. Stig Åsberg, Bonnier, 1944)
  • Skymningssagor. Samling 2 (ill. Stig Åsberg, Bonnier, 1946)
  • De uppriktigas klubb (Bonnier, 1948)
  • Det stora myrkriget: en saga för barn och vuxna (ill. Einar Norelius, Lindqvist, 1948)
    • Tysk översättning: Der grosse Ameisenkrieg (1950)
  • Springpojke rymmer (Rabén & Sjögren, 1950)
    • Norsk översättning: En visergutt rømmer (1952)
    • Dansk översättning: Stukket af ...? (1955)
  • Kajsa Rutlapp (ill. Birgitta Nordenskjöld, Rabén & Sjögren, 1951)
    • Dansk översättning: Kisser Laptern (1955)
  • En dag på ängen (ill. Walther Gube, Bonnier, 1951)
  • Trollet som trampade på sitt skägg och andra sagor (ill. Rolf Lidberg, Bonnier, 1952)
  • Katten Jaum (ill. Kjeld Simonsen, Bonnier, 1953)
  • Kajsa Rutlapp försvinner (ill. Birgitta Nordenskjöld, Rabén & Sjögren, 1953)
    • Dansk översättning: Kisser Laptern forsvinder (1955)
  • Katten Jaums underbara resa (ill. Kjeld Simonsen, Bonnier, 1954)
    • Dansk översättning: Didrik på rejse (ill., Lisbeth Holmberg, 1967)
  • Kajsa Rutlapp på cirkus (ill. Birgitta Nordenskjöld, Rabén & Sjögren, 1954)
    • Dansk översättning: Kisser Laptern i cirkus (1955)
  • Malin träffar Nalle Rödnos (ill. Kerstin Halldin-Romare, Svensk läraretidning, 1956) (Barnbiblioteket Saga, 291)
  • Jompe och de tre bovarna (ill. Rita Rapp, Rabén & Sjögren, 1956)
  • Katten Jaums besvärliga jul (ill. Kjeld Simonsen, Bonnier, 1957)
  • Kajsa Rutlapp reser norrut (ill. Birgitta Nordenskjöld, Rabén & Sjögren, 1957)
  • Kaja Rutlapps borttappade öga (bearb. av Åke W. Edfeldt, Liber, 1957)
  • Malin, Nalle Rödnos och Mariza (ill. Kerstin Romare, Svensk läraretidning, 1960) (Barnbiblioteket Saga)
  • Kvirre (ill. Rita Rapp-Lennmor, Rabén & Sjögren, 1960)
  • Ödegården (Bonnier, 1965)
  • Plötsligt, en dag ... (Folket i bild, 1967)
  • Kvirre och lejonet (ill. Rita Rapp-Lennmor, Tiden, 1967)
  • Landet Korall-Korall (Tiden, 1968)
Under pseudonymen Gabriel Linde
  • Den okända faran: en framtidssyn (äventyrsroman, Bonnier, 1933)
  • Resan till Venus (äventyrsroman, Bonnier, 1934)
  • Rymdskeppens gåta (äventyrsroman, 1953)
Översättningar (urval)
  • Tarjei Vesaas: De svarta hästarna (Dei svarte hestane) (LT, 1948)
  • Tennessee Williams: Det kan man kalla kärlek (The strangest kind of romance) (radiobearbetning och inledning av Palle Brunius, Radiotjänst, 1950)
  • Halldis Moren Vesaas: Tidigt om våren (Tidleg på våren) (LT, 1950)
  • Herman Melville: Moby Dick eller Den vita valen (Moby Dick) (bearbetning och översättning: Gustav Sandgren, omslag och illustrationer: Gösta Kriland, Svensk läraretidning, 1955) (Barnbiblioteket Saga, 281)
  • Mark Twain: Tom Sawyer (The adventures of Tom Sawyer) (ill. Eric Palmquist, Tiden, 1956)
  • Mark Twain: Huckleberry Finn (The adventures of Huckleberry Finn) (ill. Eric Palmquist, Tiden, 1957)
  • Guy de Maupassant: Pierre och Jean (Tiden, 1959)
  • Henry David Thoreau: Cape Cod (Cape Cod) (Tiden, 1960)
  • James Fenimore Cooper: Den siste mohikanen (The last of the Mohicans) (Tiden, 1960)
  • William Henry Hudson: I fjärran land och för länge sen (Far away and long ago) (Natur och kultur, 1961)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ulf Boëthius: Jag är ingenting, ett fladder, jag är ung: barn, ungdom och modernitet i Gustav Sandgrens tidiga författarskap (Gidlund, 2004) Libris

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]