Gustav Sandgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustav Sandgren omkring 1940
Gustav Sandgren med sin son i första äktenskapet; foto från början av 1940-talet.
Framsidan av Gustav Sandgrens barndomshem i Västra Stenby, våren 1994.
Västra gaveln av Gustav Sandgrens barndomshem i Västra Stenby, våren 1994.

Gustav Emil Sandgren, född den 20 augusti 1904 i Västra Stenby i Motala i Östergötland, död den 11 augusti 1983Lidingö i Stockholms län,[1] var en svensk författare och översättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sandgren föddes 1904 i Västra Stenby i Östergötland. Föräldrarna var tunnbindare O.J. Sandgren och Karolina Adolfsson, som kunde ge sonen en fattig, men lycklig barndom. Fadern var, vid sidan av sitt förvärvsarbete, spelman och fiolbyggare. Sonen Gustav hade alltsedan barndomen både hört och själv spelat på fiol – ett musikinstrument som han hanterade med skicklighet livet igenom – de gamla folkvisorna från Östergötland. Han fascinerades av folksagorna, mystiken och drömmarna, och längtan efter frihet. För honom var livet rikt och han har sagt:

Jag har intet att förebrå min första barndom. Jag är tacksam för dess frihet och dess fattigdom på förtryck, på fientliga ting. Ingen uppfostrade mig, ingen tvingade mig att hålla tankarna i styr.

Sandgren blev efter folkskolan industriarbetare och arbetade fem år på Cloetta chokladfabrik i Ljungsbro, utanför Linköping. Åren 1926–1929 gick han på folkhögskola och blev därefter författare på heltid, och kom att ha 47 böcker bakom sig vid sin död 1983. Han gifte sig 1935 med Titti Lindstedt och var från 1937 och ett stycke in på 1940-talet, bosatt i Björknäs vid Hållsviken väster om Trosa i Södermanland. Han träffade Ria Wägner i Stockholm 1944, och flyttade ihop med henne året därpå. De levde sedan i nära fyrtio år i en lägenhet på Lidingö i Stockholms län.

Han skrev helst romaner, fyra av dem med självbiografiska inslag: Du bittra bröd (1935), David blir människa (1943), Liv ge oss svar (1949) och Ungdomens hunger (1960). Men han skrev också poesi, reseskildringar (några tillsammans med Ria Wägner), sagor, novellsamlingar samt barn- och ungdomsböcker. Som översättare har han bland annat översatt verk av Tarjei Vesaas till svenska.

Några ungdomsböcker i science fiction-genren skrev han under pseudonymen Gabriel Linde. Efternamnet Linde hade Sandgren tagit efter det torp han bosatte sig på sommaren 1933, beläget någon kilometer sydost om Norrvrå järnvägsstation i Hölö i Södermanland.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Gunnar (roman) 1929.
  • Fem unga (antologi) 1929.
  • Sju (roman) 1930.
  • Havet och vi (roman) 1930.
  • Livet är rikt (roman) 1932.
  • Ett fönster mot söder (roman) 1933.
  • Samuel (roman) 1934.
  • De fyra fjädrarna (barn- och ungdomsbok) 1935.
  • Segerns nederlag (novell) 1935.
  • Du bittra bröd (roman) 1935.
  • Skymningssagor 1 (sagor) 1936.
  • Dans till gryningen (roman) 1937.
  • Livets glasögon (noveller) 1938.
  • Människor och drömmar (noveller) 1939.
  • Att leva på vinden (noveller) 1941.
  • Maria (roman) 1942.
  • David blir människa (roman) 1943.
  • Svensk amour (novellsamling) 1943.
  • Partisan (dikter) 1944.
  • Förebud (dikter) 1945.
  • Svensk ensamhet (novellsamling) 1946.
  • Skymningssagor 2 (sagor) 1946.
  • Trosa (essäsamling) 1948.
  • Liv ge oss svar (roman) 1949.
  • Kajsa Rutlapp (barn- och ungdomsbok) 1951.
  • Katten Jaum (barnbok) 1953.
  • Katten Jaums underbara resa (barnbok) 1954.
  • Cresilas herden (roman) 1955.
  • Katten Jaums besvärliga jul (barnbok) 1957.
  • Vårregnens tid (roman) 1956.
  • Gråfjäder (ungdomsbok) 1939.
  • Ömhetens portar (roman) 1957.
  • Lyckliga människor (roman) 1958.
  • Ungdomens hunger (roman) 1960.
  • Sköna landet annorlunda. Resor i Jugoslavien. (reseskildring) 1961.
  • Livsresa (roman) 1965.
  • ... som havets nakna vind (roman) 1965.
  • Ödegården (barn- och ungdomsbok) 1965.
  • Plötsligt, en dag... (barn- och ungdomsbok) 1967.
  • Första gången i Rom (tillsammans med Ria Wägner) 1973.
  • Johannes och Huldran och andra noveller (noveller i urval) 1983.

Bibliografi som Gabriel Linde[redigera | redigera wikitext]

  • Den okända faran (äventyrsroman)
  • Resan till Venus (äventyrsroman)
  • Rymdskeppens gåta (äventyrsroman)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ulf Boëthius Jag är ingenting, ett fladder, jag är ung : barn, ungdom och modernitet i Gustav Sandgrens tidiga författarskap, Gidlunds 2004. Libris

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]