Guy de Maupassant

Från Wikipedia
Guy de Maupassant
Guy de Maupassant,fotograferad av Félix Nadar 1888.
Guy de Maupassant,fotograferad av Félix Nadar 1888.
PseudonymJoseph Prunier[1], Guy de Valmont[1] och Maufrigneuse[1]
FöddHenry-René-Albert-Guy de Maupassant
5 augusti 1850
Château de Miromesnil nära Tourville-sur-Arques, Seine-Maritime, Normandie, Frankrike
Död6 juli 1893 (42 år)
Paris, Frankrike
Yrkenovellförfattare[2], dramatiker[3], journalist, romanförfattare[4], författare[5] och poet[6]
Nationalitetfransk Frankrike
Språkfranska[7][8][9]
Genrerroman[10]
Litterära rörelsernaturalism, realism
HemortMaison du 102 Quai de Seine à Sartrouville[11]
InfluenserHonoré de Balzac, Gustave Flaubert, Hippolyte Taine, Émile Zola
InflueradeRaymond Carver, Anton Tjechov, O. Henry, Henry James, H.P. Lovecraft, W. Somerset Maugham
Namnteckning

Guy de Maupassant, född 5 augusti 1850 på Château de Miromesnil nära Tourville-sur-Arques i Seine-Maritime, död 6 juli 1893 på en sluten vårdanstalt utanför Paris, var en fransk författare.

Maupassant räknas ofta som en av novellkonstens stora mästare. Han karaktäriserar en handling eller ett personporträtt med några enkla stilistiska drag. Stilen är sparsmakad, men kärnfull. Till hans mest uppmärksammade noveller räknas inte sällan hans genombrottsnovell Fettpärlan, om olika personligheter som inte har något med varandra att göra, samt Horla, som tolkats som en resa och uppgörelse i ett inre landskap. Den sistnämnda behandlar panisk förföljelsemani och ångest i ett tvivel på det egna förståndet, vilket även har ställts i relation till Maupassants eget mentala sjukdomstillstånd. Därtill kan den ses som en egendomlig vampyrhistoria.

Många av Maupassants noveller skildrar hans ungdomserfarenheter från det fransk-tyska kriget och den påföljande preussiska ockupationen av östra Frankrike. En del av hans senare novellistiska författarskap kan hänföras till skräcklitteratur, om en psykologisk hänförd fruktan för bland annat övernaturliga händelser och fenomen. I sin detaljhantering liknar dock hans stilistiska ton mycket av den dåtida framväxande naturalismen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Guy de Maupassant växte upp hos sin frånskilda mor i Normandie, i den för sina bergsformationer kända orten Étretat, där naturen fascinerade honom oerhört. Maupassant avskydde redan i skolan religion; däremot gillade han dikt och teater. Han blev student år 1870, när det fransk-tyska kriget bröt ut, i vilket han deltog som frivillig. Efter kriget 1871 flyttade han till Paris och verkade som tjänsteman, först på marinministeriet, senare på undervisningsministeriet. Han slutförde aldrig sina juridiska studier och vantrivdes även på sina ämbetsmannatjänster. Däremot hade han ett rikt sällskapsliv och bedrev mycket tid hos kvinnor, inte minst på bordell.

Maupassants litterära karriär tog fart när den kände författaren, moderns familjebekant Gustave Flaubert visade intresse för hans texter. Genom Flauberts kontakter knöts Maupassant till många kända företrädare i den realistiska och naturalistiska skolan, bland författare som Émile Zola, Ivan Turgenjev samt Henry James. Genom Flaubert tog Maupassant fasta på iakttagelsens små detaljer i skrivandet, även om Maupassant skisserade sina handlingar mycket mer sparsamt med ett minimum av interiörer och exteriörer.

År 1880 publicerades Maupassants debutdiktsamling Des Vers, och under samma år även novellen Fettpärlan i en antologi med bland andra Zola, med temat kring det fransk-tyska kriget. När Maupassant väl debuterat, var han oerhört produktiv under den korta tid på drygt tio år som han hann verka som författare.

Maupassant insjuknade redan vid unga år i syfilis, som senare förorsakade honom svåra mentala problem. Dessa återspeglas i hans senare författarskap, framförallt i skräcknovellerna om människans utsatthet.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Sur l'eau (1876)
  • Boule de suif (1880)
  • La maison Tellier (1881)
    • Judinnan: Madame Telliers pensionat (anonym översättning?, 1909)
    • Huset Tellier (översättning Hjalmar Söderberg, Bonnier, 1927)
    • Kärlekshuset (översättning Jakob Eriksson, Atlantis, 1951)
  • Mademoiselle Fifi (1882)
    • Fröken Fifi och andra berättelser (anonym översättning?, Norrköping: Jönssons, 1909)
    • Mademoiselle Fifi och andra noveller (okänd översättare, Natur och kultur, 1960)
  • Une vie (roman, 1883)
    • Ett lif (översättning Frans Hedberg, Bonnier, 1884)
    • Ett äktenskap (anonym översättning?, Holmquist, 1912)
    • Ett människoliv (översättning Eric Swenne, Bonnier, 1921). Ny uppl. 1956 med titeln Ett äktenskap
    • Ett liv (översättning A. Berg (dvs. Adil Bergström), Holmquist, 1927)
    • Ett liv (översättning Gunilla Nordlund (i senare uppl. som Gunilla Berglund), Biblioteksförlaget, 1961)
  • Bel-Ami (roman, 1885)
    • Qvinnogunst (anonym översättning?, Suneson, 1885)
    • Kvinnogunst: parisisk sederoman (anonym översättning?, Silén, 1901)
    • Kvinnogunst: parisisk sederoman (översättning O. H. D. (dvs. Oscar Heinrich Dumrath), Björck & Börjesson, 1915)
    • Bel-Ami (översättning Eric Swenne, Bonnier, 1923)
    • Kvinnogunst (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1925)
    • Kvinnogunst (översättning Ragnar Malmberg, Världslitteraturen, 1928)
    • Bel-Ami (översättning Victor Hoving, Geber, 1945)
    • Bel-Ami (översättning Greta Åkerhielm, Lindqvist, 1971)
    • Bel-ami (bearb. Christer Topelius, Världslitteraturn, 1974)
    • Bel-ami (översättning Harry Lundin, Niloe, 1979)
  • Contes du jour et de la nuit (1885, 21 noveller)
  • La petite Roque (novell, 1885)
    • Lilla Roque och andra noveller (översättning Karin Jensen, Wahlström & Widstrand, 1924)
    • Flickan Roque: en berättelse (översättning Aslög Davidson, B. Wahlström, 1955)
  • Yvette (1885) Contes du jour et de la nuit
    • Yvette (översättning Thomas Bergström, Svithiod, 1905) (Yvette, Hårnålen, Månsken, Smyckena, Natten, Ett Parisäfventyr, Den döda, Vid badorten, Till Häst, Våra bref, En upptäckt
    • Yvette ; En syn ; Ånger (översättning Birgit Lange, Almqvist & Wiksell, 1927)
  • Le horla (1887)
    • Horla (översättning Sigfrid Siwertz 1927)
    • Ett äktenskap (översättning Åke Malmström, Världslitteraturen, 1928)
    • Le Horla (översättning Ragnar Malmberg, Världslitteraturen, 1928)
    • Horla: skräckberättelse (översättning Sam J. Lundwall, Lundwall Fakta & fantasi, 1993)
    • Horla (i poetiskt given tolkning av Stefan Hammarén, h:ström - Text och kultur, 2004)
  • Mont-Oriol (roman, 1887)
    • Vatten och kärlek (anonym översättning?, 1887)
    • Mont Oriol (anonym översättning?, Adolf Bonnier, 1895)
  • Pierre et Jean (roman, 1887)
    • Pierre och Jean (anonym översättning?, Bonnier, 1888)
    • Pierre och Jean (anonym översättning?, Helsingfors, 1923)
    • Pierre och Jean (översättning Erik Norling, Åhlén & Åkerlund, 1926)
    • Pierre och Jean (översättning Gustav Sandgren, Tiden, 1959)
  • Forte comme la morte (roman, 1889)
    • Stark som döden (anonym översättning?, Adolf Bonnier, 1894)
    • Stark som döden (översättning Birger Mörner, Almqvist & Wiksell, 1924)
    • Stark som döden (översättning A. Berg, Holmquist, 1927)
    • Stark som döden (översättning av E. R. Gummerus, B. Wahlström, 1947)
  • Notre coeur (roman, 1890)
    • Vårt hjärta (anonym översättning?, Adolf Bonnier, 1894)
    • Hjärtats längtan: fransk sederoman (översättning E. R. Gummerus, B. Wahlström, 1946)
  • Le père Milon (1899)
    • Gubben Milon: efterlämnade skisser och berättelser (översättning Ernst Lundquist, Geber, 1899)
  • Histoire du vieux temps
    • För länge se'n: scen på vers i en akt (översättning af Birger Mörner, 1895)
    • En gammal historia: scen på vers (översättning Georg Procopé, 1927)
Svenska samlingsvolymer
  • Lifsbilder (anonym översättning, Lamm, 1886) [Innehåll: "Lilla Roque", "Vraket", "Fröken Perle", "Rosalie Prudent", "Fru Parisse", "Julie Romain", "Fader Amable"]
  • Berättelser och skizzer i urval och öfversättning (anonym översättning?, Bonnier, 1893)
  • En duell: efterlämnade skisser och berättelser (översättning Ernst Lundquist, Geber, 1900)
  • Då vattnet stiger och andra berättelser (översättning N. Bergström, Illustreradt 50-öres bibliotek 10, 1909) (Emile Zola och G. de Maupassant, Judinnan)
  • Hemgiften och andra noveller.. Stockholm: Holmquist. 1910. Libris 1615858. https://runeberg.org/gmhemgift/ 
  • Systrarna Rondoli ; Min hustru ; Herr Parent ; Bekännelsen ; Hårflätan (översatta av Karl Asplund, Almqvist & Wiksell, 1927)
  • Rose: en manlig Iokaste ... ; Schnaffs äventyr (översatta av Hugo Hultenberg, Almqvist & Wiksell, 1927)
  • Martina: noveller (översättning Birgit Lange, Almqvist & Wiksell, 1927)
  • Marroca ; Barnet ... ; Skilsmässa (översatta av Birger Mörner, Almqvist & Wiksell, 1927)
  • Horla ; Fettpärlan ; Ensamhet ; Förlåtelsen ; Mor Sauvage (översättning Sigfrid Siwertz, Almqvist & Wiksell, 1927)
  • Noveller (urval av Victor Hoving, Geber, 1944)
  • Olivdungen: noveller (översättning Victor Hoving, Geber, 1948)
  • Familjeliv och andra noveller (översättning Hjalmar Söderberg och Lorenz von Numers, Forum, 1948)
  • Allouma och andra noveller (urval och redigering av Teddy Brunius, översättning Karl Asplund [m.fl.], Forum, 1950)
  • Yvettes friare och andra noveller (urval och red. av Nils Englund, B. Wahlström, 1953)
  • Kärleksgåvan och andra noveller (översättning Aslög Davidson, B. Wahlström, 1954)
  • Guy de Maupassants bästa (red. av Mårten Edlund, Folket i bild, 1960)
  • En kvinna biktar och andra noveller (urval av Victor Hoving, till svenska av Karl Asplund [m.fl.], Prisma, 1962)
  • Elva noveller (översättningar av Sigfrid Siwertz, Birger Mörner, Hjalmar Söderberg, Birgit Lange och Ernst Lundqvist, Bokfrämjandet, 1969)
  • Ett Parisäventyr och andra noveller (översättning Aslög Davidson [m.fl.], Prisma, 1970)
  • Fettpärlan och andra noveller (översättning J. Gunnarsson, Niloe, 1985)
  • Den dödsdömde och andra noveller (översättning Gustaf Holmér, Gidlund, 1989)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ BeWeB, läst: 14 februari 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ hämtat från: portugisiskspråkiga Wikipediahärlett från: Kategori:Franska poeter, läst: 14 juni 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  10. ^ hämtat från: hebreiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.sartrouville.fr.[källa från Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]