Hedy Lamarr

Från Wikipedia
Version från den 25 december 2017 kl. 00.52 av Gerdny V (Diskussion | Bidrag) (Språk.)
Hedy Lamarr
Hedy Lamarr, publicitetsfoto 1940.
Hedy Lamarr, publicitetsfoto 1940.
FöddHedwig Eva Maria Kiesler
9 november 1914
Wien, Österrike-Ungern
Död19 januari 2000 (85 år)
Orlando, Florida, USA
Aktiva år1930–1958
MakeFritz Mandl (1933–1937; skilsmässa)
Gene Markey (1939–1941; skilsmässa; 1 barn)
John Loder (1943–1947; skilsmässa; 2 barn)
Teddy Stauffer (1951–1952; skilsmässa)
W. Howard Lee (1953–1960; skilsmässa)
Lewis J. Boies (1963–1965; skilsmässa)
Webbplatshedylamarr.com
Betydande roller
Delila i Simson och Delila 1949
IMDb SFDb

Hedy Lamarr i tidningen "Yank, the Army Weekly" 1943.

Hedy Lamarr, egentligen Hedwig Eva Maria Kiesler, född 9 november 1914 i Wien, Österrike, död 19 januari 2000 i Orlando, Florida, USA, var en österrikisk-amerikansk skådespelare och uppfinnare.

Biografi

Hon upptäcktes av Max Reinhardt och hade småroller i tysk-österrikiska filmer från 1930.

Lamarrs far var en judisk bankdirektör och hennes mamma konsertpianist, som hade konverterat från judendom till kristendom. Dottern uppfostrades enligt mammans kristna tro.[1]

Hedy Lamarr väckte uppmärksamhet för sina vågade nakenscener i filmen Extas (1933) – det var en sensation på den tiden. Till Hollywood kom hon 1938, där hon av vissa, såväl dåtidens som nutida, filmkritiker ansågs vara den vackraste kvinna som någonsin förekommit på vita duken. Hennes största filmsuccé var Simson och Delila 1949.

Lamarr var gift sex gånger.

Uppfinnare

1942 fick Lamarr och tonsättaren George Antheil patent på sin uppfinning, Secret Communication System (US Patent 2,292,387), som möjliggjorde automatiskt frekvensbyte mellan 88 olika kanaler. Syftet med uppfinningen var att försvåra spårning av radiostyrda torpeder. Uppfinningen registrerades, men användes inte förrän många decennier senare av privata företag.[2] Tekniken användes först 1962 av amerikanska militären under blockaden av Kuba.

Den "bandspridningsteknik" som Lamarr bidrog till lade även grunden till det som idag bildar vår tekniska plattform, som utgörs av mobiltelefoner samt andra trådlösa enheter. År 1997 hedrades hon med Electronic Frontier Foundation (EFF) Pioneer Award.[2] Senare samma år blev Hedy Lamarr den första kvinnliga mottagaren av BULBIE ™ Gnass Spirit of Achievement Award, ett prestigefyllt pris som anses vara en ”Oscar” för uppfinnare. Hon ses som en visionär vars tekniska skarpsinne var långt före sin tid.

Senare år

Under flera år, med början 1997, pryddes CorelDRAW's programboxar med ett stort CorelDraw-ritat porträtt av Hedy Lamarr. Bilden vann CorelDRAW's årliga tävling för design av CorelDraw-suitsförpackningen 1996. Lamarr stämde Corel för att de hade använt bilden utan hennes tillstånd. Corel kontrade med att hon inte ägde rätten till bilden. Parterna nådde en uppgörelse i godo 1998.[3][4]

1957 gjorde hon sin sista film och drog sig sedan tillbaka till Florida. Hon har en stjärna på Hollywood Walk of Fame för insatser inom film vid adressen 6247 Hollywood Blvd.[5]

Filmografi i urval

  • Extas (1933)
  • Algiers (1938)
  • Jag tager denna kvinna (1940)
  • Kamrat X (1940)
  • Ziegfeldflickan (1941)
  • En viss mr. Pulham (1941)
  • Inte ikväll, min vän! (1941)
  • Dagdrivarbandet (1942)
  • Tondelayo - halvblodet (1942)
  • Vådligt experiment (1944)
  • Hennes höghet och hotellpojken (1945)
  • Den onda ängeln (1946)
  • Vanärad (1947)
  • Simson och Delila (1949)
  • Kvinna utan pass (1950)
  • My Favorite Spy (1951)
  • The Female Animal (1957)

Referenser

Noter

Externa länkar