Helsingfors universitet

Uppslagsordet ”HU” leder hit. För andra betydelser, se Hu (olika betydelser).
Helsingfors universitet
Helsingin yliopisto
Huvudbyggnaden vid Senatstorget.
Engelska: University of Helsinki
Latin: Universitas Helsingiensis
Grundat1640
ÄgandeformStatligt
RektorJukka Kola
Lärarkår4600
Admin. personal2800
Studerande31 900
SäteHelsingfors, Finland
60°10′10″N 024°57′00″Ö / 60.16944°N 24.95000°Ö / 60.16944; 24.95000
CampusTätort
FärgerBlå/grå          
MedlemskapLERU
Unica
Utrecht Network
Europaeum
Webbplatshttps://www.helsinki.fi/sv

Helsingfors universitet (finska: Helsingin yliopisto), tidigare Kungliga Akademien i Åbo, Kejserliga Akademien i Åbo och Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland, är med drygt 38 000 studerande det största universitetet i Finland.

Helsingfors universitet har ett högt anseende internationellt. Åren 2017 rankades universitetet högt på flera internationella ranking-listor: 56:e i Shanghai-rankingen, 90:e i Times Higher Education och 81:sta i Taiwan-rankingen.[1] År 2016 rankade Times Higher Education universitetet som det 28:e bästa i Europa.[2]

Universitetet är tvåspråkigt, men större delen av kurserna ges på finska. Av de studerande är ca 6,5 procent svenskspråkiga. För den svenska undervisningen skall det enligt lag finnas minst 28 professorstjänster vid Helsingfors universitet.[3] För vissa ämnen finns kvoter för svenskspråkiga studerande. För akademiska studier på svenska i Finland finns vid sidan av Helsingfors universitet även den helt svenskspråkiga Åbo Akademi.

Historia

Universitetets historia går tillbaka till 1640, då det grundlades i Åbo med namnet Kungliga Akademien i Åbo. Efter finska kriget 1808–1809 och storfurstendömet Finlands avträdande till Ryssland gavs universitetet 1809 det nya namnet Kejserliga Akademien i Åbo. Efter Åbo brand flyttades universitetet efter kejserligt ryskt påbud (1827) till Helsingfors 1828 och fick då namnet Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland. När Finland hade blivit självständigt antogs det nuvarande namnet Helsingfors universitet (1919).

Fakulteter

Kungliga Akademiens i Åbo sigill.
Kejserliga akademien i Åbo efter branden 1827.

Universitetet består av elva fakulteter varav fem (teologiska, juridiska, medicinska, farmaceutiska och veterinärmedicinska fakulteten) är institutionslösa medan de övriga sammanlagt har 19 institutioner:

  • teologiska fakulteten (gr. 1640)
  • juridiska fakulteten (gr. 1640)
  • medicinska fakulteten (gr. 1640)
  • humanistiska fakulteten (gr. 1640 som filosofiska fakulteten, uppdelad 1852 i två: historisk-filologiska sektionen och matematiskt-naturvetenskapliga sektionen; humanistiska fakulteten gr. 1992)
  • matematik-naturvetenskapliga fakulteten
  • agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten (gr. 1896 som sektion inom filosofiska fakulteten; självständig fakultet 1924)
  • pedagogiska fakulteten (gr. 1974 som sektion inom filosofiska fakulteten; självständig fakultet 1992)
  • statsvetenskapliga fakulteten (gr. 1945)
  • veterinärmedicinska fakulteten (gr. 1945 som självständig högskola, inkorporerad i Helsingfors universitet 1995)
  • farmaceutiska fakulteten (avskiljd ur matematiskt-naturvetenskapliga fakulteten 2004)
  • bio- och miljövetenskapliga fakulteten (avskiljd ur matematiskt-naturvetenskapliga fakulteten 2004)

Förutom dessa fakulteter finns den fristående institutionen Svenska social- och kommunalhögskolan samt flera fristående enheter där bl.a. forskarkollegiet, universitetets försöksdjursenhet samt språkcentrum ingår.[4]

Universitetsbiblioteket

Universitetet har två bibliotek: Helsingfors universitets bibliotek (grundat 2010) och Finlands nationalbibliotek (fram till 2006 Helsingfors universitetsbibliotek), som innehåller bland annat Adolf Erik Nordenskiölds samling, ett världsminne.

Byggnader

Totalt verkar universitetet på fyra campus; Centrum, Gumtäkt, Mejlans och Vik. Universitetets huvudbyggnad ligger vid Senatstorget och är ritad av Carl Ludvig Engel.

Se även

Referenser

Noter

Externa länkar