Åbo Akademi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Åbo universitet eller Kungliga Akademien i Åbo.
Åbo Akademis huvudbyggnad på Domkyrkotorget

Åbo Akademi är Finlands svenskspråkiga universitet. Det är världens enda helt svenskspråkiga universitet utanför Sverige med mer än en fakultet. Det grundades år 1918 och har idag tolv institutioner, av vilka tre är helt eller delvis belägna i Vasa. Universitetets pedagogiska fakultet har även en institution i Jakobstad. Åbo Akademi är medlem av Coimbragruppen. Antalet inskrivna studenter var 7 800 år 2007.[1]

Åbo Akademi bör inte förväxlas med det finskspråkiga Åbo universitet (finska Turun yliopisto) och inte heller med Kungliga Akademien som fanns i Åbo från 1640 till 1828 och som i dag heter Helsingfors universitet (finska Helsingin yliopisto).

Alla studerande hör till Åbo Akademis Studentkår.

Rektor för Åbo Akademi är från 1 januari 2006 professor Jorma Mattinen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Många av akademins byggnader är borgarhem donerade till akademin. "Domvillan" (Säwes hus) testamenterades till Akademin av Magnus och Ellen Dahlström.

Det nuvarande Åbo Akademi instiftades 1917 och inledde sin verksamhet 1918.[2] Dels ville man att Åbo åter skulle bli en universitetsstad – Kungliga Akademien i Åbo hade flyttats till Helsingfors efter Åbo brand – dels ansåg man att Helsingfors universitet, som den nu hette, var alltför finskdominerat.

Akademin grundades genom bidrag av 35 personer, bland dem bröderna Ernst och Magnus Dahlström. Så småningom fick akademin statsbidrag, första gången 1950, årligen sedan 1963. Akademin förstatligades 1981.[2]

Ursprungligen hade akademin tre fakulteter: en humanistisk, en statsvetenskaplig (den första i Norden) och en naturvetenskaplig. En kemisk-teknisk fakultet och en teologisk fakultet grundades genom särskilda donationer 1920 respektive 1924. 1974 grundade den pedagogiska fakulteten och 1992 den vårdvetenskapliga fakulteten i Vasa. Handelshögskolan som inrättats 1927 genom ett testamente, sammanslogs med akademin 1980.[2] Den nya universitetslagen ledde till radikal ändring av förvaltningsstrukturen.

Fakultetsområden och institutioner[redigera | redigera wikitext]

Åbo akademis gamla observatorium på Vårdberget

Humanistiska fakultetsområdet:

  • Humanistiska fakulteten
  • Pedagogiska fakulteten
  • Teologiska fakulteten
  • Institutionen för psykologi och logopedi

Samhällsvetenskapliga fakultetsområdet:

  • Handelshögskolan
  • Socialvetenskapliga institutionen
  • Statsvetenskapliga institutionen
  • Rättsvetenskapliga institutionen

Naturvetenskapliga fakultetsområdet:

  • Institutionen för biovetenskaper
  • Institutionen för informationsteknologi
  • Institutionen för kemiteknik
  • Institutionen för naturvetenskaper

Åbo Akademis bibliotek[redigera | redigera wikitext]

Bibliotekets huvudbyggnad.

Åbo Akademis biblioteks verksamhet inleddes 1919, strax efter akademins. Biblioteket har sedan det grundades haft friexemplarsrätt, rätt att få ett exemplar av det som trycks i Finland[3] (och visst annat material), nu som ett av sex sådana universitetsbibliotek. Biblioteket har huvudsakligt ansvar för den finlandssvenska litteraturen – och kallas för det finlandssvenska nationalbiblioteket[4] – och har också näst Finlands nationalbibliotek (f.d. Helsingfors universitets bibliotek) de största samlingarna av gamla böcker i Finland. Bibliotekets handskrifts- och bildenhet samlar brev, dagböcker och annat material av intresse för folklivs- och historieforskning. Genom att i första hand nationalbiblioteket och Åbo universitets bibliotek har ansvar för den finskspråkiga litteraturen har Åbo Akademis bibliotek möjlighet att tillåta hemlån av denna.

Åbo Akademis bibliotek innehar och förvaltar ett betydande kulturellt arv, främst finlandssvenskt och finländskt, bestående bland annat av handskrifter (t.ex. manuskript), brevsamlingar, bilder (landets största bildsamling, grundad 1911[2]), inkunabler, med mera.[5]

Tack vare en donation år 1934 från Gertrud (1870–1959) och Gösta (1869–1955) Branders kunde ett bibliotekshus byggas. Arkitekt var Erik Bryggman.[6] Makarna Branders' enda barn, Else Branders (1901–1997), fortsatte i sina föräldrars fotspår. Hennes testamente gav Stiftelsen för Åbo Akademi en stor förmögenhet. Familjens Branders har varit och är av mycket stor betydelse för Åbo Akademis biblioteks verksamhet.[7]

Biblioteket är ett forskningsbibliotek, i första hand avsett för forskare och studerande vid Åbo Akademi, men betjänar också allmänheten. Vid sidan av huvudbiblioteket har biblioteket filialer vid olika fakulteter och institutioner. Kursboksbiblioteket (studentbiblioteket) tillhandahåller den mesta litteratur som behövs för studierna, så att studerande endast i undantagsfall behöver köpa kursböcker. I Vasa är Åbo Akademis bibliotek en del av vasahögskolornas gemensamma bibliotek Tritonia.

Sedan år 2009 är Pia Södergård överbibliotekarie för Åbo Akademis bibliotek. Hon är den åttonde i raden, och den andra kvinnliga.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och hänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ÅA Fakta, fakulteterna
  2. ^ [a b c d] Uppslagsverket Finland: Åbo Akademi
  3. ^ http://www.abo.fi/bibliotek/bibfriexemplar
  4. ^ http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/VetenskapligaBibliotek
  5. ^ http://bibbild.abo.fi/hereditas/
  6. ^ http://www.abo.fi/bibliotek/bibhistoria
  7. ^ Mustelin, Olof: "En osjälvisk längtan att skänka forskningen ett starkt stöd". Familjen Gösta Branders och Åbo Akademis bibliotek. Åbo Akademis förlag, Åbo 2001.
  8. ^ http://www.abo.fi/bibliotek/bibhistoria#document7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 60°27′14″N 22°16′43″E / 60.4539°N 22.2786°Ö / 60.4539; 22.2786