Jordbruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920.
Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina.

Jordbruk är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål. Ofta kombineras egentligt jordbruk, det vill säga växtodling och boskapsskötsel, med skogsbruk. Man brukar då tala om lantbruk.

Sådd är en fas i odling då utsädet sätts i jorden.

Jordbrukets historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Jordbrukets historia

Det är svårt att skilja på födoinsamling och jordbruk. De äldsta kvarlämningarna av förädlade grödor kommer från 9000-talet f.Kr. Vete, råg och flera andra viktiga grödor härstammar från Mellanöstern, och odlades i stor skala i Bördiga halvmånen och Nildalen.

Några viktiga framsteg i jordbrukets historia är plogen, växelbruket, traktorn och täckdiket.

Jordbruket tog en viktig vändpunkt när boskapsdjur började användas i arbetet. Före detta hade människorna endast brukat jorden med hjälp av handkraft.

Jordbruk i världen[redigera | redigera wikitext]

Risodling för hand i Bangladesh.

I dag finns stora skillnader i hur jordbruket ser ut i olika delar av världen. I stora delar av tredje världen lever de flesta människor i självhushåll (subsistensjordbruk), medan jordbruket i OECD-länderna är mekaniserat och sysselsätter ett par procent av befolkningen. Se FAO.

EU[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Jordbruk i EU

Se även Gemensamma jordbrukspolitiken.

Typer av jordbruk[redigera | redigera wikitext]

Spannmålsodling[redigera | redigera wikitext]

Traktorvagn med halm.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Säd

De mest odlade grödorna är olika spannmål (sädesslag, ceralier), som vete, råg, korn, havre, rågvete, ris och hirs.

Djurskötsel[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Djurskötsel

De viktigaste boskapsdjuren är nötkreatur, svin, får och getter. Dessa föds upp i hela världen.

Blandjordbruk[redigera | redigera wikitext]

Blandjordbruk producerar både växt-och köttprodukter. Man odlar grödor på åkrarna och håller djuren inomhus. Eftersom djuren står främst inomhus så behöver de inte så stora ytor. Blandjordbruk har ofta grisar och kor som sedan slaktas och blir nötkött och svinkött som säljs i affärerna.[1]

Plantagebruk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Plantage

Ekologiskt jordbruk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ekologiskt jordbruk

Ekologiskt jordbruk är en form av jordbruk som förlitar sig på förvaltande av ekosystem och strävar efter att minska eller helt avstå från att tillföra material, särskilt viktigt är det att inte tillföra konstgjorda ämnen, som handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel. Ekologiskt jordbruk tenderar att ha lägre intensitet än konventionellt jordbruk. Det är ett förhållningssätt som ser till helheten och avser att åstadkomma ekosystem som kan fortleva mycket länge (hållbart jordbruk), en mångfald av arter (biodiversitet) och levande ekosystem i jorden (matjorden).

I Sverige är de flesta ekologiskt drivna gårdarna anslutna till, och kontrollerade av, KRAV. I andra länder förekommer det att statliga institutioner sköter kontrollen.

Kollektivjordbruk[redigera | redigera wikitext]

Kollektivjordbruk är ett jordbruk där jorden ägs, arrenderas, eller brukas av ett arbetarkollektiv. Exempel kan vara kibbutzer eller kolchoser, men även andra former finns.

Svedjebruk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svedjebruk

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Jordbruksmark tar i dag upp en stor del av jordens yta och påverkar miljön på flera sätt. Jordbruk är den enskilt största miljöförstörande faktorn bland annat genom erosion, övergödning, bekämpningsmedel, köttproduktion, global uppvärmning och markavvattning.[2]

Man räknar med att 25 till 30 procent av världens utsläpp av växthusgaser kommer från jordbruk. Utsläppen är bland annat lustgas och koldioxid som frigörs från åkermark och mulljordar, metangas från köttdjur, växthusgas som frigörs från gödsel och åkermarkskalkning samt koldioxid från jordbruksmaskiner och transporter.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.mimersbrunn.se/Marken_vi_lever_av_5777.htm
  2. ^ Livestock's long shadow, en rapport från FN:s jordbruksorgan FAO 2007