Otis Elevator Company

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otis Elevator Company
Typ Dotterbolag till UTC
Huvudkontor USA Farmington, Connecticut, U.S.
Nyckelpersoner Thierry Jaillot, VD för OTIS Sverige
Bransch Transportsystem
Produkter Hissar, rulltrappor och portar
Tjänster Service, modernisering (MOD) och nymontage
Antal anställda Cirka 300 st anställda i Sverige
Cirka 60 000 st anställda totalt
Historia
Grundat 1853
Grundare Elisha Otis
Ekonomi
Omsättning $11,6 miljarder (2010)
Struktur
Ägare United Technologies Corporation
Övrigt
Slogan The Way To Green
Webbplats http://www.otisworldwide.com/

Otis Elevator Company är världens största tillverkare av hissar och rulltrappor med verksamhet i nära 200 länder.[1]

OTIS grundas[redigera | redigera wikitext]

Elisha Otis.

Företaget grundades 1853 i Yonkers, New York, av Elisha Otis, uppfinnare till en av hissens viktigaste delar ur säkerhetsperspektiv, fånganordningen. Företaget har 60 000 anställda i hela världen, varav 7 000 i USA. I Sverige arbetar runt 300 anställda i Otis AB.[2][1]

Världens första fånganordning[redigera | redigera wikitext]

Vid världsutställningen 1853 i New York ställde sig Elisha Otis i hisskorgen på en där uppställd demonstrationsanläggning och gav order om att hisslinan skulle kapas. Hisskorgen föll ned, men blott en kort sträcka, eftersom gripklor genast grep tag i gejdrarna och effektivt bromsade hisskorgens fallrörelse. Beställningar på den nya säkerhetshissen strömmade in och en ny epok i byggandet av höga hus inleddes; skyskraporna hade Otis att tacka för sin existens.

Idag är det krav på att alla hissar måste ha en fånganordning.[3]

Byggnadsverk med OTIS i världen[redigera | redigera wikitext]

Otis har monterat och installerat hissar i några av världens mest kända byggnader så som Eiffeltornet, Empire State Building, World Trade Center, Petronas Twin Towers, CN Tower, Shanghai World Financial Center, Burj Khalifa och Skylon Tower.[4]

Byggnadsverk med OTIS i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Norrköping finns dessa två Rulltrappor 506 NCE. De finns i Kvartershuset Lyckan som även har 16 stycken hissar.

Salénhuset (byggt 1977) i Stockholm är utrustat med flera Otis-hissar, Lyckan (byggt 2011) i Norrköping (bild nedan), Nya Karolinska Sjukhuset (ska vara klart 2016) i Solna ska OTIS bygga 63 nya hissar [5] och lika så är det med flera andra större kontorsbyggnader.

Hissar[redigera | redigera wikitext]

OTIS har en ledande utveckling när det gäller teknik och miljö på hissar. GEN2-systemet är upp till 50 procent mer energieffektivt jämfört med konventionella system och istället för stålvajrar har de bälten. Det platta bältet möjliggör ett mer kompakt hissystem vilket avlägsnar behovet av ett maskinrum. Arkitekter och konstruktörer får större flexibilitet när de utvecklar byggnader. På bilderna nedan så visas en traditionell hiss som skulle kunna kallas stor och klumpig med sina runda vajrar. Efter en GEN2-modernisering av hissen så är det ganska tydligt varför OTIS bältena är som att återuppfinna hissen. Efter fånget så är denna uppfinning en av de stora genombrotten i hissens historia. Ersättaren till de traditionella runda vajrarna är här för att stanna.[6]

Till vänster i Port B den traditionella hissen och i Port A en GEN2 Modernisering Till vänster i Port B den traditionella hissen och i Port A en GEN2 Modernisering
Till vänster i Port B den traditionella hissen och i Port A en GEN2 Modernisering

Om bältena[redigera | redigera wikitext]

Gen2-systemet ersätter traditionella stållinor med platta polyuretanklädda stålbälten. Den unika, patenterade teknologin med platta bälten eliminerar praktiskt taget vibrationer vilket ger passagerarna en jämnare och tystare färd. Bältena kan lättast förklaras med att det ser ut som ett platt band i gummi som inuti sig har 12 mindre vajrar som alla övervakas dygnet runt, varje dag, automatiskt av Otis elektroniska system PULSE. Vanliga hissvajrar skall kontrolleras 1 gång om året av besiktningsfirma. Ett serviceavtal måste varje hiss ha och vid service kan förebyggande åtgärder göras för att minska driftstörningarna.

Fördelar med bältena: Bättre säkerhetskontroll (ifall någon lina skulle gå av), underhållsfria (behöver ej smörjas), upp till 20% lättare och tre gånger så lång hållbarhet.[7]

Vänster bild visar inredningen på en OTIS hiss i Norrköping och höger bild visar samma hiss, fast kortet är taget på taket och visar bältena inkl motor. Vänster bild visar inredningen på en OTIS hiss i Norrköping och höger bild visar samma hiss, fast kortet är taget på taket och visar bältena inkl motor.
Vänster bild visar inredningen på en OTIS hiss i Norrköping och höger bild visar samma hiss, fast kortet är taget på taket och visar bältena inkl motor.

Maskinrumslösa[redigera | redigera wikitext]

En nybyggnation av en GEN2-hiss behöver inte ha ett maskinrum så som fallet är i bilderna med hissarna i port A och B. Finns det ett maskinrum så utnyttjas det, men finns det inget så blir det som med bilderna på inredningen och bältena. Motorn hamnar helt enkelt på ett balksystem bredvid gejderna. Gen2:an är Otis maskinrumslösa hiss medan konkurrerande hissfirmors modeller är, Mitsubishi Elenessa; Kone EcoDisc; Schindler 400A och 3300; ThyssenKrupp Synergy; och Fujitec Talon.

Rulltrappor[redigera | redigera wikitext]

Den första rulltrappan invigdes 1897 i nöjesparken Coney Island i New York, USA. Dock fanns inte rulltrappor med vågräta och inbördes rörliga trappsteg förrän ett par år senare, då Otis Elevator Company utvecklat en rulltrappa som visades vid världsutställningen i Paris den 14 april 1900. Otis Elevator Company, spenderade 30 000 dollar på utvecklingen av sin första rulltrappa.

Det engelska ordet ”escalator” var ursprungligen ett varumärke för Otis Elevator Company, men bedömdes 1949 av U.S. Patent Office ha blivit ett allmänt begrepp för rörliga trappor. Ordet är en kombination av escalade (att storma en befästning med stegar) och elevator (hiss; plattform för att lyfta upp eller ner något). Först efter ett tiotal år, någon gång under 1930-talet, kom de första rulltrapporna till Sverige bland annat vid Slussen, NK, PUB och Saltsjöbanans station.[8]

Bilar[redigera | redigera wikitext]

OTIS bilarna som körs av tekniker och montörer använder det fossila bränslet diesel. Eftersom företaget bytt ut sin gamla logga så kan miljön förhoppningsvis räkna med att det inom rimlig framtid snart rullar biogasbilar med OTIS nya logga "The Way To Green".

Liknande företag[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] OTIS Facts OTIS
  2. ^ Otis Aktiebolag Alla Bolag
  3. ^ Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar
  4. ^ http://www.otisworldwide.com/pdf/Otis_Fact_Sheet_2011-2.pdf
  5. ^ Björn Asplind (23 februari 2012). ”OTIS AB levererar hissarna till Nya Karolinska Sjukhuset”. Fastighet och Bostadsrätt. http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/39754-OTIS-AB-levererar-hissarna-till-Nya-Karolinska-Sjukhuset.html. 
  6. ^ Gen2 Brochyr
  7. ^ Gen2Mod Produktbroschyr
  8. ^ Vem uppfann rulltrappan?”. Allt om Vetenskap. 6 maj 2004. http://www.alltomvetenskap.se/vem-uppfann-rulltrappan.aspx?article=5673&newsbillcategory=69. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]