Hugo de Vries

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hugo de Vries

Hugo de Vries, född 16 februari 1848 i Haarlem, död 21 maj 1935 i Lunteren, var en nederländsk botaniker och genetiker.

Hugo de Vries blev filosofie doktor i Leiden 1870, var läroverkslärare i Amsterdam 1871-75, flyttade till Würzburg 1876, blev 1877 privatdocent i botanik i Halle an der Saale, e.o. professor vid Universiteit van Amsterdam 1878 och ordinarie professor i växtanatomi och växtfysiologi samt föreståndare för botaniska trädgården där 1881, befattningar vilka han lämnade 1918.

Hugo de Vries vetenskapliga författarskap rörde sig till en början inom fysiologin och morfologin. Senare ägnade han sig främst åt undersökningar över allmänna biologiska företeelser, såsom variation, hybridisering och andra orsaker till formbildning i växtriket, i vissa fall med ett spekulativt betraktelsesätt, som fick till följd, att hans uttalanden ej vann odelad anslutning. Han var en av de forskare som kring sekelskiftet 1900 återupptäckte Gregor Mendels ärftlighetslagar. Vries grundtanke, mutationsteorin som förklaring till ärftlig variation och artbildning, framlade han på grundval av omfattande odlingar av jättenattljus (Oenothera erythrosepala).

Hugo de Vries fann mycket stöd för sin teori i resultat från det praktiska förädlingsarbetet vid Sveriges utsädesförening i Svalöv. I skriften Plant-Breeding, Comments on the Experiments of Nilsson and Burbank (1907) behandlar han det förädlingsarbete som bedrevs av Hjalmar Nilsson (i Sverige) och Luther Burbank i (USA). Han utförde även undersökningar över osmotiskt tryck i levande celler.

Hugo de Vries blev ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund 1897, Vetenskapssocieteten i Uppsala och Lantbruksakademien 1898, socio straniero av Accademia dei Lincei i Rom 1902, foreign member av Royal Society 1905 samt utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1910. Han tilldelades Darwinmedaljen 1906 och Linnean Societys guldmedalj 1929.

Auktorsnamnet de Vries kan användas för Hugo de Vries i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet.


Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Über einige Ursachen der Richtung bilateral-symmetrischer Pflanzentheile (1872)
  • Zur Mechanik der Bewegungen der Schlingpflanzen (1873)
  • Untersuchungen über die mechanischen Ursachen der Zellstreckung (1877)
  • Keimungs- und Wachsthums-geschichte der Zuckerrübe (1879)
  • Ueber die periodische Säurebildung der Fettpflanzen (1884)
  • Eine Methode zur Analyse der Turgorkraft (1884)
  • Monographie der Zwangdrehungen (1891)
  • Eine Methode, Zwangdrehungen aufzusuchen (1894)
  • Befruchtung und Bastardierung (1903)
  • Die Mutationstheorie (I. Die Entstehung der Arten durch Mutation, 1901; II. Elementare Bastardlehre 1902-03)

Källor[redigera | redigera wikitext]