Ian McEwan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ian McEwan
Ian McEwan
Ian McEwan
Född 21 juni 1948 (65 år)
Aldershot, Hampshire
Yrke Författare
Nationalitet Britt
Verksam 1975-
Genrer Nutida historia, roman

Ian Russell McEwan[1], CBE, FRSA, FRSL, född 21 juni 1948 i Aldershot, Hampshire, är en brittisk författare och manusförfattare, och en av Storbritanniens högst ansedda författare. År 2008 placerade The Times honom i sin lista över "De 50 största brittiska författarna sedan 1945".

McEwan inledde sin karriär med att skriva glesa, skräcknoveller. McEwan gjorde sin litterära debut 1975 med novellsamlingen First Love, Last Rite, och hans första två romaner var Cementträdgården (1978) och Främlingars tröst (1981), för vilka han fick smeknamnet "Ian Macabre". Dessa följdes av tre romaner som fick någorlunda framgång under 1980- och 90-talet. 1997 publicerade han Kärlekens raseri, som även gjordes till film. Han tilldelades Bookerpriset 1998 för romanen Amsterdam. År 2001 publicerade han Försoning, som senare blev en Oscar-belönad film med samma namn. Filmen följdes av Lördag (2005), På Chesil Beach (2007) och Hetta (2010). Hans senaste roman är Uppdrag Sweet Tooth.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

McEwan har varit gift två gånger. År 1999 tog hans första fru, Penny Allen, deras 13-årige son till Frankrike efter att en domstol i Bretagne beslutat att pojken skulle lämnas tillbaka fadern, som tilldömts ensam vårdnad om honom och hans 15-årige bror.[2] Hans nuvarande fru, Annalena McAfee, var tidigare redaktör för The Guardians recensioner.

År 2002 upptäckte McEwan att han hade en bror som adopterats bort under andra världskriget. Berättelsen blev känd 2007.[3] Brodern, en murare vid namn David Sharp, föddes sex år före McEwan, när hans mor gifte sig med en annan man. Sharp har samma föräldrar som McEwan men föddes efter en kärleksaffär mellan föräldrarna före giftermålet. Efter att moderns första man dött i strid, gifte hon sig med sin älskare, och Ian föddes några år senare.[4] Bröderna har kontakt och McEwan har skrivit ett förord till Sharps memoarer.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

McEwan har nominerats till Bookerpriset sex gånger, och vunnit pris för boken Amsterdam 1998. Hans andra nomineringar var för Främlingars tröst (1981), Svarta hundar (1992), Försoning (2001), Lördag (2005), och På Chesil Beach (2007). McEwan nominerades också för Man Booker International Prize 2005 och 2007.[5]

McEwan är ledamot av Royal Society of Literature, Royal Society of Arts och American Academy of Ars and Sciences. Han fick Shakespeare Prize av Alfred Toepfer Foundation 1999. Han är även "Distinguished Supporter" i British Humanist Association, medlemsorganisation av IHEU. Han utsågs till CBE 2000.[6] År 2005 var han den första mottagaren av Dickinson Colleges Harold and Ethel L. Stellfox Visiting Scholar and Writers Program Award,[7] i Carlisle, Pennsylvania. År 2008 utsågs McEwan till hedersdoktor i litteratur vid University College London, där han tidigare undervisat i engelsk litteratur. År 2008 placerade The Times McEwan i sin lista över de 50 största brittiska författarna sedan 1945.[8]

Den 20 februari 2011 fick han Jerusalem Prize,[9] men hans beslut att acceptera det var kontroversiellt.[10] McEwan blev pressad att inte ta emot priset av många som ansåg att det skulle användas som PR av den israeliska regeringen[11], samt en grupp israeliska medborgare, som skrivit att de trodde att "om Ian McEwan accepterar Jerusalem Prize […] kommer det göra honom till kollaboratör med Israels värsta motståndare till mänskliga rättigheter.[12] McEwan besvarade sina kritiker, och framförallt "British Writers in Support of Palestine (BWISP)", i ett brev till The Guardian, som delvis konstaterade att "Det finns vägar på vilka konsten kan nå längre än politiken, och för mig är symbolen i detta avseende Daniel Barenboims projekt West-Eastern Divan Orchestra förvisso en stråle av hopp i ett mörkt landskap, trots att det är svartmålat av den israeliska religiösa högern och Hamas. Om BWISP är mot det här specifika projektet, så har vi tydligen inte något mer att säga varandra."[13] McEwans tacktal handlade delvis om klagomålen mot honom och delgav vidare insikt till hans anledningar för att acceptera priset.[14] Han sa även att han kommer donera prissumman, "tiotusen dollar till "Combatants for Peace", en organisation som sammanför före detta israeliska soldater med palestinska."[15]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Barnböcker[redigera | redigera wikitext]

Pjäser[redigera | redigera wikitext]

  • The Imitation Game (1981)

Manus[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar[redigera | redigera wikitext]

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

  • 1983 The Ploughman's Lunch, regisserad av Richard Eyre
  • 1990 Främlingars tröst (The comfort of strangers), regisserad av Paul Schrader
  • 1993 The Cement Garden, regisserad av Andrew Birkin
  • 1993 Utan skuld (The Innocent), regisserad av John Schlesinger
  • 1997 First Love, Last Rites, regisserad av Jesse Peretz
  • 2004 Kärlekens raseri (Enduring love), regisserad av Roger Michell
  • 2007 Försoning, regisserad av Joe Wright

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Film reference
  2. ^ ”Novelist's ex-wife 'gagged'”. BBC News. 7 September 1999. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/440893.stm. Läst 3 juni 2006. 
  3. ^ Cowell, Alan (17 januari 2007). ”Ian McEwan's life takes twist with discovery of a brother”. International Herald Tribune. http://www.iht.com/articles/2007/01/17/news/brother.php. Läst 23 mars 2007. 
  4. ^ ”Novelist McEwan discovers brother”. BBC News. 11 januari 2007. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/6269887.stm. Läst 22 mars 2007. 
  5. ^ Man Booker
  6. ^ ”Ian McEwan”. Contemporary Writers. British Council. http://www.contemporarywriters.com/authors/?p=auth70. Läst 3 juni 2006. 
  7. ^ http://www.collegenews.org/x4876.xml
  8. ^ The 50 greatest British writers since 1945”. The Times (London). 5 January 2008. http://entertainment.timesonline.co.uk/tol/arts_and_entertainment/books/article3127837.ece. Läst 1 februari 2010. 
  9. ^ ”the jerusalem prize”. Jerusalem Book Fair. http://www.jerusalembookfair.com/the_jerusalem_prize.html. Läst 13 februari 2011. 
  10. ^ "McEwan defends decision to accept Jerusalem Prize." Jewish Journal. 26 januari 2011.
  11. ^ Bates, Stephen (19 January 2011). ”Ian McEwan says he will accept Jerusalem prize”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/books/2011/jan/19/ian-mcewan-accept-jerusalem-prize. 
  12. ^ Ian McEwan should turn down the prize”. The Guardian (London). 27 January 2011. http://www.guardian.co.uk/world/2011/jan/27/mcewan-should-turn-down-prize. ”"that if Ian McEwan accepts the Jerusalem prize […] it will make him a collaborator with Israel's worst human rights offenders"” 
  13. ^ "Israel critics should respect my decision" The Guardian, 26 januari 2011. "There are ways in which art can have a longer reach than politics, and for me the emblem in this respect is Daniel Barenboim's West-Eastern Divan – surely a beam of hope in a dark landscape, though denigrated by the Israeli religious right and Hamas. If BWISP is against this particular project, then clearly we have nothing more to say to each other."
  14. ^ "Jerusalem Prize Acceptance Speech"
  15. ^ "Jerusalem Prize Acceptance Speech". "ten thousand dollars to Combatants for Peace, an organisation that brings together Israeli ex-soldiers and Palestinian ex-fighters."

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]