Idre socken

Version från den 1 januari 2016 kl. 08.43 av Ygerbot (Diskussion | Bidrag) (→‎Administrativ historik: tempusfix, replaced: 1 januari 2016 inrättas → 1 januari 2016 inrättades med AWB)
Idre socken
Socken
Sörälven i Idre socken.
Sörälven i Idre socken.
Sockenvapen
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Härad -
Koordinater 61°51′23.2″N 12°43′32.9″Ö / 61.856444°N 12.725806°Ö / 61.856444; 12.725806
Kyrkby Idre
Area 2 270 km²[1]
Folkmängd 1 324 (2000)[2]
Befolkningstäthet 0,6 invånare/km²
Geonames 8127320
Sockenkod 2357

Idre socken ligger i Dalarna och Härjedalen, ingår sedan 1971 i Älvdalens kommun och motsvarar från 2016 Idre distrikt.

Socknens areal är 2 270,40 kvadratkilometer, varav 2 185,80 land (utan Storfjätenområdet).[1] År 2000 fanns här 1 324 invånare[2]. Tätorten och kyrkbyn Idre med sockenkyrkan Idre kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Idre socken bildades på medeltiden genom en utbrytning ur Särna socken och låg före 1645 i Norge. Socknen var mellan 24 december 1645 och 12 december 1651 en del av Älvdalens socken. 1942 överfördes den del av Tännäs lappförsamling som låg i Kopparbergs län till Idre. 1957 överfördes Storfjäten från Lillhärdals socken i Härjedalen till Idre.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Idre församling och för de borgerliga frågorna bildades tillsammans med Särna socken Särna landskommun. 1916 avskildes Idre landskommun. Idre landskommunen uppgick 1971 i Älvdalens kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Idre-Särna församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Idre, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalaregementet, Orsa kompani.[4]

Städjan

Geografi

Idre socken ligger kring Österdalälvens och Västerdalälvens källflöden. Socknen är utanför älvdalen en myrrik skogsbygd med lågfjällsbygd. Inom socknen ligger Svealands högsta punkt Storvätteshågna (1 204 meter över havet). Här ligger även Städjan samt Nipfjället.[5][1][6]

Socknen genomkorsas av riksväg 70 samt länsväg 311. Stora delar av socknen omfattades av Idre sameby.

Bebyggelsen är relativt sparsam och förekommer punktvis i dalgångarna. Tätorten Idre är centrum i bygden. Bland övriga platser kan Grövelsjön, Idre-Storbo (känt från SMHI:s väderprognoser) samt Flötningen nämnas. Området är starkt präglat av turism.

I väster gränsar socknen mot Engerdal kommun i Hedmark fylke i Norge. I norr ligger Tännäs socken, i nordost Linsells och Lillhärdals socknar, alla tre i Härjedalen, samt i sydost Särna socken.

Fornlämningar

Cirka 125 boplatser från stenåldern och några gravar från järnåldern är funna. Omkring 300 fångstgropar finns i socknen. Dessa ligger delvis i långa fångstgropssystem och anknyter till boplatserna. Det finns många lämningar efter samisk kultur, präglad av renskötsel.[6][5][7][8]

Namnet

Namnet (1378 Jdhre) har antagits äldst varit ett äldre namn på Idresjön. Sjönamnet innehåller möjligen inre med syftning på läget från Särnabygden.[9]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Idre socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Idre socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Idre socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Idre socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar