Ishockey vid olympiska vinterspelen 1948

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ishockey
vid olympiska vinterspelen 1948
Ice hockey pictogram.svg
Ishockey
Anläggning Sankt Moritz Olympic Ice Rink
Datum 30 januari-8 februari 1948
Medaljörer
Guldmedalj    Kanada
Silvermedalj    Tjeckoslovakien
Bronsmedalj    Schweiz
«Garmisch-Partenkirchen 1936 Oslo 1952»
Kanadas guldlag.

Ishockey vid olympiska vinterspelen 1948 spelades i St. Moritz i Schweiz. Åtta lag deltog i ishockeyturneringen. De spelade en serie där alla mötte alla en gång. Kanada vann sitt femte olympiska hockeyguld. Turneringen fungerade också som det 15:e världsmästerskapet i ishockey, under IIHF. För de europeiska lagen gällde turneringen samtidigt som det 26:e Europamästerskapet i ishockey.

På grund av en dispyt anlände två lag för USA till turneringen i Saint Moritz. Det ena laget var sanktionerat av American Olympic Committee (AOC), och det andra laget var sanktionerat av American Hockey Association (AHA). Den Internationella Olympiska Kommittén (IOC) röstade för att utesluta bägge lagen från att delta, men arrangörslandet Schweiz lät laget via AHA att delta ändå, fastän att AOC-laget marscherade in i öppningsceremonin under USA:s flagga. Efter det att IOC hotade att annullera hela turneringen blev AHA-laget struket från resultatlistan och förlorade sin fjärdeplats i OS. I VM behöll dock laget sin position vilket innebär att USA blev fyra i VM men diskvalificerat i OS.

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

Plats Lag Spelare
Guld Canadian Red Ensign 1921-1957.svg Kanada Murray Dowey, Bernard Dunster, Jean Gravelle, Patrick Guzzo, Walter Halder, Thomas Hibberd, Henri-André Laperrière, John Lecompte, George Mara, Albert Roméo Renaud, Reginald Schroeter, Irving Taylor
Silver Tjeckien Tjeckoslovakien Vladimír Bouzek, Gustav Bubník, Jaroslav Drobný, Premysl Hajný, Zdenek Jarkovský, Vladimir Kobranov, Stanislav Konopásek, Bohumil Modrý, Miloslav Pokorný, Václav Rozinák, Miroslav Sláma, Karel Stibor, Vilibald Štovík, Ladislav Troják, Josef Trousílek, Oldrich Zábrodský, Vladimír Zábrodský
Brons Schweiz Schweiz Hans Bänninger, Alfred Bieler, Heinrich Boller, Ferdinand Cattini, Hans Cattini, Hans Dürst, Walter Dürst, Emil Handschin, Werner Lohrer, Heini Lohrer, Reto Perl, Ulrich Poltera, Gebhard Poltera, Beat Rüedi, Otto Schubiger, Riccardo Torriani, Hans Trepp

Matcher[redigera | redigera wikitext]

  • 30 januari 1948
    • Schweiz 5-4 USA
    • Kanada 3-1 Sverige
    • Polen 7-5 Österrike
    • Tjeckoslovakien 22-3 Italien
  • 31 januari 1948
    • USA 23-4 Polen
    • Tjeckoslovakien 6-3 Sverige
    • Schweiz 16-0 Italien
    • Storbritannien 5-4 Österrike
  • 1 februari 1948
    • Kanada 3-0 Storbritannien
    • USA 31-1 Italien
    • Schweiz 11-2 Österrike
    • Tjeckoslovakien 13-2 Polen
  • 2 februari 1948
    • Sverige 7-1 Österrike
    • Kanada 15-0 Polen
    • Tjeckoslovakien 11-4 Storbritannien
  • 4 februari 1948
    • Tjeckoslovakien 17-3 Österrike
    • Polen 13-7 Italien
    • Schweiz 12-3 Storbritannien
  • 5 februari 1948
    • Österrike 16-5 Italien
    • Storbritannien 7-2 Polen
    • Schweiz 8-2 Sverige
    • Kanada 12-3 USA
  • 6 februari 1948
    • Schweiz 14-0 Polen
    • Kanada 0-0 Tjeckoslovakien
    • Sverige 4-3 Storbritannien
    • USA 13-2 Österrike
  • 7 februari 1948
    • USA 4-3 Storbritannien
    • Tjeckoslovakien 7-1 Schweiz
    • Kanada 12-0 Österrike
    • Sverige 23-0 Italien
  • 8 februari 1948
    • Storbritannien 14-7 Italien
    • Tjeckoslovakien 4-3 USA
    • Kanada 3-0 Schweiz
    • Sverige 13-2 Polen

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Olympic rings with white rims.svg
Matcher Segrar Oavgj. Förluster Mål Poäng
Canadian Red Ensign 1921-1957.svg Kanada 7 6 1 0 57 - 2 13
 Tjeckoslovakien 7 6 1 0 76 - 15 13
 Schweiz 7 5 0 2 62 - 17 10
 Sverige 7 4 0 3 53 - 23 8
 Storbritannien 7 3 0 4 36 - 43 6
 Polen 7 2 0 5 25 - 74 4
 Österrike 7 1 0 6 31 - 64 2
 Italien 7 0 0 7 23 - 125 3
  • USA:s lag diskvalificerat

Placering VM[redigera | redigera wikitext]

Plats Land
Guld Canadian Red Ensign 1921-1957.svg Kanada
Silver  Tjeckoslovakien
Brons  Schweiz
4  USA
5  Sverige
6  Storbritannien
7  Polen
8  Österrike
9  Italien

Placering EM[redigera | redigera wikitext]

Plats Land
Guld  Tjeckoslovakien
Silver  Schweiz
Brons  Sverige
4  Storbritannien
5  Polen
6  Österrike
7  Italien

Laguppställningar[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Förbundstränare: Sven "Svenne Berka" Bergqvist
Målvakter: Arne "Brand Johan" Johansson, Kurt Svanberg
Backar: Åke "Plutten" Andersson, Åke "Sparven" Ericson, Rune Johansson, Gunnar Landelius, Sven Thunman
Forwards: Stig Emanuel "Stickan" Andersson, Stig "Stickan" Carlsson, Rolf Eriksson-Hemlin, Svante Granlund, Klaes Lindström, Lars Ljungman, Holger Nurmela, Bror Pettersson, Rolf "Mackan" Pettersson

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]