Sveriges herrlandslag i ishockey
- För andra svenska ishockeylandslag, se Sveriges landslag i ishockey.
 Sveriges herrlandslag i ishockey |
|
| IIHF:s rankning | 1 (2013) |
|---|---|
| Coach | Pär Mårts |
| Matchställ | Gul tröja med tre blåa kronor eller blå tröja med tre gula kronor |
| Guld | 9 (1953, 1957, 1962, 1987, 1991, 1992, 1998, 2006, 2013) |
| Silver | 19 (1928, 1947, 1951, 1963, 1964, 1967, 1969, 1970, 1973, 1977, 1981, 1986, 1990, 1993, 1995, 1997, 2003, 2004, 2011) |
| Brons | 16 (1952, 1954, 1958, 1965, 1971, 1972, 1974, 1975, 1976, 1979, 1994, 1999, 2001, 2002, 2009, 2010) |
| OS-meriter | |
| Guld | 2 (1994, 2006) |
| Silver | 2 (1928, 1964) |
| Brons | 4 (1952, 1980, 1984, 1988) |
| Canada/World Cup-meriter | |
| Guld | 0 |
| Silver | 1 (Canada Cup 1984) |
| Brons | 1 (Canada Cup 1987) |
Sveriges herrlandslag i ishockey, populärt kallat Tre Kronor, är det svenska A-landslaget i ishockey för herrar. Namnet "Tre Kronor" användes första gången vid VM i ishockey 1938 i Prag. Sveriges första landslag i ishockey spelade i de Olympiska sommarspelen 1920 i Antwerpen, första matchen spelades den 23 april 1920 där Sverige besegrade Belgien med 8-0.[1] Ishockeyturneringen spelades som en uppvisningsgren, då man ännu inte börjat med olympiska vinterspel, och Sverige kom på fjärde plats. Det internationella ishockeyförbundet gav senare den turneringen VM-status. Numera är VM och OS åter skilda turneringar. Sverige är det enda lag som vunnit både VM och OS samma år sedan de började spelas som olika turneringar. 2006 och 2007 toppade Sverige IIHF:s världsrankinglista. År 2011 förlorade Sverige mot motståndarlaget och grannlandet Finland i VM. Sverige åkte ner på en tredje placering i IIHF:s världsrankinglista och Finland gick upp på andra plats efter Ryssland.
Övriga meriter [redigera]
- Canada Cup:
- 1976 - 4:a
- 1981 - 5:a
- 1984 - Final mot Kanada, som vann med 5-2 och 6-5.
- 1987 - Semifinal mot Sovjetunionen, som vann med 4-2
- 1991 - Semifinal mot Kanada, som vann med 4-0.
- World Cup
Profiler [redigera]
Landslagschefer/General Managers [redigera]
- Johan Garpenlöv, "Team manager" (säsongen 2009/2010-)
- Claes-Göran "Myggan" Wallin, landslagschef (2002-2010)
- Mats Näslund, "Team manager" under Ceska Pojistovna Cup 1-4 september 2005.
- Anders Hedberg, General Manager & förbundskapten (2000-2002)
- Peter Wallin, General Manager (1998-2000)
Rikstränare/Förbundskaptener/Coacher [redigera]
Ishockey vid olympiska spelen genom tiderna [redigera]
|
Canada Cup/World Cup i ishockey genom tiderna [redigera]
- Canada Cup 1976 – Slutade fyra
- Canada Cup 1981 – Slutade femma
- Canada Cup 1984 – Förlorade final
- Canada Cup 1987 – Slutade trea
- Canada Cup 1991 – Slutade trea
- World Cup 1996 – Förlorade semifinal
- World Cup 2004 – Förlorade kvartsfinal
VM genom tiderna [redigera]
|
|
EM genom tiderna [redigera]
VM-statistik [redigera]
1920-2006 [redigera]
| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Oavgjorda | Förluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A-VM | 526 | 304 | 55 | 167 | 2220 | 1410 | 663 |
| B-VM/Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| C-VM/Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| D-VM/Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
2007- [redigera]
| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Förluster | Sudden deaths-/Straffläggningssegrar | Sudden deaths-/Straffläggningsförluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VM | 63 | 41 | 15 | 3 | 4 | 238 | 140 | 133 |
| Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
- ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.
Historik [redigera]
1920-1949 [redigera]
Under första halvan av 1920 introducerades ishockey i Sverige. I samband med olympiska spelen 1920 i Antwerpen spelades ishockey som uppvisningsgren i april månad (separata olympiska vinterspel) hade premiär först 1924. Turneringen 1920 har i efterhand även erkänts som det första officiell VM-turneringwn och betecknas därför även som världsmästerskapet i ishockey för herrar 1920. Sverige skickade ett lag bestående av ett par spelare som spelat ishockey i Tyskland under 1910-talet samt resten av bandyspelare. Lagledare var en amerikansk affärsman Raoul Le Mat. På grund av isbrist fick laget träna i korridorerna på Stockholms stadion. Träningen skedde med bandy- och fotbollsutrustning då ishockeyklubbor och övrigt saknades i Sverige. Efter framkomst till Antwerpen och första matchen utklassades Belgien med 8-0. Sverige slutade sedan fyra i turneringen, som vanns av Kanada före USA och Tjeckoslovakien. 1921 vann Sverige Europamästerskapet då Tjeckoslovakien besegrades med 7-4 på Stockholms Stadion. Sverige kom sedan tvåa i EM 1922, vann EM 1923 men blev tvåa på nytt 1924. 1928 tog Sverige OS-silver i S:t Moritz i Schweiz. Vid EM 1931 i Krynica i Polen lyckades Sverige som första lag ta poäng av Kanada i en mästerskapsmatch, 0-0 blev slutresultatet. 1932 vann Sverige EM i Berlin.
1949-1962 [redigera]
1949 var genombrottsåret för ishockey i Sverige. Stockholm arrangerade VM. Sverige, som strax före VM slagit Kanada två gånger, inledde strålande, med segrar mot Finland, Tjeckoslovakien och Österrike, 2-2 mot Kanada och vinst igen mot Schweiz. Förluster mot USA och Tjeckoslovakien i de sista matcherna gjorde dock att Sverige slutade fyra. Sverige lyckades några år senare vinna tre VM-guld, dock i frånvaro av USA och Kanada 1953 och 1957 och Sovjetunionen och Tjeckoslovakien 1962. 1953 i Schweiz var USA och Kanada inte välkomna till Schweiz efter ett skandalslagsmål, och Tjeckoslovakien reste hem mitt under turneringen sedan president Klement Gottwald avlidit. Året därpå, 1954, vann Sovjetunionen VM i Sverige före Kanada och Sverige. Sverige vann VM 1957 i Moskva genom att spela 4-4 mot Sovjetunionen. Vid VM i Colorado i USA 1962 vann Sverige för första gången över Kanada i tävlingssammanhang, 5-3 skrevs de svenska segersiffrorna till. Sverige fortsatte turneringen strålande och vann VM-guldet.
1963-1976 [redigera]
1963 arrangerade Sverige VM och missade guldet på mållinjen. Sverige slog Sovjetunionen med 2-1 men Sovjetunionen vann på målskillnad. Några månader senare beslutade IIHF att inbördes möte i fortsättningen skulle avgöra då två lag kom på samma poäng i VM-serien. Nu inleddes en tid av sovjetisk dominans. Backlegenden Lennart "Lill-Strimma" Svedberg omkom i en bilolycka sommaren 1972.
1976-1987 [redigera]
Från 1976 tilläts NHL-proffs delta i IIHF-turneringar. Sverige missade finalen i Canada Cup 1976. I takt med att fler spelare lämnade Sverige för spel i NHL kunde Sverige inte längre hävda sig i den yttersta världseliten. Den största förlusten mot Sovjet blev i VM 1981 1-13. Men flera silver- och bronsmedaljer i VM och OS blev det, och 1984 kom Sverige tvåa i Canada Cup.
1987-1998 [redigera]
1987 lyckades Sverige högst sensationellt vinna VM i Wien. Sverige var tillbaka i den yttersta världstoppen. Medan östblocket föll samman vann Sverige VM-guld 1991 i Finland och 1992 i Tjeckoslovakien. Vid vinter-OS 1994 i Lillehammer i Norge vann Sverige den olympiska ishockeyturneringen på straffslag mot Kanada i finalmatchen. 1998 hade Sverige flera NHL-proffs med, och vann VM i Schweiz.
1998-2005 [redigera]
Från slutet av 1990-talet började Sverige spela sämre i landslagsturneringarna under säsongerna, även om man vann Euro Hockey Tour säsongen 1998/1999. Några silver- samt bronsmedaljer i VM blev det dock, mycket på grund av hemflugna NHL-spelare. Vid Olympiska vinterspelen 2002 i delstaten Utah i USA förlorade Sverige mot Vitryssland med 3-4 och och var ute ur turneringen. Även en förlust vid World Cup i ishockey 2004 mot Tjeckien i kvartsfinalen (1-6) var ett "kvitto" på att det svenska landslagets spel försämrats. Förbundskapten Hardy Nilsson beskylldes av många för motgångarna, och fick sparken. Bengt-Åke Gustafsson tog över i början av 2005.
2005-2006 [redigera]
Sverige hade återigen börjat spela bättre i landslagsturneringarna under säsongerna. Vid Olympiska vinterspelen 2006 i Turin i Italien var Sverige i topp igen. Sverige vann OS-finalen i ishockey för herrar mot Finland med 3-2. Det avgörande målet stod Niklas Lidström för när det endast gått 9 sekunder i den tredje perioden med ett jätteskott i krysset. De svenska framgångarna fortsatte då Sverige vid VM i ishockey 2006 i Riga i Lettland vann VM-guld efter seger mot Tjeckien med 4-0 i finalmatchen. Sverige blev då också första herrlandslag i ishockey som vunnit både OS-guld och VM-guld under samma säsong.
2007- [redigera]
Jörgen Jönsson blev 11 februari 2007 mesta landslagsspelaren med 273 landskamper då han spelade för Sverige i LG Hockey Games mot Finland. Säsongen 2006/2007 vann Sverige Euro Hockey Tour. Vid VM noterades svenskarna dock för fjärdeplatser såväl 2007 i Ryssland som 2008 i Kanada.
Övrigt [redigera]
- Sveriges största vinst i VM:
Sverige 24 - 1 
Belgien (Prag, Tjeckoslovakien; 16 februari 1947) - Sveriges största vinst i OS: Sverige 23 - 0
Italien (St Moritz, Schweiz; 7 februari 1948) - Sveriges största förlust i VM: Sverige 1 - 13
Sovjetunionen (Göteborg, Sverige; 24 april 1981) - Sveriges största förlust i OS: Sverige 0 - 22
Kanada (Chamonix, Frankrike; 29 januari 1924)
.svg){kind=small}
Sveriges 1 000:e ishockeylandskamp på herrsidan spelades den 16 december 1982, när Tjeckoslovakien besegrade Sverige med 5-4 i Izvestija i Moskva. Till och med bronsmatchen i VM 2010, så har Sveriges herrar spelat totalt 1.824 ishockeylandskamper. Av dessa har Sverige vunnit 946, spelat 221 oavgjorda och förlorat 657.
641 matcher är så kallade officiella landskamper, dvs mästerskapsmatcher i EM, VM och OS.
Sveriges förste målskytt i ishockey blev Erik "Jerka" Burman under OS 1920 i inledningsmatchen mot Belgien 23 april 1920. Matchen slutade 8-0 till Sverige.
Flest mål i en landskamp gjordes av Lars Ljungman, som gjorde 12 mål av Sveriges mål, då landslaget vann över Belgien med 24 - 1 den 16 februari 1947 i Prag, Tjeckoslovakien under VM i ishockey 1947.
Flest landskamper i Tre Kronor har Jörgen Jönsson, forward från Färjestads BK, med 285 matcher. Flest mål har Sven Tumba, forward från Djurgårdens IF, som under 245 matcher gjorde 186 mål.
Vissa "landskamper" mot Kanada under 1960-talet och 1970-talet var egentligen mot kanadensiska klubb- eller distriktslag, men finns ändå med bland inofficiella landskamper. Många gånger spelade kanadensarna under namnet "Kanada" och under kanadensisk flagg och matchtröja.
Samtliga Sveriges matcher [redigera]
- 1920-talet
- 1930-talet
- 1940-talet
- 1950-talet
- 1960-talet
- 1970-talet
- 1980-talet
- 1990-talet
- 2000-talet
- 2010
- 2011
- 2012
Se även [redigera]
- Sveriges juniorlandslag i herrishockey
- Sveriges damlandslag i ishockey
- Sveriges juniorlandslag i damishockey
- Sveriges U18-juniorlandslag i ishockey
- Trippelguldklubben
- Lista över stora grabbar i ishockey
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Jeux Olympiques d'Anvers 1920”. Hockey Archives. http://www.hockeyarchives.info/JO1920.htm.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Sveriges herrlandslag i ishockey.
- De yngsta debutanterna i Sveriges herrlandslag i ishockey genom tiderna
- Så fick Tre Kronor sitt namn
| Företrädare: Tomas Johansson |
Svenska Dagbladets guldmedalj Sveriges herrlandslag i ishockey och Marie-Helene Westin 1987 |
Efterträdare: Tomas Gustafson |
|
|||||||||||||||||||||||
