| Kanada |
 |
| Förbund |
Hockey Canada |
| Coach |
Lindy Ruff |
| IIHF:s rankning |
5 (2012) |
| Flest matcher |
Sean Burke (120) |
| Flest poäng |
Cliff Ronning (151) |
| Första landskamp |
Kanada 8 –1 Schweiz
(Les Avants, Schweiz; 10 januari, 1910) |
| Största vinst |
Kanada 47 – 0 Danmark
(Stockholm, Sverige; 12 februari, 1949) |
| Största förlust |
Sovjetunionen 11 – 1 Kanada
(Wien, Österrike; 24 april, 1977) |
| Dräktfärg |
|
|
|
| Meriter i världsmästerskapet |
| ▪ Deltagande |
67 (sedan 1920) |
Guld |
24 (1920, 1924, 1928, 1930, 1931, 1932, 1934, 1935, 1937, 1938, 1939, 1948, 1950, 1951, 1952, 1955, 1958, 1959, 1961, 1994, 1997, 2003, 2004, 2007) |
Silver |
13 (1933, 1936, 1949, 1954, 1960, 1962, 1985, 1989, 1991, 1996, 2005, 2008, 2009) |
Brons |
9 (1956, 1966, 1967, 1968, 1978, 1982, 1983, 1986, 1995) |
| Meriter i olympiska spelen |
| ▪ Deltagande |
20 (sedan 1920) |
Guld |
8 (1920, 1924, 1928, 1932, 1948, 1952, 2002, 2010) |
Silver |
4 (1936, 1960, 1992, 1994) |
Brons |
2 (1956, 1968) |
| Meriter i World Cup (Canada Cup) |
Guld |
5 (1976, 1984, 1987, 1991, 2004) |
Silver |
2 (1981, 1996) |
Kanadas herrlandslag i ishockey, Team Canada, spelade sin första match den 15 januari 1911, då man utklassade Belgien med 8-1 i Montreux.[1] Kanada spelade sin första tävlingsmatch vid OS 1920 i Antwerpen i Belgien, och vann turneringen. I första matchen vann man med 15-0 mot det dåvarande Tjeckoslovakien den 23 april 1920.[2]
Kanadas herrlandslag är ett av ishockeyhistoriens mest framgångsrika landslag med bland annat 24 VM-guld (Sovjetunionen/Ryssland har 25 st.). Efter sitt VM-guld 1961 och VM-silver 1962 sjönk emellertid laget ner i en lång och djup svacka, som kulminerade under det så kallade Kanadabråket 1970-1976, då Kanada bojkottade VM. 1977 var Kanadabråket över, och Kanada deltog återigen i VM men gjorde inget större väsen av sig förrän i slutet av 1980-talet, då laget än en gång kom tvåa i VM. Nytt VM-guld blev det inte förrän 1994. Under senare år har Kanada vunnit i Olympiska vinterspelen 2002, Världsmästerskapet i ishockey 2003, Världsmästerskapet i ishockey 2004, World Cup i ishockey 2004 och Världsmästerskapet i ishockey 2007. Sedan VM-silvret 2009 har VM-framgångarna uteblivit och har endast tagit OS-guld 2010.
Coacher i Canada/World Cup
- Harry Sinden, Summit Series 1972
- Scotty Bowman, Canada Cup 1976 och 1981
- Glen Sather, Canada Cup1984
- Mike Keenan, Canada Cup1987 och 1991
- Glen Sather, World Cup1996
- Pat Quinn, World Cup 2004
Coacher i VM sedan 1977
- Johnny Wilson, 1977
- Harry Howell, 1978
- Marshall Johnston, 1979
- Don Cherry, 1981
- Red Berenson, 1982
- Dave King, 1983
- Doug Carpenter, 1985
- Pat Quinn, 1986
- Dave King, 1987, 1989, 1990, 1991, 1992
- Mike Keenan, 1993
- George Kingston, 1994
- Tom Renney, 1995, 1996
- Andy Murray, 1997, 1998
- Mike Johnston, 1999
- Tom Renney, 2000
- Wayne Fleming, 2001, 2002
- Andy Murray, 2003
- Joel Quenneville, 2004
- Marc Habscheid, 2005, 2006
- Andy Murray, 2007
- Ken Hitchcock, 2008,2011
- Lindy Ruff, 2009
- Craig MacTavish, 2010
| Kanadas ishockeylandslag i World Cup 2004 |
|
Målvakter
1 Roberto Luongo, Florida Panthers - 30 Martin Brodeur, New Jersey Devils - 60 Jose Theodore, Montreal Canadiens
Backar
2 Eric Brewer, Edmonton Oilers - 3 Jay Bouwmeester, Florida Panthers - 6 Wade Redden, Ottawa Senators - 23 Scott Hannan, San Jose Sharks - 27 Scott Niedermayer, New Jersey Devils - 28 Robyn Regehr, Calgary Flames - 52 Adam Foote, Colorado Avalanche - 55 Ed Jovanovski, Vancouver Canucks
Anfallare
4 Vincent Lecavalier, Tampa Bay Lightning - 9 Shane Doan, Phoenix Coyotes - 10 Brenden Morrow, Dallas Stars - 12 Jarome Iginla, Calgary Flames - 15 Dany Heatley, Atlanta Thrashers - 18 Kirk Maltby, Detroit Red Wings - 21 Simon Gagné, Philadelphia Flyers - 22 Patrick Marleau, San Jose Sharks - 26 Martin St. Louis, Tampa Bay Lightning - 33 Kris Draper, Detroit Red Wings - 39 Brad Richards, Tampa Bay Lightning - 66 Mario Lemieux, Pittsburgh Penguins - 91 Joe Sakic, Colorado Avalanche - 94 Ryan Smyth, Edmonton Oilers - 97 Joe Thornton, Boston Bruins
|
| VM-Turneringar |
Matcher |
Segrar |
Oavgjorda |
Förluster |
Gjorda mål |
Insläppta mål |
Poäng |
| A-VM |
451 |
315 |
31 |
104 |
2439 |
949 |
661 |
| B-VM/Division I |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| C-VM/Division II |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| D-VM/Division III |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| VM-Turneringar |
Matcher |
Segrar |
Förluster |
Sudden deaths-/Straffläggningssegrar |
Sudden deaths-/Straffläggningsförluster |
Gjorda mål |
Insläppta mål |
Poäng |
| VM |
57 |
41 |
7 |
4 |
5 |
255 |
118 |
136 |
| Division I |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| Division II |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
| Division III |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
- ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.
- ^ ”National Teams of Ice Hockey”. http://www.nationalteamsoficehockey.com/uploads/Canada_All_Time_Results.pdf. Läst 27 augusti 2011.
- ^ Hockey Archives - Jeux Olympiques d'Anvers 1920