Jodmetan
| Jodmetan | |
| Systematiskt namn | Jodmetan |
|---|---|
| Övriga namn | Metyljodid |
| Kemisk formel | CH3I |
| Molmassa | 141,939 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska med skarp lukt |
| CAS-nummer | 74-88-4 |
| SMILES | CI |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,27 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 14 g/l |
| Smältpunkt | -66,5 °C |
| Kokpunkt | 42,5 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 76 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Jodmetan eller metyljodid är en haloalkan med formeln CH3I.
Innehåll |
Framställning[redigera]
Jodmetan framställs i en exoterm reaktion där jod tillförs en lösning av röd fosfor i metanol.
En annan metod är att reagera dimetylsulfat ((CH3)2SO4) och kaliumjodid (KI) med kalciumkarbonat (CaCO3) som katalysator.
Användning[redigera]
Eftersom jodmetan är öppen för sterisk interaktion med nukleofiler och jod är en idealisk lämnande grupp används jodmetan för metylering genom SN2-reaktion. Trots att jodmetan är giftigt brukar föredras framför klormetan och brommetan eftersom det är en vätska och därmed mer lättarbetad. Den är inte heller reglerad i montrealprotokollet. Industriellt brukar det lika giftiga men billigare ämnet dimetylsulfat användas.
Jodmetan spelar också en viktig roll i Monsanto-processen och Cativa-processen för framställning av ättiksyra.
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Methyl iodide
|
|||||||||||||||||

