Johanna III av Navarra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johanna III av Navarra.

Johanna III av Navarra (på franska: Jeanne d'Albret), född 16 november 1528, död 9 juni 1572, var regerande drottning av Navarra från 1555 till 1572. Hon var gift med prins Anton av Bourbon, hertig av Vendôme och mor till kung Henrik IV av Frankrike. Johanna III spelade en central roll under Hugenottkrigen som ledare för hugenotterna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Johanna föddes i Saint-Germain-en-Laye, Yvelines 1528, som dotter till Henrik II av Navarra och Margareta av Navarra. Hon var systerdotter till Frans I av Frankrike, och växte upp vid det franska hovet. Hon växte upp i Normandie, där hon fick en mycket avancerad uppfostran som elev till humanisten Nicolas Bourbon. År 1541 arrangerade hennes morbror kungen ett äktenskap med Wilhelm "den rike", hertig av Jülich-Kleve-Berg. Äktenskapet hade tvingats på henne med våld av hennes morbror Frans I och Johanna bars till altaret av Frankrikes konnetabel Anne de Montmorency. Äktenskapet annullerades 1544 eftersom det inte hade fullbordats, och Johanna placerades återigen i sin morbrors vård. Johanna beskrivs som en "frivol och livlig prinsessa" och ansågs envis och obeveklig.

Den 28 oktober 1548, efter att Frans I dött och Henrik II blivit kung, gifte sig Johanna med Anton av Bourbon i Moulins i Bourbonnaise. Anton av Bourbon var "förste prins av blodet" och skulle bli arvinge till tronen om ätten Valois skulle dö ut. Hennes andra äktenskap beskrivs som ett kärleksäktenskap, och Johanna som passionerat förälskad i Anton. Anton var däremot notoriskt otrogen och lämnade ofta Johanna ensam på deras marker, där hon vande sig vid att vara ensam ansvarig.

Regering[redigera | redigera wikitext]

Den 24 maj 1555 avled Johannas far kung Henrik II av Navarra, och Johanna och hennes make besteg gemensamt Navarras tron som samregenter. Paret kröntes tillsammans i en katolsk ceremoni i Pau den 18 augusti 1555. De utgav ett kröningsmynt med skriften Antonius et Johanna Dei gratia reges Navarrae Domini Bearni på latin.

Johanna III trodde på humanismen, individens frihet och religiösa reformer. Under sitt första regeringsår sammankallade hon en konferens med hugenottministrarna. Hon konverterade officiellt till kalvinismen på juldagen 1560 och blev därmed Frankrikes mäktigaste hugenott. Hon förklarade därefter kalvinismen som statsreligion och genomförde reformationen i Navarra. Hon förbjöd katolska ritualer, förvisade katolska präster och nunnor, förstörde katolska kyrkor och beställde en offentlig översättning av bibeln till baskiska och bearnesiska för allmänhetens räkning. Hon genomförde också en omorganisering och flera ekonomiska och juridiska reformer.

Hon beskrivs som liten, skör med rak: som person var hon intelligent men också strikt och självrättfärdig, och hon ska ofta ha använt sig av sarkasm. Enligt Agrippa d' Aubigne hade hon "ett sinne mäktigt nog att styra de högsta affärer".

Maktkampen mellan katoliker och hugenotter om franska hovet och hela Frankrike ledde till Franska religionskriget 1562. Antoine de Bourbon valde att stödja katolikerna, men sårades dödligt vid belägringen av Rouen. Johannas son Henrik blev nu "förste prins av blodet".

År 1567 bröt kriget ut igen, och Johanna flydde till hugenotternas stad La Rochelle. Därifrån uppförde hon fredsfördrag och 1570 började officiella samtal om att gifta Henrik med kungens syster Marguerite. Hon dog i Paris två månader före bröllopet. Ett populärt rykte vid tiden var att hon skulle blivit förgiftad av Katarina av Medici, mor till den blivande svärdottern.

Titlar[redigera | redigera wikitext]

Som regent[redigera | redigera wikitext]

  • Drottning av Navarra (1555-1572)
  • Hertiginna av Albret (1555-1572)
  • Grevinna av Limoges (1555-1572)
  • Grevinna av Foix (1555-1572)
  • Grevinna av Armagnac (1555-1572)
  • Grevinna av Bigorre (1555-1572)
  • Grevinna av Périgord (1555-1572)

Som gemål[redigera | redigera wikitext]

  • Hertiginna av Vendôme (1550-1562)
  • Hertiginna av Beaumont (1550-1562)
  • Grevinna av Marle (1548-1562)
  • Grevinna av La Fère (1548-1562)
  • Grevinna av Soissons (1550-1562)

Giftermål och barn[redigera | redigera wikitext]

År 1541 gifte sig Johanna med Wilhelm, hertig av Jülich-Berg-Ravensberg-Kleve-Mark, annullerat 1545, inga barn föddes i giftet.

Den 20 oktober 1548 gifte hon sig med Anton av Bourbon och de fick följande barn:

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia


Föregångare:
Henrik II
Drottning av Navarra
1555-1572
Efterträdare:
Henrik III