Jorge Lorenzo

Från Wikipedia
Jorge Lorenzo
Aktiv i MotoGPMoto GP: 2008-2019
250GP: 2005-2007
125GP: 2002-2004
Världsmästare250GP: 2006, 2007
MotoGP: 2010, 2012, 2015
DebutJerez 2002
Senaste teamRepsol Honda
Startnummer99
Antal lopp296 totalt
MotoGP: 202
250GP: 48
125GP: 46
SegrarMotoGP: 47
250GP: 17
125GP: 4
PallplatserMotoGP: 114
250GP: 29
125GP: 10
Pole positionMotoGP: 43
250GP: 23
125GP: 3
Uppdaterad2019-11-16
Jorge Lorenzo 2008

Jorge Lorenzo, född 4 maj 1987 i Palma de Mallorca, är en spansk roadracingförare tidigare aktiv i världsmästerskapen i Grand Prix Roadracing från 2002 till 2019. Han blev världsmästare i MotoGP 2010, 2012 och 2015 för Yamaha Factory Racing och i 250GP 2006 och 2007 för Fortuna Aprilia. Han körde i MotoGP-klassen från 2008 till sin pensionering 2019. De nio första åren för Yamaha-teamet där han nådde sina största framgångar, 2017 och 2018 för Ducati Corse och 2019 för Repsol Honda.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

125GP[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo debuterade i 125-klassen säsongen 2002. Han körde där i tre år för Derbi med en 4:e plats i VM som bästa säsong Roadracing-VM 2004.

250GP[redigera | redigera wikitext]

Roadracing-VM 2005 debuterade Lorenzo i 250GP för Honda. Till Roadracing-VM 2006 bytte han stall och märke till Aprilia. Han vann VM i 250GP efter åtta Gran Prix-segrar.

Lorenzo stannade trots rykten om en plats i MotoGP i 250GP-klassen och hos Fortuna Aprilia säsongen 2007. Han inledde säsongen strålande med fyra segrar på fem race och släppte sedan aldrig ledningen i mästerskapet, även om Andrea Dovizioso skuggade. VM-titeln säkrades i näst sista deltävlingen i Malaysia. Han vann nio race, alla från pole position.

MotoGP säsongen 2008[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo bytte klass till MotoGP och blev stallkamrat med Valentino Rossi i Fiat Yamaha. Säsongen började mycket bra för Lorenzo med pole position och pallplats i de två första racen. I det tredje, Portugals Grand Prix, tog han åter pole och lyckades ta sin första seger i MotoGP-klassen. I det fjärde kraschade han våldsamt på träningen inför Kinas Grand Prix och bröt foten, och skadade den andra ankeln. Trots det körde han tävlingen, och blev fyra, vilket han följde upp med en andraplats i Frankrike, trots oförmåga att gå ifrån cykeln själv. Lorenzo slutade fyra i VM-tabellen.

Säsongen 2009[redigera | redigera wikitext]

Efter läroåret 2008 i MotoGP var Lorenzo redo att sikta på VM-titeln. Det blev en hård kamp med team-kollegan Rossi som tog sex GP-vinster mot Lorenzos fyra. Rossi kunde skaffa sig ett poängövertag mot slutet av säsongen och ta hem titeln före Lorenzo.

Säsongen 2010[redigera | redigera wikitext]

VM-serien 2010 började som föregående år med en kamp mellan Yamaha-förarna Lorenzo och Rossi. Men sedan Rossi kraschat och brutit skenbenet vid Italiens Grand Prix var det endast Hondaföraren Dani Pedrosa som utgjorde ett hot för VM-titeln. Lorenzos höga lägstanivå, han kom i mål i alla tävlingar och var aldrig sämre än fyra, gjorde att hans ledning var betryggande och Lorenzo kunde säkra titeln i säsongens 14:e av 18 deltävlingar. Han vann hälften av alla Grand Prix, nio stycken.

Säsongen 2011[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo började försvaret av VM-titeln bra med två andraplatser och en seger i säsongens tre första GP. Sedan tog Hondas Casey Stoner över. Med tre tävlingar kvar (maximalt 75 poäng) låg Lorenzo 40 poäng efter Stoner. Lorenzo skadade sig och kunde inte köra de tre sista deltävlingarna. Poängsumman räckde dock till en andraplats i världsmästerskapen. Lorenzo tog 10 pallplatser, varav 3 segrar säsongen 2011.

Säsongen 2012[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo tog ett stadigt grepp om ledningen med fyra segrar och två andraplatser i de sex första racen. Sedan blev han avkörd av Bautista i Assen och Hondaförarna Stoner och Pedrosa närmade sig igen. Stoners försök att försvara VM-titeln förstördes av skador. Pedrosa vann dock tre GP i rad med Lorenzo som tvåa i samtliga. Lorenzos ledning var nere i 13 poäng inför San Marinos Grand Prix. Där var det dock Pedrosas tur att köras omkull av en annan förare. Lorenzo vann deltävlingen och kunde sedan säkra VM-titeln med ytterligare fyra andraplatser. Förutom de två deltävlingar han bröt var Lorenzo antingen etta (fem gånger) eller tvåa (tio gånger).

Säsongen 2013[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo fortsatte i Yamaha Factory Racing, nu med Valentino Rossi som stallkamrat. Säsongen började bra med seger i Qatar och två tredjeplatser innan en sjundeplats i Frankrike gav Hondaförarna Dani Pedrosa och Marc Márquez ett övertag. Efter segrar i Italien och Katalonien för Lorenzo var dock Pedrosas ledning bara 7 poäng. På torsdagsträningen på Assen kastades Lorenzo av motorcykeln i banans snabbaste kurva och bröt vänster nyckelben. Han flögs till Barcelona för operation och återvände på fredagen och tilläts efter medicinska kontroller att köra tävlingen på lördagen. Sensationellt nog lyckades han bli femma och förlorade bara två poäng mot Pedrosa. På träningen inför Tysklands Grand Prix två veckor senare gjorde dock Lorenzo en ny highsider, landade på vänster axel och bockade till platinaplåten som höll ihop nyckelbenet. En ny operation var nödvändig och denna gång kunde inte Lorenzo tävla.[1] Även Pedrosa skadade nycklebenet och fick avstå tävlingen. De närmast följande racen kunde varken Lorenzo eller Pedrosa prestera fullt och Marquez skaffade sig ett övertag i VM-tabellen. Lorenzos starka avslutning av säsongen samtidigt som Marquez fick noll poäng i Australien gjorde att dennes ledning krympte till 13 poäng inför säsongens sista Grand Prix i Valencia. Där tog Lorenzo ledningen och försökte att köra såpass långsamt att andra förare skulle kunna blanda sig i striden om placeringar. Då det inte tycktes ge något resultat körde Lorenzo ifrån till seger, men eftersom Marquez lätt tog en tredjeplats förlorade Lorenzo VM-titeln med endast fyra poäng.

Säsongen 2014[redigera | redigera wikitext]

Säsongen inleddes bedrövligt för Lorenzo. Han vurpade i ledning på första varvet i Qatar och gjorde en grov tjuvstart i Austin. Samtidigt vann Márquez de 10 första tävlingarna. Andra halvan av säsongen blev bättre för Lorenzo. Han tog nio raka pallplatser, däribland segrarna i Aragonien och Japan. Det räckte till en tredjeplats i VM efter Marc Márquez och stallkamraten Valentino Rossi.

Säsongen 2015[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo fortsatte i Yamaha Factory Racing. De tre första tävlingarna kom han utanför prispallen, men vann sedan de fyra följande med ledning från start till mål. Säsongen 2015 blev en kamp mellan Yamahaförarna Lorenzo och Rossi om VM-titeln. Lorenzo tog ledningen efter segern i Tjeckien. De hade då samma poäng men Lorenzo hade fler segrar. Rossi återtog ledningen och höll den med några få poängs marginal till säsongens sista Grand Prix i Valencia. Rossi tvangs starta från sista startledet eftersom han hade dömts för att ha orsakat Márquez krasch i näst sista deltävlingen i Sepang. Lorenzo stod i pole position och ledde loppet från start till mål och vann knappt före Hondaförarna Marquéz och Pedrosa. Rossi körde upp sig till fjärde plats men det var ej tillräckligt. Lorenzo blev världsmästare med fem poängs marginal.

Säsongen 2016[redigera | redigera wikitext]

Jorge Lorenzo inledde försvaret av sin VM-titel med seger i Qatars GP. Han vurpade i Argentina men tog sedan två raka andraplatser och därefter två raka segrar, Frankrike och Italien. Han ledde VM med 10 poäng före Marc Márquez men därefter gick säsongen nedåt. Lorenzo blev påkörd i Kataloniens GP och fick bryta. Det inledde en lång serie utan seger för Lorenzo. Han hade problem att finna fäste med Michelindäcken i kallt väder och vid regn - förhållanden som rådde i många av säsongens deltävlingar. Lorenzo skrev på för att köra för Ducati 2017. Han avslutade sina nio år hos Yamaha med att ta pole position, snabbaste varv och raceseger från start till mål vid säsongsfinalen i Valencia.

Säsongen 2017[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo hade svårt att anpassa sin körstil till Ducatin som hade en annan karaktärestik än Yamahan han var van vid. Han kom dock på tredje plats i Spaniens GP men resultaten vände sedan nedåt igen. Mot slutet av säsongen blev Lorenzo allt mer konkurrensmässig och tog två pallplatser. Det räckte till en sjundeplats i VM. Säsongen 2017 var första året sedan 2005 som Lorenzo inte vann något Grand Prix. Han fortsatte hos Ducati Corse 2018.

Säsongen 2018[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo startade säsongen svagt utanför de tio bästa de första racen. Det blev något bättre vid Frankrikes Grand Prix, säsongens femte, där Lorenzo kom sexa. Därefter kom Ducatis hemmatävling, Italiens Grand Prix. Lorenzo kvalade in i första startled och körde sedan ifrån konkurrenterna. Han vann med sex sekunder över stallkamraten Dovizioso. Lorenzo vann därefter Kataloniens Gran Prix i samma stil. Då hace det offentliggjorts att Lorenzo inte skulle köra för Ducati nästa år utan istället tecknat konrakt med Repsol Honda att köra för de 2019-2020. Efter ett par tävlingar med sämre resultat kom Lorenzo tvåa i Tjeckien efter Dovizioso. I Österrike var rollerna omvända. I San Marino kraschade Lorenzo på näst sista varvet då han låg tvåa. I Aragonien stod Lorenzo i pole position men kraschade i första kurvan och skadade sig. Något han anklagade kommande stallkamraten Marc Márquez att ha orsakat.[2] Därmed hade en lång serie skador inletts för Lorenzo. Han kraschade igen på träningen inför Thailands GP och fick avstå resten av säsongen utom avslutningen i Valencia.

Säsongen 2019[redigera | redigera wikitext]

Lorenzo började försäsongen hos nya teamet Repsol Honda skadad. Han missade testet i Sepang på grund av operation.[3] Han inledde säsongen med att placera sig utanför topp tio de fem första deltävlingarna. Det såg bättre ut i Kataloniens Grand prix då han låg femma på första varvet, men bromsade omkull och tog ut tre andra förare. Sedan skadade han sig på testet efter tävlingen och några dagar senare kraschade han på Assen och kördes till sjukhus med frakturer på två ryggkotor. Lorenzo missade fyra Grand Prix och var betydligt långsammare när han kom tillbaka. Inför säsongens sista GP meddelade Lorenzo att han inte skulle fullfölja sitt kontrakt med Honda 2020 utan istället sluta med racing. Valencias Grand Prix var hans sista sade Lorenzo.[4][5]

VM-säsonger[redigera | redigera wikitext]

Säsong Klass VM-
plac.
Poäng 1/2/3-
plac.
Starter Motorcykel Team Startnr
2002 125GP 21 21 - / - / - 14 Derbi Caja Madrid Derbi Racing 48
2003 125GP 12 79 1 / - / - 16 Derbi Caja Madrid Derbi Racing 48
2004 125GP 4 179 3 / 1 / 3 16 Derbi Caja Madrid Derbi Racing 48
2005 250GP 5 167 - / 4 / 2 15 Honda Fortuna Honda 48
2006 250GP 1 289 8 / 1 / 2 16 Aprilia Fortuna Aprilia 48
2007 250GP 1 312 9 / 1 / 2 17 Aprilia Fortuna Aprilia 1
2008 MotoGP 4 190 1 / 3 / 2 17 Yamaha Fiat Yamaha 48
2009 MotoGP 2 261 4 / 5 / 3 17 Yamaha Fiat Yamaha 99
2010 MotoGP 1 383 9 / 5 / 2 18 Yamaha Fiat Yamaha 99
2011 MotoGP 2 260 3 / 6 / 1 15 Yamaha Yamaha Factory Racing 1
2012 MotoGP 1 350 6 / 10 / - 18 Yamaha Yamaha Factory Racing 99
2013 MotoGP 2 330 8 / 1 / 5 17 Yamaha Yamaha Factory Racing 99
2014 MotoGP 3 263 2 / 6 / 3 18 Yamaha Movistar Yamaha MotoGP 99
2015 MotoGP 1 330 7 / 3 / 2 18 Yamaha Movistar Yamaha MotoGP 99
2016 MotoGP 3 233 4 / 3 / 3 18 Yamaha Movistar Yamaha MotoGP 99
2017 MotoGP 7 137 - / 1 / 2 18 Ducati Ducati Team 99
2018 MotoGP 9 134 3 / 1 / - 14 Ducati Ducati Team 99
2019 MotoGP 19 28 - / - / - 15 Honda Repsol Honda 99

Statistik MotoGP[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad till 2018-08-13.

Segrar i MotoGP[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Portugal 2008
2 Japan 2009
3 Frankrike 2009
4 Indianapolis 2009
5 Portugal 2009
6 Spanien 2010
7 Frankrike 2010
8 Storbritannien 2010
9 TT Assen 2010
10 Katalonien 2010
11 USA 2010
12 Tjeckien 2010
13 Portugal 2010
14 Valencia 2010
15 Spanien 2011
16 Italien 2011
17 San Marino 2011
18 Qatar 2012
19 Frankrike 2012
20 Katalonien 2012
21 Storbritannien 2012
22 Italien 2012
23 San Marino 2012
24 Qatar 2013
25 Italien 2013
26 Katalonien 2013
27 Storbritannien 2013
28 San Marino 2013
29 Australien 2013
30 Japan 2013
31 Valencia 2013
32 Aragonien 2014
33 Japan 2014
34 Spanien 2015
35 Frankrike 2015
36 Italien 2015
37 Katalonien 2015
38 Tjeckien 2015
39 Aragonien 2015
40 Valencia 2015
41 Qatar 2016
42 Frankrike 2016
43 Italien 2016
44 Valencia 2016
45 Italien 2018
46 Katalonien 2018
47 Österrike 2018

Andraplatser i MotoGP[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Qatar 2008
2 Frankrike 2008
3 San Marino 2008
4 Italien 2009
5 Katalonien 2009
6 TT Assen 2009
7 Tyskland 2009
8 San Marino 2009
9 Qatar 2010
10 Italien 2010
11 Tyskland 2010
12 San Marino 2010
13 Australien 2010
14 Qatar 2011
15 Portugal 2011
16 Katalonien 2011
17 Tyskland 2011
18 Förenta staterna 2011
19 Japan 2011
20 Spanien 2012
21 Portugal 2012
22 Tyskland 2012
23 Förenta staterna 2012
24 Indianapolis 2012
25 Tjeckien 2012
26 Aragonien 2012
27 Japan 2012
28 Malaysia 2012
29 Australien 2012
30 Aragonien 2013
31 Italien 2014
32 Indianapolis 2014
33 Tjeckien 2014
34 Storbritannien 2014
35 San Marino 2014
36 Australien 2014
37 Indianapolis 2015
38 Australien 2015
39 Malaysia 2015
40 Amerika 2016
41 Spanien 2016
42 Aragonien 2016
43 Malaysia 2017
44 Tjeckien 2018

Tredjeplatser i MotoGP[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Spanien 2008
2 Indianapolis 2008
3 Qatar 2009
4 USA 2009
5 Valencia 2009
6 Indianapolis 2010
7 Malaysia 2010
8 Aragonien 2011
9 Amerikas GP 2013
10 Spanien 2013
11 Indianapolis 2013
12 Tjeckien 2013
13 Malaysia 2013
14 Argentina 2014
15 Tyskland 2014
16 Malaysia 2014
17 TT Assen 2015
18 Japan 2015
19 Österrike 2016
20 San Marino 2016
21 Malaysia 2016
22 Spanien 2017
23 Aragonien 2017

Pole Position[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Qatar 2008
2 Spanien 2008
3 Portugal 2008
4 Japan 2008
5 Spanien 2009
6 Italien 2009
7 Katalonien 2009
8 USA 2009
9 Portugal 2009
10 Storbritannien 2010
11 TT Assen 2010
12 Katalonien 2010
13 Tyskland 2010
14 USA 2010
15 Sepang 2010
16 Portugal 2010
17 Portugal 2011
18 USA 2011
19 Qatar 2012
20 Spanien 2012
21 USA 2012
22 Tjeckien 2012
23 Aragonien 2012
24 Japan 2012
25 Malaysia 2012
26 Qatar 2013
27 Spanien 2013
28 Australien 2013
29 Japan 2013
30 San Marino 2014
31 Spanien 2015
32 Tjeckien 2015
33 San Marino 2015
34 Japan 2015
35 Valencia 2015
36 Qatar 2016
37 Frankrike 2016
38 San Marino 2016
39 Valencia 2016
40 Katalonien 2018
41 Storbritannien 2018
42 San Marino 2018
43 Aragonien 2018

Snabbaste varv[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Portugal 2008
2 Japan 2009
3 Storbritannien 2009
4 Tjeckien 2009
5 Indianapolis 2009
6 Frankrike 2010
7 Storbritannien 2010
8 Tjeckien 2010
9 Portugal 2010
10 Italien 2011
11 San Marino 2011
12 Portugal 2012
13 Katalonien 2012
14 Storbritannien 2012
15 Tjeckien 2012
16 San Marino 2012
17 Spanien 2013
18 Australien 2013
19 Aragonien 2014
20 Japan 2014
21 Spanien 2015
22 San Marino 2015
23 Aragonien 2015
24 Japan 2015
25 Malaysia 2015
26 Valencia 2015
27 Qatar 2016
28 Katalonien 2018
29 Tjeckien 2018

Segrar 250GP[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Spanien 2006
2 Qatar 2006
3 Italien 2006
4 Holland 2006
5 Storbritannien 2006
6 Tjeckien 2006
7 Malaysia 2006
8 Australien 2006
9 Qatar 2007
10 Spanien 2007
11 Kina 2007
12 Frankrike 2007
13 Katalonien 2007
14 Holland 2007
15 Tjeckien 2007
16 San Marino 2007
17 Australien 2007

Segrar 125GP[redigera | redigera wikitext]

Nr Grand Prix År
1 Brasilien 2003
2 Holland 2004
3 Tjeckien 2004
4 Qatar 2004

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Lorenzos hemsida