Josiah Royce
| Josiah Royce | |
 | |
| Född | 20 november 1855[1][2][3] Grass Valley, USA |
|---|---|
| Död | 14 september 1916[1][2][3] (60 år) Cambridge[4], USA |
| Begravd | Mount Auburn Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Johns Hopkins University University of California, Berkeley  |
| Sysselsättning | Filosof[5], historiker, universitetslärare, författare[5][6] |
| Befattning | |
| Ordförande för American Psychological Association (1901–1901)[7] | |
| Arbetsgivare | Harvard University University of California, Berkeley |
| Maka | Katharine Head Royce[8] |
| Föräldrar | Sarah Eleanor Bayliss Royce[9] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Josiah Royce, född 20 november 1855, död 14 september 1916, var en amerikansk filosof.
Royce studerade bl.a. i Tyskland (med Hermann Lotze) och blev därefter doktor i filosofi vid Johns Hopkins University. Där undervisade han bl.a. i det tyska tänkandets historia, vilket var hans huvudintresse. Efter fyra år vid Berkeley-universitetet hamnade han vid Harvard University där han verkade från 1882 fram till sin död.
Royce grundlade sin ställning som en av USA:s främsta filosofer genom sina verk The Religious Aspect of Philosophy (1885) och The Spirit of Modern Philosophy (1892). Det förstnämnda verket innehöll bl.a. ett nytt slags gudsbevis. Royce räknas för övrigt som en anhängare av idealismen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Josiah Royce, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Josiah Royce, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Josiah Royce, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ройс Джосайя”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.apa.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.findagrave.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.encyclopedia.com .[källa från Wikidata]
|