1892
Wikipedia
| 1892 - MDCCCXCII | |
| År: 1889 - 1890 - 1891 1892 1893 - 1894 - 1895 |
|
| Decennium: 1870-talet - 1880-talet 1890-talet 1900-talet - 1910-talet |
|
| Sekel: 1700-talet 1800-talet 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda - Avlidna | |
| Bildanden - Upplösningar | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1892 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1892 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander III |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
48 – 49 |
| Buddhistisk kalender |
2436 |
| Nengō (Japan) |
Meiji 25 |
| Judisk kalender |
5652 – 5653 |
| Muslimsk kalender |
1309 – 1310 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1270 – 1271 |
| Sakakalendern (Indien) |
1814 – 1815 |
| Thailändsk solkalender |
2435 |
[redigera] Händelser
- 15 mars - Den engelska fotbollsklubben Liverpool FC bildas.
- 11 maj - Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.
- 22 maj - I den första fotbollsmatchen enligt moderna regler mellan två svenska lag besegras IS Lyckans Soldater av Örgryte IS.
- 25 maj - Cirkus på Djurgården invigs.
- 28 juli - Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
- Juli - Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.
- 22 november - Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
- November - En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt.
- Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs.
- ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen.
- Bofors tillverkar sin första kanon.
- Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik.
- Örebromissionen grundas.
- Det första velocipedloppet i Sverige, Mälaren runt, hålls och vinns av Gustaf Fjaestad.
- Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år.
- Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma.
- Erika Aittamaa formger Lovikkavanten.
- Det svenska Skidfrämjandet bildas för att få folk att åka mer skidor.
[redigera] Födda
- 1 januari
- Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
- Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 3 januari - J.R.R. Tolkien, brittisk författare.
- 14 januari - Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
- 19 januari - Scott W. Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 januari - Augusto Genina, italiensk regissör.
- 30 januari - Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
- 13 februari
- Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- Robert H. Jackson, amerikansk jurist och politiker.
- 25 mars - Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
- 26 mars - Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
- 27 mars - John Degerberg, svensk skådespelare.
- 29 mars - József Mindszenty, ungersk kardinal.
- 30 mars - Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
- 4 april - Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
- 8 april
- Richard Neutra, amerikansk arkitekt.
- Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
- 10 april - Georg Carlsson, svensk hemmansägare och politiker (centerpartist).
- 13 april - Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
- 24 april - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 2 maj - Manfred von Richthofen,"Röda Baronen", en väldigt känd tysk pilot under Första Världskriget.
- 5 maj - Gösta Sandin, svensk filmproducent.
- 7 maj - Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
- 9 maj - Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- 12 maj - Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
- 17 maj - Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 28 maj - Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer).
- 31 maj
- Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker.
- Erich Neumann, tysk nazistisk politiker.
- 16 juni - Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 21 juni
- Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
- Reinhold Niebuhr, amerikansk teolog och filosof.
- 22 juni - Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
- 26 juni - Helmer Molander, svensk ombudsman och politiker.
- 28 juni - Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 30 juni - Oswald Pohl, tysk nazistisk politiker.
- 3 juli - Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 15 juli - Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
- 16 juli - Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 18 juli - Gabriel Jönsson, svensk poet.
- 23 juli - Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930-1936 och 1941-1974.
- 2 augusti - Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 4 augusti - Bo Kalling, svensk uppfinnare.
- 5 augusti - John Wallin, svensk skådespelare.
- 7 augusti - Einar Forseth, svensk konstnär.
- 11 augusti - Władysław Anders, polsk general och politiker.
- 3 september - Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
- 8 september - Tottan Skantze, svensk skådespelare.
- 9 september - Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
- 21 september - Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
- 1 oktober - Erik Österberg, svenskt statsråd och kommerseråd.
- 4 oktober - Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932-1934.
- 17 oktober - Theodor Eicke, tysk SS-officer.
- 21 oktober - Lydia Lopokova, rysk ballerina.
- 23 oktober - Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
- 31 oktober - Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- 31 oktober eller 1 november - Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 2 november - Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
- 14 november - Hildur Ericsson, svensk lärarinna och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 28 november - Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 4 december - Francisco Franco spansk politiker och statschef.
- 12 december
- Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- Knut Petersson, svensk journalist och politiker (folkpartiet).
- 21 december - Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
- Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.
[redigera] Avlidna
- 7 januari - Sigge Wulff, svensk varietéartist (lungsot).
- 10 januari - Carl Johan Dyfverman, svensk skulptör.
- 5 februari - Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.
- 27 februari - Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.
- 14 mars - Carl Siegmund Franz Credé, tysk läkare och professor.
- 26 mars - Walt Whitman, amerikansk diktare.
- 11 april - Carl Paul Caspari, norsk-tysk teolog och orientalist.
- 17 april - Alexander Mackenzie, Kanadas premiärminister 1873-1878.
- 29 maj - Bahá'u'lláh, bahá'ítrons grundare.
- 25 augusti - Christian Friedrich von Leins, tysk arkitekt.
- 29 augusti - Jules Perrot, fransk balettdansör och koreograf.
- 10 september - Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875-1892.
- 6 oktober - Alfred Tennyson, engelsk skald.
- 30 oktober - Olga Nikolajevna Romanova, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
- 27 december - Axel Gadolin, finländsk mineralog.
- George Biddel Airy, engelsk astronom
- Tore Billing, landskapsmålare.

