1882

Från Wikipedia

1882 - MDCCCLXXXII 127 år sedan
År 1879 | 1880 | 1881 1882 1883 | 1884 | 1885
Årtionde 1860-talet | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1882
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900	Statsminister: Arvid Posse 1880-1883
Finland 1882
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander III storfurste 1881-1894
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: F.L. Heiden 1881-1898
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	38 – 39
Buddhistisk kalender	2426
Judisk kalender	5642 – 5643
Muslimsk kalender	1299 – 1300
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1260 – 1261
Sakakalendern (Indien)	1804 – 1805
Thailändsk solkalender	2425

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna

[redigera] Händelser

• 20 januari - En ny "folkskolestadga" i Sverige fastställer "skolåldern" till 7-14 år, 6-årig skolplikt, 8-månaders lästid och avgångsprövning.
• 27 mars - Efter att Utskänkningsbolaget länge har hindrat Brännvinskungen L.O. Smith att sälja sitt brännvin i Stockholm utfärdar denne en krigsförklaring mot bolaget, enligt annons i flera tidningar. Därmed har det andra brännvinskriget utbrutit. Smith har inte tillåtelse att sälja sitt brännvin inom Stockholms stadsgränser, men säljer det från strax utanför istället.
• 21 maj - Den första tävlingen i sporten gång i Sverige avgörs i Stockholm.
• 7 oktober - Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (numera Förbundet djurens rätt) bildas.
• 31 oktober - Det andra brännvinskriget avslutas, då Smith inte får förnyat försäljningstillstånd av Lidingö kommun.
• 28 december - Frälsningsarmén införs i Sverige av Hanna Ouchterlony och håller sitt första möte.

[redigera] Okänt datum

• August Palm grundar den första socialdemokratiska tidningen i Sverige, Folkviljan, i Malmö.
• August Palm publicerar det första socialdemokratiska programmet i Sverige.
• Universitetshuset i Lund står färdigt.
• Föreningen Verdandi, en radikal studentförening, som skall värna tanke- och yttrandefriheten, grundas i Uppsala av Karl Staaff.
• Kulturhistoriska museet, Kulturen, i Lund grundas av Georg J:son Karlin. Det dröjer dock tio år innan det öppnas som friluftsmuseum.
• Svenska likbränningsföreningen bildas och erbjuder kremering utomlands, eftersom Svenska kyrkan inte tillåter likbränning.
• Den svenska riksdagen beslutar att en järnväg skall byggas från malmfälten i Norrbotten till Viktoriahamn (nuvarande Narvik).
• Jonas Wenström provkör sin patenterade dynamomaskin i Örebro kvarn.

[redigera] Födda

• 5 januari - Clyde Tingley, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 januari - Josua Bengtson, svensk skådespelare.
• 18 januari - A. A. Milne, engelsk författare, Nalle Puh.
• 24 januari
  • Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1932-1970.
  • Herman Engström, svensk gjutare och socialdemokratisk politiker.
  • Anders Hansson i Trollhättan, svensk handlare, ombudsman och politiker (socialdemokrat).
• 25 januari - Virginia Woolf, brittisk författare.
• 30 januari - Franklin D Roosevelt, amerikansk president 1933-1945.
• 31 januari
  • Richard Lindström, svensk skådespelare och manusförfattare.
  • Anna Pavlova, rysk ballerina.
• 2 februari
  • James Joyce, irländsk författare.
  • Andreas av Grekland och Danmark.
• 15 februari
  • John Barrymore, amerikansk skådespelare.
  • Signe Lundberg-Settergren, svensk skådespelare.
• 25 februari - Ludvig Nordström, svensk författare och journalist.
• 3 mars - Charles Ponzi, italiensk-amerikansk svindlare.
• 23 mars - Emmy Noether, tysk matematiker.
• 4 april - Albin Lindahl, svensk skådespelare, sångare och teaterekonom.
• 5 april - Jerzy Świrski, polsk militär.
• 11 april - Ragnar Ring, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
• 13 april - Bertil Brusewitz, svensk skådespelare.
• 17 april
  • Robert Morrison MacIver, skotsk sociolog.
  • Artur Schnabel, österrikisk pianist.
• 18 april - August Falck, svensk skådespelare.
• 24 april - Lord Hugh Dowding, brittisk officer, vice flygmarskalk, ledare av brittiska flygvapnets Fighter Command (jaktplansstyrkor under Slaget om Storbritannien).
• 29 april - Auguste Herbin, fransk målare.
• 1 maj - Oscar Åberg, svensk skådespelare och inspicient.
• 4 maj - Sylvia Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
• 13 maj - Georges Braque, fransk konstnär, kubist.
• 4 juni - John Bauer, svensk konstnär.
• 7 juni - Johannes Lindblom, teolog.
• 8 juni - Oscar Tropp, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
• 15 juni - Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker.
• 17 juni - Igor Stravinskij, rysk tonsättare.
• 29 juni - Franz Seldte, tysk nazistisk politiker.
• 4 juli - Kurt von Schleicher, tysk militär och politiker.
• 22 juli - Edward Hopper, amerikansk målare.
• 26 juli - Dixie Bibb Graves, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937-1938.
• 6 augusti - Ernst Eklund, svensk teaterchef, skådespelare och regissör.
• 11 augusti - Rodolfo Graziani, italiensk general.
• 14 augusti - Elin Brandell, svensk författare och journalist.
• 27 augusti - Samuel Goldwyn, amerikansk filmproducent.
• 1 september - Gunnar Bohman, svensk författare, kompositör och lutsångare.
• 12 september - George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
• 22 september - Wilhelm Keitel, tysk generalfältmarskalk.
• 26 september - Robert Johnson, svensk skådespelare.
• 30 september - Hans Geiger, tysk fysiker.
• 17 oktober - Johannes Pettersson, svensk stationsförman och socialdemokratisk riksdagspolitiker.
• 19 oktober - Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.
• 20 oktober - Bela Lugosi, ungersk skådespelare.
• 24 oktober - Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.
• 30 oktober - Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.
• 11 november - Gustaf VI Adolf, svensk kung 1950-1973.
• 18 november - Jacques Maritain, fransk filosof.
• 14 december - Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
• 15 december - Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
• 18 december - Sven Lindström, svensk musikrecensent, sångare och opera- och operettöversättare.
• 21 december - Tom Jefferson Terral, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1925-1927.
• Gösta Bagge, professor i nationalekonomi och politiker.
• David Milne, målare.

[redigera] Avlidna

• 3 januari - Clement Claiborne Clay, amerikansk politiker.
• 11 februari - Francesco Hayez, italiensk konstnär.
• 3 april - Jesse James, amerikansk bandit (mördad).
• 10 april - Dante Gabriel Rossetti, brittisk målare och poet.
• 19 april - Charles Darwin, brittisk naturforskare.
• 27 april - Ferdinand Reich, tysk bergsingenjör och kemist, professor.
• 2 juni - Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist.
• 15 juni - William Dennison, amerikansk politiker.
• 8 september - Joseph Liouville, fransk matematiker.
• 14 november - Billy Claiborne, amerikansk brottsling, deltagare i revolverstriden vid O.K. Corral.
• 26 november - Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.
• 6 december - Louis Jean Joseph Charles Blanc, fransk politiker och historiker.
• 16 december - Godlove Stein Orth, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863-1871, 1873-1875 och 1879-1882.
• 31 december - Léon Gambetta, fransk statsman.
• John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.
• Théodore Frédéric Galliardet, fransk författare.