Kanaan

Från Wikipedia

Kanaan, namn i Gamla testamentet på landet väster om floden Jordan, senare känt som Palestina (inte helt identiskt). Namnet Kanaan är även känt från äldre egyptiska källor, och landet tillhörde tidvis det forntida Egypten. Landet befolkades av kananéer.

Enligt judarnas heliga skrifter och Gamla Testamentet är Kanaan "det förlovade landet", det som Gud lovade dem på Abrahams tid och dit de vandrade i fyrtio år under det av Moses ledda uttåget ur Egypten efter vistelsen där. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att vare sig Abraham eller hans söner verkligen existerat som historiska personer. Däremot var det praktiskt för de nomadiserade hebréerna att hävda, när de gradvis tog landet från de folk som levde där, att Gud gett landet till en avlägsen förfader som levt där 1.000 år tidigare.

[redigera] Litteratur

Thomsen, Rudi (red.) (1983) "Det förlovade landet" i Bra Böckers Världshistoria, band 2. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.