Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
"Kopparmärra". Ryttarstaty av Karl IX som grundade föregångaren till nuvarande Göteborg 1603, kallad Karl IX:s Göteborg.
Karl IX:s valspråk på "Kopparmärra".

Karl IX:s ryttarstaty eller "Kopparmärra" är en ryttarstaty, föreställande Karl IX. Den är skapad av skulptören och professorn vid Konstakademien John Börjeson.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Överstelöjtnanten vid Första Göta artilleriregemente,[1] Albert Jacobsson (1844-1912), ansåg i slutet av 1890-talet att Karl IX var värd en staty. Statykommittén samlade in 75 000 kronor och John Börjesson från Tölö i Halland fick uppdraget att skapa statyn. Den 10 oktober år 1900 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att bidra med 25 000 kronor för grundläggningsarbetet. Projektet kostade sammanlagt 107 500 kronor.

Börjesson hade tagit fram två skisser till statyer, vilka var utställda i Konstföreningens lokaler i Valandhuset under 1899. Det ena arbetet bestod av en ryttarstaty i kraftig renässans. Kungen är här barhuvad och med full krigsutrustning, slagsvärd och harnesk samt en väldig stridsklubba i handen. Hästen går sakta framåt. Den andra visade en stående och tankfull kung, utan häst. Denna mindre staty var kostnadsberäknad till cirka 40 000 kronor.[2]

I december 1900 fick invånarna i Göteborg se en "provryttare", en tolv meter hög träställning rullas omkring för att hitta den bästa platsen.

Invigning[redigera | redigera wikitext]

På sidan av statyn står det Otto Meyer Fud. Sthm.

Konstverket är gjutet i brons hos Otto Meyers konst-, metall- och zinkgjuteri i Stockholm. Det invigdes klockan 12 den 7 september 1904 av Oscar II, efter att landshövding Gustaf Lagerbring hållit ett anförande. Den stod då mitt på Östra Hamngatan, vänd i östlig riktning, ett tiotal meter från sin nuvarande placering på den östra delen av Kungsportsplatsen i Göteborg. På grund av den tilltagande trafiken, påbörjades en flytt av statyn den 6[3] december 1935 till sin nuvarande plats och den 5 mars 1936 var allt klart. Statyn står nu vänd i riktning mot väster. Statyn har inskriptionen Iehovah solatium meum ("Gud min tröst"), vilket var Karl IX:s valspråk

Vid invigningen 1904 togs det fram ett minnesblad, ur vilket man kan läsa:
"Måtte denna stod, ett storartadt minnesmärke af vår samtids svenska konst och en af vår stads främsta prydnader för framtiden, uppfylla det syfte, som gifvarna af detsamma afsett, att hugfästa minnet af en af vårt folks största konungar och mana efterföljande släkten att vårda hans verk genom lika uppoffrande arbete i fosterlandets tjänst!"[4]

På kvällen gavs en festföreställning på Stora teatern, där det uppfördes "en historisk bagqatell" i en akt från Karl IX´s dagar, kallad "Vinter och vår."[5]

Placering[redigera | redigera wikitext]

Närbild från andra sidan. Märkning: J. Börjeson 1903.

Inom kommittén för statyns placering var man överens om att Kungsportsplatsen med omnejd var det riktiga, och tre alternativ diskuterades:

  1. Mellan fastigheterna nr 1 och 2 och mellan de tilltänkta spårvägslinjerna med framsidan riktad mot Kungsportsbron.
  2. I medellinjen av den nya bron, med risk för att statyn skulle komma i brännpunkten för trafiken till och från Kungstorget.
  3. Framför trottoarkanten vid den östra båglampans stolpe med fronten utåt Kungsportsplatsen.

Vid Stadsfullmäktiges möte den 21 augusti 1902 beslutades om alternativ 2, vilket skulle visa sig bli den mest problemfyllda placeringen. Många menade att platsen för statyn istället skulle vara Färjenäs, vid Göta älvs mynning, där Karl IX:s Göteborg anlades redan 1607.

Under några år på 1980-talet fanns konkreta planer på att flytta tillbaka statyn västerut, till sin ursprungliga plats på andra sidan Östra Hamngatan framför nuvarande hotell Avalon. Skälet var att staden önskade frigöra ytor för uteserveringar. Man tyckte också att kungen skulle blicka söderut, mot Kungsportsplatsen.[6]

Åren 1797-1899 fanns en vattenreservoar på platsen för statyn.[7]

Legering[redigera | redigera wikitext]

Bronsskulpturen är 6 659 kilo tung och består till 88% av koppar, 12% tenn. Postamentet är lika högt som ryttaren, 5,6 meter.

På statyns bronspostament, vilket kostade ytterligare 25 000 kronor, finns utdrag ur de kungliga privilegierna för staden.

Svärdstölden[redigera | redigera wikitext]

Natten till den 27 oktober 1977 stal "ett par män" i 20-25 års åldern svärdet som ryttaren bar på, hängandes från höften.[8] I slutet av oktober året därpå, hade ett gjuteri i Partille låtit gjuta ett nytt svärd, 30 kilo tungt och 190 centimeter långt. Kostnaden uppgick till cirka 20 000 kronor och svärdet var på plats i mitten av november samma år.[9]

Kopparmärra[redigera | redigera wikitext]

Smeknamnet Kopparmärra, är ett utslag av göteborgshumorn. Karl IX sitter egentligen på en hingst, men för att driva med statyn har man använt ordet märr, som är den äldre benämningen för ett sto. Konstverket är inte utfört enbart av koppar utan även av en bronslegering (se ovan).

Mötesplats[redigera | redigera wikitext]

Kopparmärra är en mycket populär mötesplats i Göteborg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg, Sven Schånberg 1981
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
  • Landshövdingarna i Göteborgs och Bohuslän 1658-1989, Bengt A. Öhnander 1989
  1. ^ "Kopparmärra", dr. Maja Kjellin 1963 s. 94
  2. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Första årgången, [1 oktober 1899 - 23 september 1900], D F Bonnier, Göteborg 1900, s. 42
  3. ^ På Plåten : Göteborg på bild under ett sekel, Ingrid Wirsin, Viveca Lärn, Claes Hylinger, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1999 ISBN 91-7029-393-7, s. 97
  4. ^ Göteborgs hjärta : En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, [del II : Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Domkyrkan till Östra Larmgatan], Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Göteborg 1978, s. 316
  5. ^ IDUN, 1904, s. 454f
  6. ^ Vallgravsstråket : Grönsakstorget, Kungstorget, Kungsportsplatsen, Bastionsplatsen : delrapport som underlag för detaljplan, Stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1992 s. 1, 32-35
  7. ^ Perspektiv på Göteborg, Peter Claesson & Kristian Wedel, Bokförlaget Max Ström, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7126-144-1, s. 218f
  8. ^ GP, 28 oktober 1977, "Karl IX avväpnad - av tjuvar."
  9. ^ GP, 23 oktober 1978, "Konungens svärd."

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°42′16.21″N 11°58′10.69″Ö / 57.7045028°N 11.9696361°Ö / 57.7045028; 11.9696361