Ryttarstaty

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustav II Adolfs statyGustav Adolfs torg i Stockholm var Sveriges första ryttarstaty, avtäckt 1796

En ryttarstaty är en skulptur som avbildar en person till häst.

Ryttarstatyer har under epoker i historien varit en vanlig form att avbilda regenter och fältherrar.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns tio klassiska ryttarstatyer, om man räknar in den medeltida allegoriska avbildningen av Sten Sture den äldre i träskulpturen Sankt Göran och draken i Storkyrkan i Stockholm med en replik i brons på Köpmantorget i Stockholm.

Sju av ryttarstatyerna avbildar de fem kungarna Karl IX, Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XIV Johans ryttarstaty och Karl XV. En avbildar en fältherre, Magnus Stenbock i Helsingborg, och en avbildar en kavallerist från 1600-talet i Smålands ryttare i Eksjö.

Under senare decennier har tillkommit ett stort antal modernare hästskulpturer, med eller utan ryttare.

Finland[redigera | redigera wikitext]

Ryttarstatyer av Gustaf Mannerheim finns i Lahtis från 1959 och i Helsingfors från 1960.

Norge[redigera | redigera wikitext]

Unionskungen Karl XIV Johan är avporträtterad i en ryttarstaty utanför Oslo slott.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark finns sexton ryttarstatyer, varav tolv av regenter.[1] Flest statyer finns av bland annat fem av Kristian IX är avbildad på så många som fem ryttarstatyer.

I Odense finns en ryttarstaty av unionsdrottningen Margareta, en av de få som finns med kvinnliga ryttare.

Den första ryttarstatyn i Norden restes på Kongens Nytorv i Köpenhamn 1688. Den var ett verk i bly av den franske bildhuggaren Abraham César Lamoureux med porträtt av Kristian V. Den nuvarande statyn är en kopia i brons, som restes 1946.

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Latinamerika[redigera | redigera wikitext]

Faktoid[redigera | redigera wikitext]

Enligt sägnen har det funnits en tradition att avbilda hästen med två hovar i marken om ryttaren har dött på slagfältet, tre om ryttaren har dött av sår från strid, och alla fyra om ryttaren har dött på annat sätt. Statistik för nordiska ryttarstatyer ger inget stöd för att någon sådan tradition skulle ha funnits.[2]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Hjalmar Friis: Rytterstatuens Historie i Europa. Fra Oldtiden intil Thorvaldsen. Kopenhagen 1933
  • Carl Felding: Nordens ryttarstatyer, Helsingborg 1998, ISBN 91-630-6688-2

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ da:Rytterstatuer i Danmark
  2. ^ Faktoider.nu: referat av Nordens ryttarstatyer, Carl Felding 1998, läst 2011-03-01