Gustav II Adolfs staty, Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustav II Adolfs staty
Närbild av statyn.
Illustration av Bremen-statyn

Gustav II Adolfs staty i centrala Göteborg är denna stads äldsta staty och är placerad mitt på Gustaf Adolfs Torg sedan 1854.

Statyn i brons av Gustav II Adolf står på en hög kvadratisk bronssockel ovanpå ett trappstegsformat fundament i sten. På sockeln finns inskriptionen:

Åt
Konung Gustaf Adolf den Store
Götheborgs grundläggare
af Stadens innevånare
År 1849

[1].

Kungens pose, där han pekar med höger hand ned mot torget samtidigt som han tittar i fjärran å andra hållet, föreställer det tänkta tillfälle när kungen ska ha uttalat "Här ska staden ligga!", och på ett symboliskt plan representerar statyn därmed tillblivelsen av staden Göteborg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni 1845 hade en insamling gjorts för att bekosta en Gustav Adolfs staty på torget, som uppgick till 5 000 riksdaler banko. I mitten av oktober 1845 fick professor Bengt Erland Fogelberg uppdraget att förfärdiga en staty, till en kostnad av 25 000 "mark hamburger banko". Statyn skulle vara 5 ³/₄ alnar hög och gjutas i München eller Paris samt vara klar före 1847 års utgång.[2] År 1847 ingick Fogelberg ett avtal med den franske konstgjutaren E. Gonon i Rom samt med en i staden Carrara bosatt svensk, G. Lundberg, om framtagandet av ett postament av hård carraramarmor samt transport till Livorno. Till plan och trappsteg hade granitblock från Flatholmen vid Lysekil beställts. De var av samma sort som sockeln och trapporna vid den nya börsbyggnaden i Göteborg.[3]

Under 1848 tog Fogelberg själv över arbetet samt bistod med medel ur egen ficka. Först den 27 september 1849 lämnade han besked till sina uppdragsgivare att han bland annat skaffat toskansk koppar till gjutningen, men att "Först var gjutugnens material ej nog eldfast för att motstå den erforderliga värmegraden, och vidare måste kopparn och den övriga metallen smältas i små portioner under begagnande av engelska stenkol, vilket allt var både tidsödande och kostsamt, på samma gång som avbränningen uppgick till 2,000 skålpund, som sålunda ånyo måste anskaffas". Oroligheterna i Rom drabbade dessutom all verksamhet som kunde innehålla "ädlare och mindre ädla metaller" då dessa användes för nödtillverkning av mynt. Endast genom kontakter via det danska konsulatet kunde metallen i gjuteriet räddas, men arbetet låg nere i över två månader under fransmännens belägring av staden.[3] Därefter fortskred arbetet, men resultatet blev gjutskador på huvudet liksom hatten, kappan blev intryckt samt plinten. Metallen var dessutom oren och full av så kallade sandgruvor. Efter detta inledde Fogelberg en rättsprocess mot Gonon och krävde ersättning.[4]

Från hösten 1849 till hösten 1851 kom ingen information från Fogelberg om statyn. Men han flyttade därefter modellen till Müllers konstgjuteri i München, där en staty göts 1851 och skeppades över Hamburg till Cuxhafen,[5] för vidare transport mot Göteborg med kapten Strömbäck på skonerten Hoppet. Fartyget strandade dock på den östra sidan av Sandön utanför Helgoland och fylldes med vatten. Besättningen och passagerarna hade räddats, och öns befolkning erbjöd sig att bärga både fartyg och last mot en tredjedel av bärgarlönen. Statyn var försäkrad utöver gjutningskostnaderna till 12 000 banko mark. Statyn låg därefter på Helgolands strand och hade blivit överdragen med tjära av befolkningen för att inte oxidera.[6]

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 5 juni 1852 fanns denna annons om auktion:"Den 10 juli detta år kommer på ön Helgoland för vedebörande räkning, den från strandade, från Hamburg till Götheborg destinerade skon. Hoppet, kapten Strömbeck, bergade Gustav Adolfs statyn af metall, att genom öppen och offentlig auktion försäljas. Detta vackra konstverk, bestämdt såsom en prydnad för Götheborg, är gjutet i München. Med undantag af att en af hattfjedrarna, ett finger och värjspetsen blifvit afbrutna, synes ingen vidare skada på detsamma; det ligger på stranden af Sandön under ett särskildt för detta ändamål uppfördt skjul, och har derigenom blifvit på det sorgfälligaste konserveradt; det väger ungefär 80 centner. Helgoland den 18 maj 1852. Eric Franz, Rathmann." Auktionen ägde rum den 10 juli samma år, och utropspriset var 10 000 mark. Man var villig att låta statyn gå för 8 000 mark, men buden stannade på 5 225 mark. Därmed blev statyn kvar i Helgoland.[7]

Göteborgs magistrat beslöt därefter den 24 juli 1852 att "... sedan besked erhållits från Hamburg, att konung Gustav Adolfs statyn den dennes blivit försåld å Helgoland och av styrelsen på stället inropad, .. fattades det beslut om beställning genast hos direktören F. von Miller i München av en ny staty, vilken, enär modellen förefinnes i fullkomligt oskadat skick, bör vara hitkommen före midsommartiden nästa år."[8] Kostnaden uppgick till 8 000 mark.

På hösten 1854 kom statyn till Göteborg, och invigningen skedde klockan 11 den 18 november samma år. Torgets läktare var fyllda med åskådare och stadens garnison uppställd runt torget. Statyn avtäcktes strax efter klockan 12 av landshövding Olof Fåhraeus[9] och i närvaro av kronprins Karl. Fåhraeus inledningstalade med orden: "Tacksamheten har här åt stadens odödlige grundläggare rest en ärestod, som framgent skall erinra om förbindelsen till det värdiga redskap i försynens hand, varifrån detta borgerliga samhälle har sitt upphov. Må Eders Majestät avtäcka statyn." Även avdelningar av alla de svenska regementen, som deltagit i slaget vid Lützen, paraderade på torget.

Fogelberg hade rest hem från Rom för att medverka i festligheterna. Det var först meningen att den skulle ha avtäckts på Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november, men fick senareläggas eftersom Fogelberg då skulle närvara vid invigningarna av statyerna av Birger jarl och Karl XIV Johan i Stockholm. Efter festligheterna i Göteborg reste Fogelberg vidare till Italien, där han avled i Triest den 22 december.

Det först gjutna exemplaret utbjöds på auktion och ropades in av myndigheterna i Hamburg, men senaten i staden vägrade resa den av politiska skäl. Därefter såldes statyn till "tretton handlare och en badläkare" i Bremen för 4 500 mark[10] och ställdes upp vid Domsheide, nära Rådhusplatsen i stadens centrum. År 1942 konfiskerades statyn av riksmarskalk Hermann Göring och smältes ned till den tyska krigsindustrin.

Platsen hette Stora Torget när statyn restes, men namnändrades sedermera till Gustaf Adolfs Torg.

Sånger vid avtäckningen[redigera | redigera wikitext]

Inledning
Allsvåldige, se till stad och land,
Ditt vinträd kom att besöka,
Håll det vid makt. Hvad din högra hand
Planterat, du själv föröka.
Vid avtäckningen
Sköra betäckning, fall! och blotta för dagens lystna blick
I ett nu det milda anletets glans, hur det ler i odödeligt herrskareskick.
O, huru lyser klar den frid som ej jordisk spira ger!
Oförgänglig ära, lån ifrån himmelen, gjuter i eviga strålar sig ner.
Öfver den höga, fria panna
Saliga, rika vågor stanna:
Saliga vågor
Himmelska lågor
Gjuta i eviga strålar sig ner.
Se, huru framtidsdiger
Spanar hans blick i obygd strand
Vallar och torn — och en stad uppstiger
Och samlar sig folk ur friaste land.
Männen på berget invid hans sida
De se till hafvet; han längre ser.
Dyrt är för frihet strida:
Ädlaste blod han för friheten ger.
Efter avtäckningen
"Förfäras ej, du lilla hop!"
Du, Gustaf, sjöng, då oväns rop
Omkring dig hördes skalla.
Han gladdes åt din undergång:
Men se, hans glädje blef ej lång:
Gud lät ditt mod ej falla.
Din sak är guds: gack i ditt kall
Och i hans hand dig anbefall,
Så räds du ingen fara.
Hans Gideon ska än bli spord,
Som Herrans folk och Herrans ord
Skall manligen försvara.
Slutsång
En bön må vi begära:
Du ärliga Göta blod,
Bevara din heder och ära,
Behåll ditt friska mod.
Utvälj den sköna kronan,
Som är ett hederligt namn,
Ärft af de gamla fäder:
Dess rykte oss ännu gläder;
Det klingar i alla land.

[11]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, (2004), sidan 12
  2. ^ Fröding, (1924), s. 371
  3. ^ [a b] Fröding, (1924), s. 372f
  4. ^ Post- och Inrikes Tidningar, nr 230, den 2 oktober 1849, sidan 2
  5. ^ Fröding, (1924), s. 374
  6. ^ Fröding, (1924), s. 374f
  7. ^ GHT, 2 augusti 1952, "När Gustav Adolf såldes på auktion."
  8. ^ Fröding, (1924), s. 375
  9. ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 20 november 1854, "Sedan landshöfdingen, f. d. statsrådet Fåhraus med ett längre tal vändt sig till H. K. H., förmodligen med begäran om tillstånd att få aftäcka statyen, samt H. K. H. dertill gifvit sitt tysta bifall, föll täckelset under fanfarer och kanonskott ..."
  10. ^ Tidningen Folkets röst, 1854-03-08, sidan 3, uppger att köpesumman var "... 6.500 mark kurant".
  11. ^ Lignell, Harald (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. .... Göteborg: Nordisk litteratur. Libris 1455520 , s. 8

Källor[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°42′25.56″N 11°58′0.57″Ö / 57.7071000°N 11.9668250°Ö / 57.7071000; 11.9668250