Kerstin Thorvall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kerstin Thorvall
Född 12 augusti 1925
Eskilstuna, Södermanlands län
Död 9 april 2010 (84 år)
Södermalm, Stockholm
Yrke Författare, illustratör, journalist
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Framstående verk Det mest förbjudna, När man skjuter arbetare...

Kerstin Hilma Margareta Thorvall, under en period Thorvall Falk, född 12 augusti 1925 i Eskilstuna, död 9 april 2010Södermalm i Stockholm, var en svensk författare, illustratör och journalist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kerstin Thorvall föddes i Eskilstuna 1925 och hon växte upp i Sollefteå, Eskilstuna och Uppsala. Efter sin manodepressive fars bortgång 1936 kom hon att leva ensam tillsammans med sin mor, till vilken hon kom att utveckla ett konfliktfyllt förhållande.

Efter studentexamen flyttade hon till Stockholm och utbildade sig 1945–1947 till modetecknare på Beckmans. På 1950-talet var hon yrkesverksam som illustratör och arbetade därefter som skribent och kåsör i veckopressen (Veckorevyn och Damernas Värld med flera) för vars räkning hon även bevakade filmfestivalen i Cannes årligen.

Thorvall debuterade skönlitterärt på uppdrag av Bonniers 1959 med ungdomsboken Boken till dig, och hon skrev därefter böcker riktade till såväl barn och tonåringar som vuxna. Av de böcker Thorvall illustrerat åt andra författare kan nämnas Astrid Lindgrens Kalle Blomkvist och Rasmus (1953).

Genom sina öppenhjärtiga skildringar av kvinnlig sexualitet, framför allt i den självbiografiskt baserade Det mest förbjudna (1976), som också var en offentlig uppgörelse med modern, väckte hon på 1970-talet moralpanik och hon blev en av Sveriges mest utskällda, men därför också mest lästa, författare. Boken kom även att ge namn åt en hel genre, den så kallade bekännelselitteraturen. Sin skildring av kvinnans sexuella frigörelse till trots vann hon ingen framgång hos den feministiska vänstern, då hon ansågs sakna politiskt perspektiv.[1]

Uppskattningen av Thorvalls egenartade författarskap ökade emellertid med åren, inte minst genom en memoarliknande romantrilogi, där den första delen, När man skjuter arbetare... (1993), behandlade föräldrarnas äktenskap; för denna erhöll hon också Moa-priset 1994. Den andra delen, I skuggan av oron (1995), berättar om hennes förhållande till sin mor efter faderns död, och den avslutande delen, Från Signe till Alberte (1998), handlar om hennes liv som maka och mor (giftet med konstnären Lars Erik Falk), då hon i perioder var frånvarande från familjelivet på grund av psykisk sjukdom (depression m.m.).

Under 2000-talet var Thorvall verksam som kolumnist i tidningen Aftonbladet.[2]

Thorvalls sista bok blev Upptäckten (2003), som har beskrivits som en lägesrapport från dagens åldringsvård[3], och centrerades kring erfarenheterna av att vara ett av hemtjänstens "ärenden".

2005 utgavs en samlingsvolym med Thorvalls poesi, Jag är en grön bänk i Paris.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Boken Lilla du och jävla jag av Johan Wensheim (född 1977) handlar om författarens romans med Thorvall.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1957Förstå mig (tillsammans med Gustaf Jonsson)
  • 1959Boken till dig
  • 1960Kvinnoglädje
  • 1960För henne
  • 1961Flicka i april
  • 1962Någon att tycka om
  • 1963Flicka i Paris
  • 1964Flickan i verkligheten
  • 1965Den nya kvinnan
  • 1965Dubbelroll
  • 1965Porträtt av ett mycket litet barn
  • 1965Andra boken till dig
  • 1966Jag vill dansa
  • 1966Gunnar gör mål
  • 1966Anders och hans stora bror
  • 1967Fula ord är så sköna
  • 1967Det var inte meningen
  • 1967När Gunnar ville spela ishockey
  • 1967Thomas – En vecka i maj
  • 1968Kvinnor och barn
  • 1968Gunnar vill inte klippa håret
  • 1969”Vart ska du gå?" "Ut"
  • 1970Anders leker kurragömma
  • 1970Peter möter Cecilia
  • 1970Nämen Gunnar!
  • 1971Följetong i skärt och svart
  • 1971I min trotsålder
  • 1971Resan till Italien
  • 1971I stället för en pappa
  • 1972Jag vet hur det känns-
  • 1972Mamma, var är du?
  • 1972Hur blir det sen då?
  • 1973Men akta dig, så att du inte blir kär
  • 1973Tala mera om det
  • 1973Sergio i Chile
  • 1973Jag vill också vara med
  • 1974Min pappa säger att din pappa sitter i fängelse
  • 1974Godnattsagor om Anders, nästan 4
  • 1975Sara
  • 1975Vart ska du gå? Vet inte
  • 1976Det ska vara en farmor i år
  • 1976Att älska Sussy
  • 1976Det mest förbjudna
  • 1977Den lyckliga kärleken
  • 1977Oskuldens död, en skildring av en kvinnas liv från tonåren till medelåldern, författad i "jagform" och ska ha många likheter med författarinnans eget liv.
  • 1977Mer om Sara
  • 1978Anders hittar en kattunge
  • 1979Ensam dam reser ensam
  • 1980Doften av pion
  • 1980Jonas och kärleken
  • 1981Din lycka är min
  • 1982Tänk om det är klimakteriet
  • 1984Ett fönster på glänt
  • 1985Kärleksdikter
  • 1985Den försvunna mamman
  • 1985Johanna
  • 1987Tacka och ta emot och andra berättelser om kärlekens förvillelser
  • 1987Svart resa
  • 1991Nedstigen ängel
  • 1993När man skjuter arbetare...
  • 1995I skuggan av oron
  • 1998Från Signe till Alberte
  • 1999Berättelsen om Signe
  • 1999Provokationer, passioner, personer och en eller annan hyacint
  • 2000Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig
  • 2001Nödvändigheten i att dansa
  • 2003Upptäckten
  • 2005Jag är en grön bänk i Paris – Dikter 1965–1991

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1975Maria (manus, efter de egna böckerna I stället för en pappa och Hur blir det sen då)

TV[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ann-Louise Jonsson, "Får man skriva så här? En feministisk undersökning av mottagandet i recensioner i svensk dagspress av fyra romaner med bekännelsekaraktär. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan", Borås 2005, s. 31, hämtad 2010-05-01
  2. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinthorvall, hämtad 2010-04-10
  3. ^ "Thorvall gör litteratur av sin kamp mot förfallet", Svenska Dagbladet 2003-04-04, hämtad 2010-05-01

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Kerstin Thorvall i Libris