Sollefteå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sollefteå (olika betydelser).
Koordinater: 63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°Ö / 63.167; 17.267
Sollefteå
Tätort
Centralort
Storgatan i Sollefteå
Storgatan i Sollefteå
Land  Sverige
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Sollefteå kommun
Församling Sollefteå församling
Läge 63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°Ö / 63.167; 17.267
 - koordinater 63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°Ö / 63.167; 17.267
Area 939,59 hektar
Folkmängd 8 562 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,11 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 7660
Sollefteås läge i Västernorrlands län
Red pog.svg
Sollefteås läge i Västernorrlands län

Sollefteå är en tätort i Sollefteå församling i Ångermanland och centralort i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sollefteå från ovan

Sollefteå kom under medeltiden att utvecklas till en viktig handelsplats under namnet Solatunum. I mitten av 1600-talet anlade kronan sågkvarnar i området. I början av 1700-talet byggdes ett järnbruk upp, vilket ursprungligen bestod av en masugn, men som snart ersattes av en stångjärnssmedja med två härdar. Läget kom av att det var så långt upp i älven båtar från havet kunde gå.

Bruket kom sedermera i Graningeverkens ägo, och i slutet av 1800-talet bestod det av en stångjärnssmedja med 3 franche-comté-härdar, manufaktursmedja samt såg. De betydande jordområdena gjorde dock att bruket inköptes av Sollefteå köping vid sekelskiftet för att kunna tillhandahålla kronan mark för Västernorrlands regemente. Järnbruksepoken var då i praktiken redan över. Sollefteå blev municipalsamhälle år 1885, köping år 1902 och slutligen stad år 1917.

Under 1950-talet började vattenkraften i Ångermanälven att byggas ut, och 1962 påbörjades Sollefteå kraftverk som ligger mitt i orten. Det blev ett av de sista kraftverken att byggas i älven och är även det sista kraftverket nedströms älven.

Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

Sollefteå var tidigare en betydelsefull garnisonsstad med två regementen samt en norrlandsbrigad, Norrlands trängkår (T 3) och Västernorrlands regemente (I 21) och Ångermanlandsbrigaden (NB 21), vilka som mest utbildade över 2000 värnpliktiga per år. Båda regementena och brigaden lades ned genom försvarsbeslutet 2000. Västernorrlands regemente (I 21) som helhet den 30 juni år 2000. Norrlands trängregemente lades ned som självständigt förband år 2000, men utbildningsbataljonen (Trängbataljonen) flyttades till Östersund, för att ingå som en del inom Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Mellan åren 2000 och 2005 fanns militärdistriktsgruppen, Västernorrlandsgruppen lokaliserad till staden.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Sollefteå var och är kyrkby i Sollefteå socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sollefteå landskommun där Sollefteå municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1902 och bildade Sollefteå köping som 1917 ombildades till Sollefteå stad. Stadskommunen införlivade 1945 Sollefteå socken/landskommun och utökades ytterligare 1952 innan den 1971 uppgick i Sollefteå kommun där Sollefteå sedan dess är centralort.[2]

I kyrkligt hänseende hörde har Sollefteå alltid hört till Sollefteå församling .[3]

Orten ingick till 1948 i Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag. Från 1971 till 2002 ingick orten i Sollefteå tingsrätts domsaga och Sollefteå ingår sedan 2002 i Ångermanlands tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sollefteå 1900–2010[5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 256
1960
  
7 615
1965
  
7 789
1970
  
8 414
1975
  
8 923
1980
  
9 409
1990
  
9 379 919
1995
  
9 283 930
2000
  
8 712 941
2005
  
8 530 941
2010
  
8 562 940

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Staden är belägen i Ångermanlands inland och centrum ligger vid Ångermanälvens södra strand, ungefär en mil nedanför Faxälvens sammanflöde med Ångermanälven. Mitt i Sollefteå stad finns Nipstadsfisket, som är ett exklusivt lax -och öringsfiske, vilket lockar många fisketurister. Vid Ångermanälven finns även campingplatsen Risön med tempererat bad, tennisbanor, bangolfbana, klättringstorn, go-kart bana och fotbollsplaner.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelar är bland annat Djupö, Remsle, Önsta, Rödsta, Trästa, Hullsta, Hallsta, Prästbordet, Källsta, Billsta, Skärvsta, Granvåg, Övergård och Nipanområdet.

Granvåg[redigera | redigera wikitext]

Ligger i Sollefteås nordvästra del. Där hade konstnären Helmer Osslund sin sommarbostad.

Hallsta[redigera | redigera wikitext]

Ca två km från centrum ligger Hallstaberget där det finns en stor skidanläggning med aktivitet för både alpint, längdskidor, skidskytte och backhoppning. I anslutning till anläggningen ligger Hotell Hallstaberget. Vissa delar av anläggningarna drivs av Sollefteå Kommun medan andra arrenderas ut.

Nipanområdet[redigera | redigera wikitext]

F.d. regementet Norrlands trängkår (T 3).

Nipanområdet är en stor samling av företag och annat, en av sakerna på nipanområdet är nipanskolan från årskurs:1-9,även 5års samling, det finns två fotbollsplan på Nipanområdet, hotell, och en restaurang. Några av företagen på Nipanområdet följer: Statkraft, Svenska kraftnät, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Sunetec Ventilation AB, Sweco, Murberget med mera.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.

Hundskolan i anslutning till Västernorrlands regemente (I 21), som drevs i statlig regi under regementstiden, var Sveriges enda utbildningsanstalt för brukshundar för såväl militära som civila ändamål. Hundskolan finns inte längre kvar, men sedan början av 2000-talet är Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsstation för tjänstehundar förlagd i Sollefteå.

I Sollefteå finns även Zeunerts bryggeri, numera uppköpt av Kopparbergs bryggeri och som specialiserat sig på lite dyrare, mer hantverksmässiga ölsorter. Bland annat har man tilldelats två medaljer i öl-VM.

Sollefteås centrala delar utvecklades starkt efter millennieskiftet genom öppnandet av de två galleriorna Prima Galleria Gallerian och Citygallerian.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

I Sollefteå Stad finns fyra grundskolor (Lillängets skola, Prästbordets skola, Nipanskolan och Vallaskolan) och gymnasieskolan Gudlav Bilderskolan. I samarbete med Gudlav Bilderskolan drivs även ett naturbruksgymnasium och ett skidgymnasium.

Vallaskolan[redigera | redigera wikitext]

Vallaskolan är en 4-9 grundskola i Sollefteå kommun. Vallaskolan är den skolan med flest elever i Sollefteå kommun med 685 elever 2014.[7]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sollefteås mest kända skulptur är Timmerflottare, som står på en hög pelare i Ångermanälven. I stadens gamla apoteksbyggnad ligger Sollefteå bibliotek och museum.

Filmerna Min första kärlek av Kerstin Thorvall, I rymden finns inga känslor och The Girl with the Dragon Tattoo spelades delvis in i Sollefteå.

Per Herreys bok Skuldens pris utspelar sig i Sollefteå.

Kända personer från Sollefteå[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ http://pejl.svt.se/skola/vasternorrland/solleftea/2283018_vallaskolan-4-9/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]