Sollefteå
- För andra betydelser, se Sollefteå (olika betydelser).
| Sollefteå | |
| Tätort Centralort |
|
 Storgatan
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommun | Sollefteå kommun |
| Församling | Sollefteå församling |
| Läge | 63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°V |
| - koordinater | 63°10′N 17°16′Ö / 63.167°N 17.267°V |
| Area | 939,59 hektar |
| Folkmängd | 8 562 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 9,11 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 7660 |
  Sollefteås läge i Västernorrlands län
|
|
Sollefteå är en tätort i Sollefteå församling i Ångermanland och centralort i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.
Innehåll |
Historia [redigera]
Sollefteå kom under medeltiden att utvecklas till en viktig handelsplats under namnet Solatum. I mitten av 1600-talet anlade kronan sågkvarnar i området. I början av 1700-talet byggdes ett järnbruk upp, vilket ursprungligen bestod av en masugn, men som snart ersattes av en stångjärnssmedja med två härdar. Läget kom av att det var så långt upp i älven båtar från havet kunde gå.
Bruket kom sedermera i Graningeverkens ägo, och i slutet av 1800-talet bestod det av en stångjärnssmedja med 3 franche-comté-härdar, manufaktursmedja samt såg. De betydande jordområdena gjorde dock att bruket inköptes av Sollefteå köping vid sekelskiftet för att kunna tillhandahålla kronan mark för Västernorrlands regemente. Järnbruksepoken var då i praktiken redan över. Sollefteå blev municipalsamhälle år 1885, köping år 1902 och slutligen stad år 1917.
Under 1950-talet började vattenkraften i Ångermanälven att byggas ut, och 1962 påbörjades Sollefteå kraftverk som ligger mitt i orten. Det blev ett av de sista kraftverken att byggas i älven och är även det sista kraftverket nedströms älven.
Militärstaden [redigera]
-
Se även: Sollefteå garnison.
Sollefteå var tidigare en betydelsefull garnisonsstad med två regementen samt en norrlandsbrigad, Norrlands trängkår (T 3) och Västernorrlands regemente (I 21) och Ångermanlandsbrigaden (NB 21), vilka som mest utbildade över 2000 värnpliktiga per år. Båda regementena och brigaden lades ned genom försvarsbeslutet 2000. Västernorrlands regemente (I 21) som helhet den 30 juni år 2000. Norrlands trängregemente lades ned som självständigt förband år 2000, men utbildningsbataljonen (Trängbataljonen) flyttades till Östersund, för att ingå som en del inom Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Mellan åren 2000 och 2005 fanns militärdistriktsgruppen, Västernorrlandsgruppen lokaliserad till staden.
Administrativa tillhörigheter [redigera]
Sollefteå var och är kyrkby i Sollefteå socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sollefteå landskommun där Sollefteå municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885. Samhället med kringområde utbröts ur landskommunen 1902 och bildade Sollefteå köping som 1917 ombildades till Sollefteå stad. Stadskommunen införlivade 1945 Sollefteå socken/landskommun och utökades ytterligare 1952 innan den 1971 uppgick i Sollefteå kommun där Sollefteå sedan dess är centralort.[2]
I kyrkligt hänseende hörde har Sollefteå alltid hört till Sollefteå församling .[3]
Orten ingick till 1948 i Sollefteå tingslag till 1948 därefter till 1970 i Ångermanlands mellersta domsagas tingslag och under 1970 i Sollefteå domsagas tingslag. från 1971 till 2002 ingick oren i Sollefteå tingsrätts domsaga och Sollefteå ingår sedan 2002 i Ångermanlands tingsrätts domsaga.[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Sollefteå 1960–2010[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 7 615 | |||
| 1965 | 7 789 | |||
| 1970 | 8 414 | |||
| 1975 | 8 923 | |||
| 1980 | 9 409 | |||
| 1990 | 9 379 | 919 | ||
| 1995 | 9 283 | 930 | ||
| 2000 | 8 712 | 941 | ||
| 2005 | 8 530 | 941 | ||
| 2010 | 8 562 | 940 | ||
Stadsbild [redigera]
Staden är belägen i Ångermanlands inland och centrum ligger vid Ångermanälvens södra strand, ungefär en mil nedanför Faxälvens sammanflöde med Ångermanälven. Mitt i Sollefteå stad finns Nipstadsfisket, som är ett exklusivt lax -och öringsfiske, vilket lockar många fisketurister. Vid Ångermanälven finns även campingplatsen Risön med tempererat bad, tennisbanor, bangolfbana, klättringstorn, go-kart bana och fotbollsplaner.
Stadsdelar [redigera]
Stadsdelar är bland annat Remsle, Önsta, Rödsta, Trästa, Hullsta, Hallsta, Prästbordet, Källsta, Billsta, Skärvsta, Granvåg, Övergård och Nipanområdet.
Granvåg [redigera]
Ligger i Sollefteås nordvästra del. Där hade konstnären Helmer Osslund sin sommarbostad.
Hallsta [redigera]
Ca två km från centrum ligger Hallstaberget där det finns en stor skidanläggning med aktivitet för både alpint, längdskidor, skidskytte och backhoppning. I anslutning till anläggningen ligger Hotell Hallstaberget. Vissa delar av anläggningarna drivs av Sollefteå Kommun medan andra arrenderas ut.
Nipanområdet [redigera]
F.d. regementet T3 Norrlands trängkår
Nipanområdet är en stor samling av företag och annat, en av sakerna på nipanområdet är nipanskolan från årskurs:1-9,även 5års samling, det finns två fotbollsplan på Nipanområdet, hotell, och en restaurang. Några av företagen på Nipanområdet följer: Sunetec Ventilation AB, Sweco, Murberget m.m.
Näringsliv [redigera]
Sollefteå kommun är Sveriges näst största vattenkraftsproducent. I Ångermanälven och dess biflöden Faxälven och Fjällsjöälven producerar 16 större kraftstationer närmare 15 procent av landets vattenkraft.
Hundskolan i anslutning till I 21, som drevs i statlig regi under regementstiden, var Sveriges enda utbildningsanstalt för brukshundar för såväl militära som civila ändamål. Hundskolan finns inte längre kvar, men sedan början av 2000-talet är Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsstation för tjänstehundar förlagd i Sollefteå.
I Sollefteå finns även Zeunerts bryggeri, numera uppköpt av Kopparbergs bryggeri och som specialiserat sig på lite dyrare, mer hantverksmässiga ölsorter. Bland annat har man tilldelats två medaljer i öl-VM.
Sollefteås centrala delar utvecklades starkt efter millennieskiftet genom öppnandet av de två galleriorna Prima Galleria Gallerian och Citygallerian.
Skolor [redigera]
I Sollefteå Stad finns fyra grundskolor (Lillängets skola, Prästbordets skola, Nipanskolan och Vallaskolan) och gymnasieskolan Gudlav Bilderskolan. I samarbete med Gudlav Bilderskolan drivs även ett naturbruksgymnasium och ett skidgymnasium.
Kultur [redigera]
Sollefteås mest kända skulptur är Timmerflottare, som står på en hög pelare i Ångermanälven. I stadens gamla apoteksbyggnad ligger Sollefteå bibliotek.
Kända personer från Sollefteå [redigera]
-
Se även: Kategori:personer från Sollefteå.
 |
Om personerna i denna lista verkligen har en relation till detta område behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- Maria Bergkvist, fotbollsspelare
- Jörgen Brink, trefaldig Vasaloppsvinnare
- Urban Bäckström, f.d. riksbankschef, nu VD i Svenskt Näringsliv
- Helena Ekholm (fd Jonsson), skidskytt
- Margareta Fahlén, 1918-1978 skådespelare
- Laura Fitinghoff, 1848-1908, författare
- Gösta Frohm, Skogsmulles skapare
- Martin Fröst, klarinettist
- Emil Hagström, 1907-1970 poet och författare
- Anton Halén, handbollsspelare
- Atti Johansson, konstnär
- Emma Johansson, cyklist. Tog Sveriges första OS-medalj i Peking-OS 2008 genom sitt silver på damerna linjelopp.
- Jenny Jonsson, skidskytt
- Lennart Ljung, överbefälhavare mellan 1978 och 1986
- Henning Lundström, skapare av Amos Persson
- Stefan Löfven, förbundsordförande i IF Metall, partiledare för Socialdemokraterna
- Pelle Molin, 1864-1896, författare och konstnär
- Ulf Norberg, organist
- Ragnar "Rock-Ragge" Nygren, 50-talsmusiker
- Erik Olsson, riksdagsledamot för Moderaterna
- Helmer Osslund, konstnär
- Mona Sahlin, Socialdemokraternas partiledare, 2007 till 2011.
- Nicke Sjödin, författare, kåsör
- Therése Sjölander, ishockeyspelare
- Thorbjörn Spängs, journalist
- Gustava Svanström, författare
- Per Svartvadet, ishockeyspelare
- Pelle Svensson, omtalad advokat och framstående brottare
- Lasse Swärd, journalist
- Mattias Timander, ishockeyspelare
- Ingrid Thulin, skådespelare
- Kerstin Thorvall, författare
- Mona Wessman, sångare
- Håkan Westin, skidåkare, vinnare av Vasaloppet 1993 och 1996
- Albert Viksten, författare
- Marie-Helene Östlund, längdskidåkare
Galleri [redigera]
-
Sollefteå är en populär skidort.
-
Sollefteå Stadspark
Se även [redigera]
- Sollefteå socken
- Lista över fasta fornminnen i Sollefteå (för omfattning av detta område, se Sollefteå stad#Sockenkod)
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Sollefteå.
|
||||||||||||||||
|
|||||
