Kivier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även Kiwi (olika betydelser) och Kivi (litterär figur).
Kivier
Rothschilds kivi (Apteryx australis)
Rothschilds kivi (Apteryx australis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Strutsfåglar
Struthioniformes
Familj kivier
Apterygidae
G.R. Gray, 1840
Släkte Apteryx
Shaw, 1813
Utbredning
Kiviernas utbredning på Nya Zeeland
Kiviernas utbredning på Nya Zeeland
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kivier (Apterygidae) är en flygoförmögen fågelfamilj inom ordningen strutsfåglar med det enda släktet Apteryx som omfattar fem nattaktiva arter och som endast lever på Nya Zeeland. De räknas som nationalfågel och symbol för landet Nya Zeeland och människorna som bor där.

Utseende, anatomi och läte[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppstemperatur som uppgår till ungefär 37,5 °C och märgfyllda ben är kivin en av de fåglar som mest påminner om däggdjuren.[1]Till storleken varierar de från att vara stora som en fasanhöna till storleken av en hönskyckling. Den senare utgörs av brun kivi som är den minsta arten i sin ordning och även den minsta flygoförmögna fågeln i världen. Kivierna har en rund kroppsform, saknar stjärt och har mycket små vingar. De är gråbruna till färgen och deras fjäderdräkt är tät och stubbig. De har kraftiga, korta fötter och en lång smal näbb. En sorts morrhår runt näbben hjälper dem att finna mat i mörker.

Deras lockläte låter ungefär "k-wee" vilket har givit dem deras namn.

Levnadssätt och föda[redigera | redigera wikitext]

Kivifåglarna saknar flygförmåga och är nattaktiva. De har dålig syn och använder sig istället av hörsel och känseln från de morrhårslikande stråna som sitter utmed näbbroten, för att navigera i den täta undervegetationen. De lever av bär, maskar, löv, insekter och reptiler som de söker efter genom att krafsa med sina fötter bland döda löv och genom att sticka ner sin långa näbb i marken. Dagarna tillbringar de stilla i hålor i marken.[1]

Evolutionär utveckling[redigera | redigera wikitext]

Man tror att de har nära släktskap med kasuarer och de utdöda moafåglarna. Eftersom Nya Zeeland först i modern tid har bebotts av däggdjur så har många fåglar tagit deras ekologiska nisch.

Arter och underarter[redigera | redigera wikitext]

Länge ansåg man att de fanns tre arter av kivi; brun kivi, mindre fläckkivi och större fläckkivi. Sentida DNA-analyser har visat att familjen består av fler arter. Brun kivi har därför delats upp i underarter och sedan har några av dessa underarter fått egen artstatus.

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Bara 5 % av de kläckta kivierna lever så länge att de blir könsmogna[1] och merparten av dem dödas av introducerade arter som hermeliner, råttor och katter.[1] Det pågår ett aktivt arbete med att föda upp kivier på rovdjursfria öar runt om Nya Zeeland. Efter ett år, när de är tillräckligt stora, förs de tillbaka till sina ursprungliga häckningsområden.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet "kivi" har de fått ifrån sitt läte som brukar liknas vid "k-wee". Ibland ser man familjnamnet stavat med "w", som frukten kiwi, men den korrekta svenska stavningen är med "v".[2] Namnet, och fåglarnas status som symbol för Nya Zeeland, har givit upphov till uttrycket kiwiana för nyzeeländska ting.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Lars Edenius (2008) Kiwin: En särling i fågelvärlden, Vår Fågelvärld, vol.67, nr.6, sid:2-3
  2. ^ Erling Jirle (2005), Familjelistan, www.pheromone.ekol.lu.se, läst 2008-04-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]