Kivier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även Kiwi (olika betydelser)
Kivier
Sydkivi (Apteryx australis)
Sydkivi (Apteryx australis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Kivifåglar men se text
Apterygiformes
Haeckel, 1866
Familj Kivier
Apterygidae
G.R. Gray, 1840
Släkte Apteryx
Shaw, 1813
Utbredning
Kiviernas utbredning på Nya Zeeland
Kiviernas utbredning på Nya Zeeland
Synonymer
  • Stictapteryx Iredale & Mathews, 1926
  • Kiwi Verheyen, 1960
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kivier (Apterygidae) är en familj med flygoförmögna fåglar som numera placeras i den egna ordningen kivifåglar.[1] Familjen omfattar det enda släktet Apteryx som i sintur består av fem nattaktiva arter endemiska för Nya Zeeland.[1] Kivierna är Nya Zeelands nationalfåglar och fungerar som symbol för landet och människorna som bor där.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Kiviernas taxonomi är omdiskuterad och olika auktoriteter har placerat gruppen i olika ordningar. Länge har de placerats i ordningen strutsfåglar[1] men flera auktoriteter placerar idag familjen i den egna ordningen kivifåglar (Apterygiformes).[2]

Kivierna närmaste släktingar tros vara kasuarer och de utdöda moafåglarna. Eftersom Nya Zeeland först i modern tid har bebotts av däggdjur så har många fåglar tagit deras ekologiska nisch.

Arter[redigera | redigera wikitext]

Länge delades kivierna upp i tre arter: brun kivi, mindre fläckkivi och större fläckkivi. Sentida DNA-analyser har visat att familjen består av fler utvecklingslinjer. Brun kivi delades därför upp i ett antal underarter som sedan har bedömts utgöra egna arter varför familjen idag omfattar fem arter:[2][3]

Släkte Apteryx

Utseende, anatomi och läte[redigera | redigera wikitext]

Med en kroppstemperatur som uppgår till ungefär 37,5 °C och märgfyllda ben är kivin en av de fåglar som mest påminner om däggdjuren.[4] Till storleken varierar de från att vara stora som en fasanhöna till storleken av en hönskyckling. Den minsta arten är brun kivi och den är också den idag minsta flygoförmögna fågeln i världen.[källa behövs] Kivierna har en rund kroppsform, saknar stjärt och har mycket små vingar. De är gråbruna till färgen och deras fjäderdräkt är tät och stubbig. De har kraftiga, korta fötter och en lång smal näbb. En sorts morrhår runt näbben hjälper dem att finna mat i mörker.

Deras lockläte låter ungefär "k-wee" vilket har givit dem deras namn.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Kivifåglarna saknar flygförmåga och är nattaktiva. De har dålig syn och använder sig istället av hörsel och känseln från de morrhårslikande stråna som sitter utmed näbbroten, för att navigera i den täta undervegetationen. De lever av bär, maskar, löv, insekter och reptiler som de söker efter genom att krafsa med sina fötter bland döda löv och genom att sticka ner sin långa näbb i marken. Dagarna tillbringar de stilla i hålor i marken.[4]

Kivierna och människan[redigera | redigera wikitext]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Bara 5 % av de kläckta kivierna lever så länge att de blir könsmogna[4] och merparten av dem dödas av introducerade arter som hermeliner, råttor och katter.[4] Det pågår ett aktivt arbete med att föda upp kivier på rovdjursfria öar runt om Nya Zeeland. Efter ett år, när de är tillräckligt stora, förs de tillbaka till sina ursprungliga häckningsområden.[4] Mindre fläckkivi som kategoriseras som nära hotad (NT), sydkivi och större fläckkivi som sårbara (VU) medan okaritokivi och brun kivi är mest utsatta och kategoriseras som starkt hotade (EN). [5]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet "kivi" har fåglarna fått på grund av sitt läte som brukar liknas vid "k-wee". Ibland stavas familjnamnet "w", som frukten kiwi, men den korrekta svenska stavningen är med enkel-v.[6] Namnet, och fåglarnas status som symbol för Nya Zeeland, har givit upphov till uttrycket kiwiana för nyzeeländska ting.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9. (xls), från: <www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/>, läst 2014-12-09
  2. ^ [a b] International Ornithologists' Union (2014) IOC World Bird List (xls), version 4.4, <worldbirdnames.org/names.html>, läst 2014-12-09
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, <www.sofnet.org>, läst 2014-12-09
  4. ^ [a b c d e] Lars Edenius (2008) Kiwin: En särling i fågelvärlden, Vår Fågelvärld, vol.67, nr.6, sid:2-3
  5. ^ The IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3. [www.iucnredlist.org/search/external?text=Apteryx Apteryx] <www.iucnredlist.org>. läst 2014-12-09
  6. ^ Erling Jirle (2005) Familjelistan, www.pheromone.ekol.lu.se, läst 2008-04-11

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]