Knutbydramat

Knutbydramat syftar på händelserna kring ett mord den 10 januari 2004 i en filadelfiaförsamling i samhället Gränsta, strax utanför Knutby i Uppsala län, då pastorn Helge Fossmos fru mördades och en annan församlingsmedlem skottskadades svårt. Mordet och den följande rättsliga processen var huvudnyhet i svenska medier under maj månad 2004.

Helge Fossmo anklagades också för att ha mördat sin första fru. Han ansågs ha förmått den i media kallade "barnflickan" Sara Svensson, att mörda hans andra fru Alexandra. Helge Fossmo åtalades och fälldes för anstiftan till mord och mordförsök. Sara Svensson, som erkände bägge brotten, åtalades och fälldes för mord och mordförsök. Flera personer i församlingen, tidigare och nuvarande medlemmar, vittnade om vad som föregått brotten och kompletterade den tekniska och polisiära utredningen och den rättsliga prövningen. Flera författare och journalister kompletterade med fördjupningsartiklar och böcker om förhållanden i församlingen, som kunde vara centrala för förståelsen av brotten.

Frun till den skottskadade församlingsmedlemmen, som utsatts för mordförsöket, styrkte att hon hade haft en sexuell relation med den åtalade pastorn, vilket även den åtalade "barnflickan" hade haft. Pastorn Åsa Waldau var dels kollega i församlingsledningen till den åtalade mannen och äldre syster till den mördade frun, Alexandra Fossmo. Sara Svensson, som var äldre än sin husmor, tog hand om Helge Fossmos barn, den mördade kvinnans styvbarn. Den mördade Alexandra hade tidigare arbetat som anställd i den för mordförsök utsatte grannens företag. Sara Svensson arbetade för mat och husrum i pastorsfamiljen och hade i sin relation med pastorn bibringats hoppet att hon skulle bli pastorns nya fru. Hennes övriga inkomster och arvet efter hennes mor disponerades i sin helhet av församlingsledningen. Efter ett tidigare angrepp på pastorns fru hade hon avvisats från församlingen.

Bakgrund

Huvudpunkterna är mordet på Helge Fossmos fru (Alexandra) och mordförsöket på en församlingsmedlem i grannhuset. Den tidigare barnflickan hos pastorn häktades efter en bilresa till sitt barndomshem i Småland. Hon erkände omgående mordet och mordförsöket. Erkännandet innehöll sådana uppgifter att utredarna omedelbart vidtog åtgärder för att bättre förstå de bakomliggande motiven till gärningarna. Uppgifterna tydde på att Sara Svensson klart och tydligt hade uppfattat sig ha Guds uppdrag att hjälpa de bägge offren hem. Dödsorsaken till Helge Fossmos första fru, som dog 1999 under omständigheter som tidigare bedömts som en olycka, togs upp till förnyad utredning. Pastorn åtalades även för detta dödsfall.

I den mediala rapporteringen om dramat figurerade, vid sidan av offren, "Barnflickan" och "Pastorn", den ledande kvinnan i församlingen, Åsa Waldau, i media även kallad "Kristi brud". Uppgifterna om huruvida hon verkligen har kallats så inom församlingen går isär. Pastorn, Sara Svensson ("Barnflickan"), några avhoppare och andra utomstående vittnen har uppgett att så är fallet. Församlingsmedlemmar, andra utomstående vittnen samt tidigare medlemmar och Åsa Waldau själv nekar till att så är fallet. Begreppet Kristi brud tolkas vanligen som en omskrivning för församlingen eller den kristna kyrkan som helhet, enligt Pingstkyrkans och andra kyrkors företrädare. De fick förklara begreppets innebörd för en i ämnet okunnig journalistkår och en likaledes ovetande allmänhet.

Åklagarens rekonstruktion av brottsförloppet

Alexandra Fossmo sköts 10 januari 2004 till döds med flera skott när hon sov i sin säng i villan i Knutby. En granne, med vars fru Helge Fossmo haft ett förhållande, besköts och fick livshotande skador. Enligt åklagaren utväxlades före och under tiden för brotten ett stort antal SMS och telefonsamtal mellan Helge Fossmo och Sara Svensson. Innehållet i meddelandena rekonstruerades och styrkte Sara Svenssons utsagor om att Gud hade beordrat gärningarna, vilket åklagaren använde i åtalen mot Helge Fossmo för anstiftan till mord och mordförsök.

Sara Svensson, som senare greps i sitt föräldrahem i Vaggeryd i Småland, erkände gärningarna. Hon erkände också ett mordförsök på Alexandra, utfört med en hammare under hösten 2003. Hon beskrev sanningsenligt hur hon köpt vapnet, övningsskjutit och tillverkat en ljuddämpare som hon använde vid brotten. Hon beskrev också sin flyktväg. Ljuddämparen hittades efter Sara Svenssons beskrivning i en papperskorg. Det var svårare att finna vapnet som hon kastat i Kalmarsund från Ölandsbron, men det lyckades teknikerna med, efter Saras utpekande av platsen under utredningen.

Rättsprocessen

Anhållningar och delgivande av misstanke

Sara Svensson åtalades för mord på Alexandra Fossmo och mordförsök på grannen.

Helge Fossmo anhölls 28 januari misstänkt för mord och mordförsök. Den skottskadade grannens fru anhölls 29 januari för delaktighet men släpptes senare. Helge Fossmo delgavs 3 mars misstanke för mordet på sin första hustru 1999 samt misstanke om anstiftan till mordförsök på Alexandra Fossmo ungefär ett halvår före mordet 2004. Han häktades för samma brott den 11 mars. Helge Fossmo åtalades 12 maj för mord på sin första hustru, anstiftan till mordförsök och anstiftan till mord på sin andra hustru och sin granne.

Rättegången och medias bevakning av den

Rättegången mot Helge Fossmo och Sara Svensson inleddes 18 maj i Uppsala tingsrätt. Enligt åklagarens sakframställan slog Fossmo sin första frus huvud så hårt i badkarsblandaren att hon dog. Fossmo skulle också, enligt åtalet, ha anstiftat mordet på sin andra fru, Alexandra Fossmo och mordförsöket på sin granne, församlingsmedlemmen Daniel Linde. Åtalet mot Sara Svensson omfattade endast de bägge senare brotten, som hon erkänt att hon utfört.

Medierna rapporterade kontinuerligt om allt från polisutryckningen till Knutby, förundersökningen, åtalet till rättegången och domsluten. Artiklarna kompletterades med uppgifter med uttalanden från experter inom berörda fackområden, då allmänheten inte kunde förstå hur dessa brott kunnat planeras och genomföras på det sätt som framkom under polisutredning och vid förhören under domstolsförhandlingarna. Några löpsedlar från 18 maj: Blodet sprutade som en fontän (Expressen), Hon sa att hon var pastorns träl (Aftonbladet), Hon ville återvinna Guds nåd (DN) och Barnflickan ville återvinna Guds nåd (Svenska Dagbladet) är exempel på vad som sagts under förhören och återgavs för allmänheten av reportrarna.

Expressen publicerade i sin nätupplaga bilder från rättegången på Fossmo och Svensson. Tidningen stängdes då tillfälligt ute från rättegången, men släpptes in igen sedan det fastslagits att tidningen publicerat bilder av TV-bilder inifrån rättssalen. Reportrarna ansågs därmed inte ha brutit mot förbudet att fotografera inne i rättssalen.

19 maj hördes Sara Svensson av rätten. Helge Fossmo fick under förhören lämna rättssalen, och istället lyssna i ett så kallat medhörningsrum, för att hon skulle kunna tala fritt. 24 maj – 27 maj fortsatte förhören med Sara Svensson och förhören i rätten med Helge Fossmo inleddes. DN:s rubrik handlade denna dag om Fossmos utsagor om påståendet Jag var förälskad i båda, då det framkommit att han hade sexuella relationer vid sidan av äktenskapet, och 'båda' i utsagan avser dels Daniel Lindes fru och Sara Svensson. Förutom utförligt återgivande av alla yttranden som rört sex och otrohet i den lilla församlingen, skrev flera av tidningarna också om demonisering och hjärntvätt i församlingen, som också beskrevs som en sekt.

28 maj bestod domstolsförhandlingarna mest av expertvittnen. Meningarna gick isär om huruvida ett fall i badkaret likt det som skulle ha orsakat pastorns första frus död verkligen kan ha varit dödande, eller om våld måste ha föregått fallet.

31 maj valde huvudvittnet "grannen" Daniel Linde, att gå ut med sin egen berättelse om händelserna i Knutby, men framför allt om Helge Fossmo, i Expressen.

1 juni förhördes åter ett vittne, som före Sara Svenssons tid som hjälp i familjen Fossmo hade arbetat i familjen. Hennes vittnesmål var till Helge Fossmos nackdel, om hur det gick till när hans första fru Helene, avled i hemmets badrum. Rätten fick också denna dag ta del av en rekonstruktionsvideo där Sara Svensson visade hur hon förflyttat sig under den aktuella mordnatten. Under eftermiddagen bevittnade tingsrätten en kontrollerad skottrekonstruktion i Helge Fossmos hem. Den hölls för att bevisa att Fossmo måste ha vaknat av ljudet från skotten. Helge Fossmo hävdade att han sov igenom hela skottdramat.

3 juni höll tingsrätten förhör med Åsa Waldau, som målsägande då den mördade kvinnan och hon var systrar. Även Waldaus make hördes denna dag.

7 juni begärde rätten ett utlåtande från Socialstyrelsens rättsliga råd, eftersom medicinska expertutlåtandena var oeniga om Fossmos första frus död var följd av en olycka eller inte.

30 juli avkunnade tingsrätten domarna:

Sara Svensson dömdes för mord och mordförsök till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Helge Fossmo dömdes till livstids fängelse för anstiftan till mord och anstiftan till mordförsök. Han frikändes från misstanken om mord på sin första fru.

12 november fick Helge Fossmo och Sara Svensson sina domar från tingsrätten fastställda av Svea hovrätt.

Efterspel i media

Den 31 augusti 2006 erkände Fossmo för TV 4:s reporter Karin Swärd att han är medskyldig till mordet på hustrun Alexandra och mordförsöket på Daniel Linde. I intervjun indikerade han att det fanns ännu en medskyldig, men att detaljer endast skulle ges till polisen.

I en intervju med norska Dagbladet publicerad 2 september 2006 hävdade Helge Fossmo att Åsa Waldau höll i trådarna och att han endast handlade på hennes order. Beviset för detta ansåg Fossmo, med stöd av läkaren Rigmor Robèrt och professorn Eva Lundgren, är det faktum att en lingvist som studerat de beryktade SMS:en menar att de skrivits av samma person som skrev Tirsaprofetian. Församlingen och Åsa Waldau förnekar all inblandning och har hela tiden hävdat att Tirsaprofetian är en produkt av Helge Fossmo. Uppsalapolisen säger att inget i utredningen tyder på fler inblandade.

Teateruppsättningar

31 januari 2009 hade pjäsen Knutby - Gud, sex och lydnad av Malin Lagerlöf premiär på Uppsala stadsteater i regi av Eva Dahlman.

TV och film

• Skotten i Knutby (dokumentär, 2005)
• Vägen hem (drama, 2009)
• Vägen hem (miniserie/drama för TV, 2009)

Källor

• Göran Bergstrand: Inte bara Knutby
• Terese Christiansson: Himmel och helvete - mord i Knutby
• Charlotte Essén: Sektbarn
• Eva Lundgren: Knutbykoden
• Mårten Nilsson: Pastorerna i Knutby
• Jan Nordling: Knutby - Sanningen och nåden
• Thomas Sjöberg: Barnflickan i Knutby
• Åsa Waldau: Kristi Brud - vem kan man lita på?