Kolloidalt silver

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
92-årig man (till höger) med argyria. Han hade under många år använt näsdroppar som innehöll silver.

Kolloidalt silver är silver i kolloidal, det vill säga mycket finfördelad form. Generellt kan dock sägas att "kolloidalt silver" inkluderar alla produkter med silver i någon koncentration, upplöst i destillerat vatten.

Kolloidalt silver har blivit populärt i hälsokostbranschen. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att silver skulle vara ett livsnödvändigt ämne för människor, eller att kolloidalt silver skulle kunna förebygga infektioner.[1] Det finns heller inga bevis för att kolloidalt silver skulle vara antingen säkert att använda för behandling eller verksamt som behandling mot några som helst sjukdomar eller åkommor. Däremot finns dokumenterade skaderkningar av peroralt intag av medel innehållandes silverpartiklar.[2] Det är sedan 2010 förbjudet att inom EU sälja kollodialt silver som kosttillskott, det får ändå säljas men måste marknadsföras som en vattenreningsprodukt och betraktas då som desinfektionsmedel.[3] Olaglig försäljning av kolloidalt silver utgör en fara för folkhälsan.[4] Silver i fast, metallisk form är däremot ett tillåtet färgämne (E174).[5] Silver är en tungmetall (och samtidigt en ädelmetall) som kan ge svåra konsekvenser för miljön och forskare undersöker för närvarande om det kan medverka till antibiotikaresistens.[6] Om man tar silver för invärtes bruk, finns det en risk för sjukdomen argyria.[7]

Nanotoxicitet[redigera | redigera wikitext]

Beredningar med kolloidalt silver kan innehålla partiklar som kvalificerar såsom nanopartiklar.[8] En svensk studie som granskade silver i nanostorlek i förhållande till lungceller, visar att nanosilver medför högre toxicitet än många andra nanopartiklar. Speciellt silver i storlekar omkring 10 nanometer (nm) ökar risken för reaktiva syreföreningar, en välstuderad process som är känd för att orsaka cancer.[9] Studier visar även på att nanopartiklar av silver är skadligt för ögats näthinna[10] och kan tänkas leda till nervskador.[11][12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kollodialt silver”. Livsmedelsverket. 2011-11-23. http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/. 
  2. ^ ”National Center for Complementary and Alternative Medicine - Colloidal Silver”. http://nccam.nih.gov. Läst 2014-11-13. 
  3. ^ Nygård, Sofia (29 november 2014). ”Silvervatten populärt i Österbotten”. Vasabladet. http://online.vasabladet.fi/Artikel/Visa/46349/197765. Läst 4 december 2014. 
  4. ^ ”Colloidal silver & related products” (på engelska). Therapeutic Goods Administration. 28 oktober 2014. https://www.tga.gov.au/colloidal-silver-related-products. Läst 6 december 2014. 
  5. ^ ”Frågor och svar”. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/. Läst 1 november 2014. 
  6. ^ ”Silver - sjukvårdens nya miljöfara”. Miljölänk Skåne. 2011-09-01. http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd101.htm. 
  7. ^ ”Angående eventuella risker med kolloidalt silver i kosttillskott”. Livsmedelsverket. 2007-11-27. http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Bilagor-till-nyheter/Angaende-eventuella-risker-med-kolloidalt-silver-i-kosttillskott/. 
  8. ^ ”Frågor och svar - Livsmedelsverket”. http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/. Läst 2014-11-14. 
  9. ^ Anda R Gliga, Sara Skoglund, Inger Odnevall Wallinder, Bengt Fadeel och Hanna L Karlsson. ”Size-dependent cytotoxicity of silver nanoparticles in human lung cells: the role of cellular uptake, agglomeration and Ag release”. http://www.particleandfibretoxicology.com/content/11/1/11. Läst 2014-11-14. 
  10. ^ Erika Söderstjerna et al (2014). ”Silver and Gold Nanoparticles Exposure to In Vitro Cultured Retina – Studies on Nanoparticle Internalization, Apoptosis, Oxidative Stress, Glial- and Microglial Activity”. PLoS One "9" (8). doi:10.1371/journal.pone.0105359. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0105359#s5. Läst 16 december 2014. 
  11. ^ ”Partikel mot bakterie kan skada nerv”. SvD. 2014-12-15. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partikel-mot-bakterie-kan-skada-nerv_4189363.svd. 
  12. ^ Erika Söderstjerna et al (2013). ”Gold- and Silver Nanoparticles Affect the Growth Characteristics of Human Embryonic Neural Precursor Cells”. PLoS One "8" (3). doi:10.1371/journal.pone.0058211. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0058211. Läst 16 december 2014.