Kungshamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Kungshamn (olika betydelser).
Koordinater: 58°21′30″N 11°15′30″Ö / 58.35833°N 11.25833°Ö / 58.35833; 11.25833
Kungshamn
Tätort
Centralort
Vy över Sandbogen från Smögenbron
Vy över Sandbogen från Smögenbron
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Sotenäs kommun
Församling Södra Sotenäs församling
Koordinater 58°21′30″N 11°15′30″Ö / 58.35833°N 11.25833°Ö / 58.35833; 11.25833
Area 208,37 hektar
Folkmängd 2 814 (2010)[1]
Befolkningstäthet 13,5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Kungshamn
Postnummer 456 XX
Riktnummer 0523
Tätortskod 4448
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Centrala Kungshamn från Smögenbron

Kungshamn är en tätort i Bohuslän och centralort i Sotenäs kommun i Västra Götalands län. Orten består av delarna Gravarne, Bäckevik och Fisketången som tidigare var municipalsamhällen. Kungshamn är beläget på en halvö på västkusten strax norr om Lysekil. Smögenbron förbinder sedan år 1970 orten med Smögen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under den första Sillperioden på 1500-talet bosattes de vid tiden dansk-norska områdena vid Gravarne, Bekkevik och Fisketången av fiskare.[2] En mer permanent bebyggelse uppstod i samband med den stora sillperioden under 1700-talet, då det växte upp fiskelägen i områdena.[2] Namnet Kungshamn nämns för första gången på ett sjökort från tidigt 1600-tal som namn på en ankarplats mellan nuvarande Kungshamn och Smögen.[2] 1772 bildades Kungshamns församling där Gravarne, Bäckevik, Sandbogen, Fisketången (Tången), Smögen och Hasselösund ingick. Gravarne och Bäckevik samt Tången inrättades som municipalsamhällen 14 september 1894 i Kungshamns landskommun. Municipalsamhällena Gravarne och Bäckevik samt Tången övergick 1952 i Södra Sotenäs landskommun och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960 och denna gemensamma ort gavs 1963 namnet Kungshamn.[3] På 1970-talet skedde en stor ombyggnad av Kungshamns centrum. Delar av hamnen fylldes ut, sjöbodar revs och stora hus som idag innehåller affärer byggdes. Detta tog bort den idylliska känslan med tätt liggande småhus och sjöbodar, som är typiskt för västkustsamhällen.[4] Den typ av område med gammal bebyggelse finns fortfarande kvar på Fisketången.

Fiske[redigera | redigera wikitext]

Fisket har alltid varit en viktig del av Kungshamns historia. Till en början var fisket nästan den enda inkomstkällan och fortsatte vara det under en lång period. Vid mitten av 1900-talet fanns långt över 200 yrkesfiskare i Gravarne och en mängd människor som hanterade all fisk som lämnades iland. 1953 landades vid auktionerna mer än 10 miljoner kilo fisk. Sedan 1900-talets andra hälft har fisket successivt avtagit och idag finns endast ett tiotal fiskebåtar kvar i Kungshamn.

Fisket är emellertid fortfarande en ekonomiskt viktig bransch då flera av de företag som bildades under 1900-talet finns kvar än idag. På Rössholmen, som ligger mitt emellan Kungshamn och Smögen startades år 1927 företaget "Gravarnes konservfabrik" som senare sålde sin produktion till "Aktiebolaget Bröderne Ameln", sedermera känt som Abba. År 1954 startade tillverkningen av Kalles kaviar. När företaget växte tog marken på Rössholmen slut och man blev tvungen att flytta produktionen till Hagaberg, som ligger precis norr om Smögenbrons fäste på kungshamnssidan.

2005 köpte Abba upp ett annat företag, AB Hållöfisk, som sedan 1946 har sysslat med beredning av räkor och kräftor.[5] Ett annat företag som idag verkar inom fiskeindustrin är Domstein Enghav, ett norskt företag som har köpt upp de lokala företagen Festab[6] och Bröderna Samuelsson. Domstein Enghav sysselsätter ett par hundra personer i Kungshamn.

Kungshamns centrum och hamnen

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungshamn 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 787
1965
  
2 782
1970
  
2 866
1975
  
2 941
1980
  
3 066
1990
  
3 167 198
1995
  
3 144 202
2000
  
3 109 206
2005
  
2 871 206
2010
  
2 814 208


Befolkningsutvecklingen i Gravarna och Bäckevik 1900–1900[8]
År Folkmängd
1900
  
1 117

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.




Befolkningsutvecklingen i Tången 1900–1900[8]
År Folkmängd
1900
  
340

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Samhället[redigera | redigera wikitext]

Kungshamn består av flera små bostadsområden. Centrum kallas fortfarande, kanske främst av ortsbefolkningen, för Gravarne. På berget i söder ligger Tjuvsund, och i öst ligger Fisketången. Norr om Gravarne ligger Sandbogen, och i nordost ligger Bäckevik. På 70-talet byggdes två nya områden i Kungshamn. Väggabacken som ligger i mitten av halvön, mellan Gravarne och Fisketången, och Valberget som ligger på berget norr om Fisketången.

Bild tagen norrut över Kungshamn. Längst till vänster ser man Hasselösund och Smögenbron, till vänster om kyrkan ligger Gravarne och Sandbogen. Längst bort i mitten ligger Bäckevik, strax höger om det ligger Väggabacken. På udden näst längst till höger ligger Valberget och allra längst till höger syns en del av Fisketången. I horisonten till höger skymtar Preemraff Lysekils skorstenar.
Bild tagen norrut över Kungshamn. Längst till vänster ser man Hasselösund och Smögenbron, till vänster om kyrkan ligger Gravarne och Sandbogen. Längst bort i mitten ligger Bäckevik, strax höger om det ligger Väggabacken. På udden näst längst till höger ligger Valberget och allra längst till höger syns en del av Fisketången. I horisonten till höger skymtar Preemraff Lysekils skorstenar.

Utbildning och sysselsättning[redigera | redigera wikitext]

Eftersom Kungshamn är centralort i kommunen ligger kommunhuset och de flesta kommunala inrättningar där. Då årskullarna i kommunen bara är på drygt 100 personer finns bara en högstadieskola, som ligger i Kungshamn. Det finns ingen gymnasieskola i Sotenäs men ett avtal med Lysekils kommun gör att de flesta läser gymnasiet där. Många som bor i Kungshamn arbetspendlar till Lysekil och Uddevalla[3] samtidigt som många pendlar till Kungshamns företag från de båda kommunerna.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Väderinformationen nedan kommer ifrån Hållö, en ö som ligger tre kilometer från Kungshamn.

Temperatur[redigera | redigera wikitext]

Medeltemperatur (°C) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Åm
2005 --- --- --- --- --- --- 18,2 16,5 14,8 11,0 7,4 2,9 ---
2006 -0,6 -0,6 -2,0 5,2 11,6* 14,5 19,5 18,5 16,6 12,8 9,1 8,3 9,4
2007 5,2 1,3 7,0 9,5 12,6 17,8 17,3 19,7* 14,1 9,8 5,4 3,9 10,3
2008 3,7 4,2 2,8 7,1 12,3 15,1 18,0 17,0* 13,2* 10,6 6,1 2,7 9,4
2009 1,4* 1,0 2,9 8,2 11,4 14,9 17,4 17,0 14,8 7,7 6,5 -0,2 8,6
2010 -5,7* -4,2 1,6* 6,1 10,3 14,1 17,5 16,9 13,0 8,7 1,7 -5,3* 6,2
2011 0,1 -2,0 1,9 7,8 10,9 14,7 17,9 17,0 14,4 10,7 7,4* 5,2 8,8
2012 1,8 -0,5* 4,8 5,8 11,8 13,1 16,4 17,0 13,2 9,0 6,3 -2,2* 8,0
2013 -1,1 -1,2 -0,8 4,6 12,2 14,5 17,5 17,4 14,0 10,4 7,0 6,1 8,4

Nederbörd[redigera | redigera wikitext]

Nederbörd (mm) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Åm
2005 --- --- --- --- --- --- 43,8 42,2 15,2 29,0 32,2 12,2 ---
2006 3,4 2,0 6,2 19,8 11,8* 23,6 13,6 32,2 19,0 45,2 25,6 16,7 16,8
2007 17,2 0,8 8,4 4,8 18,2 53,2 53,8 13,2* 14,8 7,6 14,4 30,8 19,8
2008 38,2 14,0 14,6 18,0 5,4 10,8 15,2 36,0* 26,6* 34,0 34,8 9,6 21,4
2009 4,2* 4,0 7,2 6,4 22,2 31,8 109,2 36,9 16,0 28,6 48,2 21,2 28,0
2010 0,0* 8,0 14,0* 9,8 10,2 20,0 59,0 55,8 31,4 23,8 23,6 5,6* 21,8
2011 6,4 9,8 7,4 16,2 17,6 27,4 38,6 61,2 44,6 14,4 10,8* 37,0 24,3
2012 23,8 5,8* 1,2 28,4 23,2 36,0 20,4 16,2 48,2 39,6 27,2 10,8* 23,4
2013 7,4 2,4 0,0 12,4 26,6 35,6 12,2 18,0 34,2 52,8 26,6 31,0 21,6

"Åm" står för årsmedel

* För maj 2006 saknas datumen 22, 26 samt 27. För augusti 2007 saknas datumen 28-31. För augusti 2008 saknas datumet 27. För september 2008 saknas datumen 29 samt 30. För januari 2009 saknas datumen 30-31. För januari 2010 saknas datumen 20,21 samt 27. För mars 2010 saknas datumet 11. För december 2010 saknas datumen 30-31. För november 2011 saknas datumet 30. För februari 2012 saknas datumet 29. För december 2012 saknas datumet 31.

Källa: Utpost Hållö, förening som driver en väderstation på Hållö.


Näringar[redigera | redigera wikitext]

I och med fiskets avtagande betydelse som inkomstskälla har man börjat satsa mer och mer på turismen. Kungshamn, tillsammans med Smögen har ända sedan början av 1900-talet varit en mycket populär ort dit man kommit för att semestra. Från början mest av välbärgade människor från storstäderna men idag av människor från hela landet och även från andra länder. Mest ifrån Norge men även ifrån Danmark, Tyskland och Holland. Främst lockar närheten till havet, och en stor del av turisterna kommer till Kungshamn med egen fritidsbåt och lägger till i gästhamnen. På grund av det bergiga landskapet finns nästan inga sandstränder, utan i stället finns ett stort antal stegar uppsatta vid vattnet så man kan bada ifrån klipporna.

Eftersom Kungshamn är centralort i kommunen ligger kommunhuset och de flesta kommunala inrättningar där.

Många som bor i Kungshamn arbetspendlar till Lysekil och Uddevalla[3] samtidigt som många pendlar till Kungshamns företag från de båda kommunerna.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Då årskullarna i kommunen bara är på drygt 100 personer finns bara en högstadieskola, som ligger i Kungshamn. Det finns ingen gymnasieskola i Sotenäs men ett avtal med Lysekils kommun gör att de flesta läser gymnasiet där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Kungshamn”. http://sotenaskultur.iweb.se/archive/personhistoriska_dokument/Kungshamn.pdf. Läst 19 juli 2009. 
  3. ^ [a b c] ”Kungshamn och Fisketången”. sotenas.se. Sotenäs kommun. 2009-06-17. http://www.sotenas.se/kommunen/faktahistoria/sotenashistoria/kungshamn.4.3bdd1f2911f26749dbe800014394.html. Läst 19 juli 2009. 
  4. ^ Hartelius, Kaj; Rydholm, Yngve (1982) [1966]. Tistlarna-Strömstad (7:e upplagan). Stockholm: Bonnier fakta. ISBN 91-34-50179-7 
  5. ^ ”Abba Seafood AB förvärvar AB Hållöfisk”. Newsdesk. 2005-01-25. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/abba/pressrelease/view/85430. Läst 19 juli 2009. 
  6. ^ ”Historik”. Domstein Enghav. http://www.enghav.se/SV.htm. Läst 19 juli 2009. 
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ [a b] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ted Knapp (2005). Längs kusten i Bohuslän. Sävedalen: Warne förlag AB. ISBN 91-86425-84-6 
  • Rickard Holmström m.fl. (1956). Bohuslän. Sävedalen: Malmö. ISBN 99-0117515-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]