Kungshamn
- För andra betydelser, se Kungshamn (olika betydelser).
| Kungshamn | |
| Tätort Centralort |
|
 Vy över Sandbogen från Smögenbron
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Sotenäs kommun |
| Församling | Södra Sotenäs församling |
| Koordinater | 58°21′30″N 11°15′30″Ö / 58.35833°N 11.25833°V |
| Area | 208,37 hektar |
| Folkmängd | 2 814 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 13,5 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postort | KUNGSHAMN |
| Postnummer | 456 XX |
| Riktnummer | 0523 |
| Tätortskod | 4448 |
  |
|
Kungshamn är en tätort i Bohuslän och centralort i Sotenäs kommun i Västra Götalands län. Orten består av tidigare Gravarne, Bäckevik och Fisketången. Kungshamn är beläget på en halvö på västkusten strax norr om Lysekil. Smögenbron förbinder sedan år 1970 orten med Smögen.
Innehåll |
Historia [redigera]
Under den första Sillperioden på 1500-talet bosattes de vid tiden dansk-norska områdena vid Gravarne, Bekkevik och Fisketången av fiskare.[2] En mer permanent bebyggelse uppstod i samband med den stora sillperioden under 1700-talet, då det växte upp fiskelägen i områdena.[2] Namnet Kungshamn nämns för första gången på ett sjökort från tidigt 1600-tal som namn på en ankarplats mellan nuvarande Kungshamn och Smögen.[2] 1772 bildades Kungshamns församling där Gravarne, Bäckevik, Sandbogen, Fisketången, Smögen och Hasselösund ingick, vilka inrättades som municipalsamhällen mellan 1894 och 1906 (Gravarne och Bäckvik ett gemensamt). När municipalsamhällena upplöstes så bildade Gravarne, Bäckevik och Fisktången en gemensam ort som 1963 gavs namnet Kungshamn. [3] På 1970-talet skedde en stor ombyggnad av Kungshamns centrum. Delar av hamnen fylldes ut, sjöbodar revs och stora hus som idag innehåller äffärer byggdes. Detta tog bort den idylliska känslan med tätt liggande småhus och sjöbodar, som är typiskt för västkustsamhällen.[4] Den typ av område med gammal bebyggelse finns fortfarande kvar på Fisketången.
Utbildning och sysselsättning [redigera]
Eftersom Kungshamn är centralort i kommunen ligger kommunhuset och de flesta kommunala inrättningar där. Då årskullarna i kommunen bara är på drygt 100 personer finns bara en högstadieskola, som ligger i Kungshamn. Det finns ingen gymnasieskola i Sotenäs men ett avtal med Lysekils kommun gör att de flesta läser gymnasiet där. Många som bor i Kungshamn arbetspendlar till Lysekil och Uddevalla[3] samtidigt som många pendlar till Kungshamns företag från de båda kommunerna.
Fiske [redigera]
Fisket har alltid varit en viktig del av Kungshamns historia. Till en början var fisket nästan den enda inkomstkällan och fortsatte vara det under en lång period. Vid mitten av 1900-talet fanns långt över 200 yrkesfiskare i Gravarne och en mängd människor som hanterade all fisk som lämnades iland. 1953 landades vid auktionerna mer än 10 miljoner kilo fisk. Sedan 1900-talets andra hälft har fisket successivt avtagit och idag finns endast ett tiotal fiskebåtar kvar i Kungshamn. Fisket är emellertid fortfarande en ekonomiskt viktig bransch då flera av de företag som bildades under 1900-talet finns kvar än idag. På Rössholmen, som ligger mitt emellan Kungshamn och Smögen startades år 1927 företaget "Gravarnes konservfabrik" som senare sålde sin produktion till "Aktiebolaget Bröderne Ameln", sedermera känt som ABBA. År 1954 startade tillverkningen av Kalles kaviar. När företaget växte tog marken på Rössholmen slut och man blev tvungen att flytta produktionen till Hagaberg, som ligger precis norr om Smögenbrons fäste på kungshamnssidan. 2005 köpte Abba upp ett annat företag, AB Hållöfisk, som sedan 1946 har sysslat med beredning av räkor och kräftor.[5] Ett annat företag som idag verkar inom fiskeindustrin är Domstein Enghav, ett norskt företag som har köpt upp de lokala företagen Festab[6] och Bröderna Samuelsson. Domstein Enghav sysselsätter ett par hundra personer i Kungshamn.
Turism [redigera]
I och med fiskets avtagande betydelse som inkomstskälla har man börjat satsa mer och mer på turismen. Kungshamn, tillsammans med Smögen har ända sedan början av 1900-talet varit en mycket populär ort dit man kommit för att semestra. Från början mest av välbärgade människor från storstäderna men idag av människor från hela landet och även från andra länder. Mest ifrån Norge men även ifrån Danmark, Tyskland och Holland. Främst lockar närheten till havet, och en stor del av turisterna kommer till Kungshamn med egen fritidsbåt och lägger till i gästhamnen. På grund av det bergiga landskapet finns nästan inga sandstränder, utan i stället finns ett stort antal stegar uppsatta vid vattnet så man kan bada ifrån klipporna.
Kungshamn har blivit något av västkustens metropol för utelivet då det lockar många festsugna ungdomar.
Områden [redigera]
Idag består Kungshamn av flera små bostadsområden. Centrum kallas fortfarande, kanske främst av ortsbefolkningen, för Gravarne. På berget i söder ligger Tjuvsund, och i öst ligger Fisketången. Norr om Gravarne ligger Sandbogen, och i nordost ligger Bäckevik. På 70-talet byggdes två nya områden i Kungshamn. Väggabacken som ligger i mitten av halvön, mellan Gravarne och Fisketången, och Valberget som ligger på berget norr om Fisketången.
Väder [redigera]
Väderinformationen nedan kommer ifrån Hållö, en ö som ligger tre kilometer från Kungshamn.
Temperatur [redigera]
|
Nederbörd [redigera]
|
"Åm" står för årsmedel
* För maj 2006 saknas datumen 22, 26 samt 27. För augusti 2007 saknas datumen 28-31. För augusti 2008 saknas datumet 27. För september 2008 saknas datumen 29 samt 30. För januari 2009 saknas datumen 30-31. För januari 2010 saknas datumen 20,21 samt 27. För mars 2010 saknas datumet 11. För december 2010 saknas datumen 30-31. För november 2011 saknas datumet 30. För februari 2012 saknas datumet 29. För december 2012 saknas datumet 31.
Källa: Utpost Hållö, förening som driver en väderstation på Hållö.
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Kungshamn 1960–2010[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 787 | |||
| 1965 | 2 782 | |||
| 1970 | 2 866 | |||
| 1975 | 2 941 | |||
| 1980 | 3 066 | |||
| 1990 | 3 167 | 198 | ||
| 1995 | 3 144 | 202 | ||
| 2000 | 3 109 | 206 | ||
| 2005 | 2 871 | 206 | ||
| 2010 | 2 814 | 208 | ||
Källor [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ [a b c] ”Kungshamn”. http://sotenaskultur.iweb.se/archive/personhistoriska_dokument/Kungshamn.pdf. Läst 19 juli 2009.
- ^ [a b] ”Kungshamn och Fisketången”. sotenas.se. Sotenäs kommun. 2009-06-17. http://www.sotenas.se/kommunen/faktahistoria/sotenashistoria/kungshamn.4.3bdd1f2911f26749dbe800014394.html. Läst 19 juli 2009.
- ^ Hartelius, Kaj; Rydholm, Yngve (1982) [1966]. Tistlarna-Strömstad (utgåva 7:e upplagan). Stockholm: Bonnier fakta. ISBN 91-34-50179-7
- ^ ”Abba Seafood AB förvärvar AB Hållöfisk”. Newsdesk. 2005-01-25. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/abba/pressrelease/view/85430. Läst 19 juli 2009.
- ^ ”Historik”. Domstein Enghav. http://www.enghav.se/SV.htm. Läst 19 juli 2009.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Tryckta källor [redigera]
- Ted Knapp (2005). Längs kusten i Bohuslän. Sävedalen: Warne förlag AB. ISBN 91-86425-84-6
- Rickard Holmström m.fl. (1956). Bohuslän. Sävedalen: Malmö. ISBN 99-0117515-1
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Kungshamn
- Kungshamn.nu - webbplats om orten
- Bilder från förr Gravarne-Kungshamn
|
|||||||||||||||||||
