Uddevalla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Uddevalla (olika betydelser).
Koordinater: 58°21′N 11°56′Ö / 58.350°N 11.933°Ö / 58.350; 11.933
Uddevalla
Tätort
Centralort
Uddevalla kyrka
Uddevalla kyrka
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götaland
Kommun Uddevalla kommun
Församling Uddevalla församling
Bäve församling
Koordinater 58°21′N 11°56′Ö / 58.350°N 11.933°Ö / 58.350; 11.933
Area 1 691,76 hektar
Folkmängd 31 212 (2010)[1]
Befolkningstäthet 18,45 inv./hektar
Grundad 1498
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Uddevalla
Postnummer 451 XX
Riktnummer 0522
Tätortskod 4608
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Tätorten Uddevallas avgränsning 1990.

Uddevalla är en tätort i Bohuslän och centralort i Uddevalla kommun, Västra Götalands län.
Tätorten har 31 212 invånare (2010).

Staden ligger vid Byfjorden, en vik av Skagerrak, vid Bäveåns mynning och är den största orten i landskapet Bohuslän.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Utsikt över centrala Uddevalla.
Karta över Uddevalla under tidigt 1900-tal

Där korsvägarna möttes grundades staden som en norsk medeltida handelsplats. Ett dokument med stadsrättigheter för Uddevalla finns bevarat och är daterat till 1498. Dock kan Uddevalla ha grundats långt före det, men inget dokument för detta finns att tillgå. Den äldsta bevarade handlingen som nämner Uddevalla under dess norska namn, Oddewall som stad är från 1496.

Det tidigare namnet Oddevold, det vill säga "slåttermarken på udden", är ett typiskt ägonamn relaterat till en närliggande bondgård. Namnet Oddevold lever idag vidare i ett fotbollslag.

Staden har genom århundradena härjats av krig och bränder och inte mindre än sex gånger har den brunnit ner till grunden. De fem första gångerna var det svenska trupper som brände ned staden. Därutöver har stora bränder ödelagt delar av staden flera gånger. Första gången Uddevalla brann ner var år 1564, under det nordiska sjuårskriget, då svenska trupper plundrade och brände den då norsk-danska staden. Den 9 maj 1690 blev återigen stora delar av Uddevalla nerbrända. Den tredje stadsbranden började som eldsvåda den 29 juli 1806 i Sveriges då femte största stad.

Uddevalla har genom tiderna ömsom legat i Sverige, Norge och Danmark. Staden har bytt nationalitet sju gånger.[2]

Uddevallas utveckling genom historien har gynnats genom återkommande sillperioder och dess läge vid havet som har medfört stor import- och exporthandel. 1800-talets industrialisering lade grunden till dagens skiftande näringsliv. Företag som Kampenhofs AB (bomullspinneri), Uddevalla Tändsticksfabrik och textilföretag som exempelvis Tigerfabriken och inte minst Uddevallavarvet har bidragit till utvecklingen mot dagens regioncentrum.


1400-1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Redan 1501 brände svenska trupper den nya staden och i stället för att bygga upp den igen på samma plats flyttade man den längre inåt landet till ett mera skyddat läge där Bäveån rinner ut i Byfjorden. Staden byggdes upp på båda sidor av Bäveån.

1519 försökte svenskarna förgäves inta Bohuslän, varvid en dansk trupp brände ner Uddevalla. 1521 upphörde unionen och två år senare intog Gustav Vasa norra Bohuslän och Uddevalla. 1534 gick Kristian III till anfall och återtog Bohuslän. Han lyckades dock inte inta Bohus fästning, vilket var hans huvudmål. Han återlämnade därefter de områden han intagit.

Gustav Vasa sålde mellersta och norra Bohuslän samt Dalsland till Danmark för 1200 rhenska gyllen. På så vis blev Uddevalla återigen danskt. Nu följde en god tid för Uddevalla som kunde sälja ekvirke till danskarna. 1563 bröt det nordiska sjuårskriget ut och i augusti året därpå plundrade och brände svenskarna staden till grunden. Uddevalla hade vid den här tiden många invånare från Tyskland, Skottland och Nederländerna.

1600-1700-talet[redigera | redigera wikitext]

På Kungstorget i Uddevalla avtäcktes 31 augusti 1915 en (av Johan Teodor Lundberg modellerad och av grosshandlare A. F. Cavalli-Holmgren bekostad) staty av Karl X Gustav och Erik Dahlbergh.

1611 startade det så kallade Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark. 1612 drabbades Uddevalla vilket slutade med att svenskarna brände staden på nytt. Uddevalla byggdes snabbt upp igen och snart blomstrade staden åter. Kristian IV beordrade byggandet av en försvarsskans på toppen av dåvarande Galleberget som numera heter Skansberget. På 1620-talet var Uddevalla en stor hamnstad med betydande utförsel av timmer, kött m.m. Under år 1640 utgick 231 fartyg från Uddevallas hamn.

Under Hannibalsfejden brändes den norska staden ner igen 1644. Detta som svenskarnas hämnd för att den danske ståthållaren över Norge, Hannibal Sehested, anfallit Sverige. I februari 1658 gick en svensk här under ledning av Karl X Gustav över isen på Stora och Lilla Bält och angrep Köpenhamn. Den 26 februari 1658 tvingades Danmark lämna ifrån sig bl.a. Bohuslän. Statyn på Kungstorget i Uddevalla är rest 1915 till minne av den segern.

1675 förklarade Danmark krig mot Sverige och 1676 intog den dansk-norske befälhavaren Ulrik Frederik Gyldenløve nästan hela Bohuslän men misslyckades när han skulle inta Bohus fästning. Efter ett antal attacker undertecknades den 26 september 1679 ett fredsfördrag som slutade med att Sverige fick tillbaka sin erövring från 1658, Bohuslän.

Den 9 maj 1690 var elden framme igen, och stora delar av staden blev nerbränd till grunden. Uddevallas södra och västra delar utplånades, medan Uddevalla kyrka och de östra delarna klarade sig. Stadens södra och västra delar byggdes därefter upp igen på samma plats.

1700-talet började med krig; "Det stora nordiska kriget" rasade från 1700–1721. Bohuslän berördes dock inte förrän 1711 då den norske generalen Lövendal gick över Svinesund med sin armé. En svensk här stoppade dock Lövendal utanför Uddevalla och denne drog sig tillbaka till Norge.

I augusti 1716 passerade den unge Karl XII Uddevalla för första gången. Den 13 december 1718 kom kungen för andra gången till staden, denna gång död. kroppen balsamerades och placerades i en lokalt tillverkad kista. Det hölls också fältriksdag på Kungstorget i Uddevalla innan liktåget bar av mot Stockholm. Ulrika Eleonora erkändes som Sveriges drottning.

1719 var Bohuslän åter i fara när en norsk flotta ledd av Amiral Tordenskjold var på väg. Uddevalla byggde upp sina försvarsverk för att möta hotet. Den norska flottan var på väg in i Byfjorden men vände när man insåg hur starkt befäst Uddevalla var. Kriget med Danmark-Norge var över 1720. Med Ryssland slöts fred 1721.

1746 besökte Carl von Linné Uddevalla. Han tillbringade två dagar i staden och vid Skalbankarna, samt ute vid Gustafsberg. Gustafsberg blev nu för första gången känt som kur- och badort (badhuset byggdes först 1774).

1788 gick Gustav III, till anfall mot Ryssland. Danmark-Norge hade tidigare lovat att stötta Ryssland, och de blev därför tvungna att angripa Sverige. En trupp gick över Svinesund och in i Bohuslän. Svenska trupper försökte förgäves hejda norrmännen. Detta ledde till en ockupation av Uddevalla under en månad. Norrmännen tågade sedan tillbaka.

1800-1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Blomstervalls hus vid Stora Nygatan i Uddevalla. Huset kan vara från 1860-talet. Det har varit bostad åt rådman Robert Blomsterval. Han fick burskap i Uddevalla som traktör 1852 och drev hotell Phoenix på Lagerbergsgatan. 1921 övertogs huset av kyrkan och var fram till 1979 komministerbostad.
En typisk gångväg i Uddevalla, med en karakteristisk bergvägg

1804 fick Gustafsberg besök av den sjuklige kronprins Gustaf (1799-1877), son till Gustaf IV Adolf . Därefter blev Gustafsberg ett populärt resmål under hela 1800-talet.

På morgonen tisdagen den 29 juli 1806 utbröt en brand i apotekare Bergius lada, belägen där Kungsgatan idag ligger mellan Hallmans Bokhandel och Kochska Gränden. Först förekom branden bara på ena sidan av Bäveån men sedan spred den sig med hjälp av ekarna vid Bäveån. Nästan hela staden brann ner. Under återuppbyggnaden fick staden gåvor från Tønsberg i Norge, Wolgast i Mecklenburg, Hamburg, London och S:t Petersburg. Man fick också rätt att tullfritt införa holländskt tegel. Uddevalla återuppbyggdes nu efter en rätvinklig stadsplan med bredare gator.

1911 fick Uddevalla sin första taxi, eller droska. Året därpå startade första busslinjen. Andra världskriget var inte enbart dåliga nyheter för staden. Junohus sålde monteringsklara hus till svenska försvaret liksom till England. Företaget ändrade senare inriktning, etablerade sig i fönsterbranschen, bytte namn till Elitfönster men lades ner 1993.

1946 grundade redaren Gustaf B Thordén Uddevallavarvet. Han köpte en varvsanläggning från USA. Varvet kom att bli Uddevallas stora arbetsplats med över 1200 anställda 1950. Mindre företag startades och staden byggdes ut. 1961 arbetade över 3700 personer på varvet. 1971 tog Statsföretag över varvet och en ny torrdocka byggdes vid Sörvik tillsammans med en bockkran och andra byggnader. Tisdagen den 11 december 1984 beslutades om nedläggning och två år senare var avvecklingen klar och symbolen för varvet, bockkranen, revs.

Volvo byggde en ny bilfabrik men den storskaliga produktionen lades ner efter bara några år. Fabriken levde vidare som tillverkningsort för Volvo C70 men lades ner 2013.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Uddevalla stad, som utbrutits på 1400-talet ur Bäve socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1945 införlivades Bäve socken/landskommun i stadskommunen som sedan 1971 uppgick i Uddevalla kommun med Uddevalla som centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Uddevalla församling med delar som tillhör Bäve församling.[4]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Uddevalla rådhusrätt och därefter i Uddevalla tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Uddevalla 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
32 894
1965
  
35 218
1970
  
35 459
1975
  
32 700
1980
  
30 319
1990
  
29 788 1 658
1995
  
30 127 1 678
2000
  
29 800 1 679
2005
  
30 513 1 692
2010
  
31 212 1 692

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Uddevallabron (som i folkmun kallas för Sunningenbron)
Inre hamnen i Uddevalla
Uddevallas gamla badhus, numera turistbyrå
Bäveån som rinner genom Uddevalla

Både Älvsborgsbanan och Bohusbanan har Uddevalla centralstation som en gemensam förbindelsepunkt. I Uddevalla centrum utgår och även passerar en del busstrafik busstationen Kampenhof.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Passionsspelet[redigera | redigera wikitext]

Varje år under påsktiden så gestaltas ett påskspelKungstorget som visar hur Jesus dog och uppstod för oss människor. Passionsspelet är en tradition och spelas upp två gånger under påskhelgen. Det är kyrkorna i stan som samlar ihop ett gäng som sedan övar flitigt och sen spelar upp spelet oavsett väder. 2012 så firade passionsspelet 10-årsjubileum och är fortfarande lika uppskattat av invånarna i Uddevalla.

Kända musikgrupper[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Kända personer från Uddevalla[redigera | redigera wikitext]

Uddevallas f.d. turistbyrå vid Bäveån (som numera är samlingslokal för organisationen Vänkraft). I bakgrunden är det vita klocktornet som finns på Agneberget.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Uddevalla genom tiderna”. Bohusläns museum. http://www.bohuslansmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=38878. Läst 20 maj 2009. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]