Etnicitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Etnicitet betyder tillhörighet till en grupp av människor som själva anser sig ha gemensamt ursprung och egenskaper. En folkgrupp eller etnisk grupp är biologiskt självreproducerande genom högre eller lägre grad av endogami, det vill säga gifte inom gruppen. Etniska grupper skiljer sig i kultur, medan frågor om utseende brukar ses separat från etniciteten. Exempel på etniska grupper är svenskar, kurder, judar, syrianer, samer och romer.

Generellt måste fyra kriterier uppnås för att skilja en etnisk grupp från andra sociala grupper: 1) Den består i de flesta fall av medlemmar som i huvudsakligen gifter sig inom den egna gruppen, (endogami). 2) Dess medlemmar uppfattar sig själva och ses även av insatta betraktare som en särskild kategori. 3) Gruppen hålls ihop av föreställningar om ett gemensamt ursprung. 4) Den skiljer sig från andra grupper genom vissa sociala och kulturella särdrag, till exempel språk, religion och sedvänjor. [1]

Etniska grupper bildar en gemenskap med intern sammanhållning, lojalitet mot värderingar, normer och seder, olika grader av chauvinism samt en kommunikativ gemenskap genom ett gemensamt språk och symboler. För många etniska grupper är religionen ett starkt särskiljande drag. Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium samt till vissa politiska institutioner. I svensk rättslig mening avses med etnisk tillhörighet "nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande".[2]

Med avseende på den biologiska aspekten finns det olika åsikter om hur begreppet etnicitet ska tolkas. Bl.a. har sociologen Max Weber skrivit ett inflytelserikt verk som heter "Ekonomi och Samhälle" (1914) som har en biologisk underton vilket samtida forskare inte är ense om. Detta verk har för övrigt varit viktigt då Weber påpekar hur etnicitet har att göra med skapandet av statusgrupper [3]

Processen när en etnisk grupp bildas kallas etnogenes. Övergång eller anpassning från en etnisk grupp till en annan – främst i den kulturella bemärkelsen – kallas för assimilation. En samvaro av flera etniska grupper inom samma politiska enhet kallas för mångkulturalism, och en sammanblandning dem emellan utan tydliga gränser kreolisering. En betydelse av nationalism är åsikten att varje folkgrupp ska bo i ett land – nationalstat. Detta är alltså motsatsen till mångkulturalism. Etniciteter kan vara uteslutande i den bemärkelsen att man måste födas in i dem för att bli accepterad som medlem.

Olika sätt att se på etnicitet[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika sätt att se på begreppet etnicitet som har använts av olika forskare i skilda sammanhang. Exempel på sådan synsätt är: primordialism, essentialism, perennialism, konstruktivism, modernism och instrumentalism.

  • "Primordialism" hävdar att etnicitet har existerat under hela mänsklighetens historia och att moderna etniska grupper har en kontinuitet lång tillbaka i tiden. För en primordialist är tanken om etnicitet nära besläktad med nationstanken och har sina rötter i den pre-Weberska uppfattningen att mänskligheten är uppdelad i sedan urminnes tid existerande grupper baserade på släktskap och biologiskt arv. [4]
  • "Perennialism" menar att etniciteten är under ständig förändring och att även om konceptet etnicitet alltid har existerat så är de flesta etniska grupper kortlivade. Gränserna mellan etniska grupper omformas ständigt i nya mönster. En delvis motsatt perennialistisk ståndpunkt går ut på att även om etnicitet har existerat genom historien, så är det inte ett naturligt fenomen.[5][6]
  • "Konstruktivism" ser både primordialistiska och perennialistiska synsätt som i grunden felaktiga.[6] Istället avvisar konstruktivismen synsättet att etnicitet är en grundläggande mänsklig egenskap. Istället menar man att etnicitet endast är produkten av mänsklig social interaktion och att dessa grupptillhörigheter endast upprätthålls så länge som de är meningsfyllda sociala konstruktioner. Vissa menar också att etnicitetens framväxt är direkt kopplad till nationalstaternas framväxt under den tidigmoderna perioden.[7]
  • Essentialism syftar till att ett objekt innehar vissa essentiella (väsentliga) egenskaper som definierar objektet. När man talar om etnicitet med ett essentialistiskt synsätt menar man att alla människor föds med grundläggande mänsklig kulturell identitet, och att denna tillhörighet är oföränderlig. Den etniska tillhörigheten kan aldrig ändras. En tolkning är att en person som är född i till exempel Thailand men bor hela sitt liv i Sverige kommer alltid att vara etnisk thailändare.[8]

Primordialister framhåller de mätbara skillnader som finns mellan olika etniciteter och den stora betydelse dessa har som sociala variabler. Å andra sidan argumenterar de mest renodlade konstruktivisterna för att etnicitet enbart är en socialt inlärd föreställning om grupptillhörighet. I konstruktivistiska uppfattningar är etnicitet ett begrepp som inte behöver betyda mer än identifikation. Enligt detta synsätt uppstår etnicitet som fenomen först när en uppfattning om kulturell skillnad eller likhet blir av betydelse.

Ur en konstruktivistisk synvinkel är vad en människa väljer att identifiera sig själv med, eller vad andra väljer att identifiera denne med, vanligen starkt kontextbundet — en och samma person kan exempelvis i olika sammanhang känna sig, eller utpekas som först och främst kristen, vit, malmöit, torghandlare, bisexuell eller något annat. På samma sätt kan begreppet "svenskar" i samtal och debatter avse högst olika saker beroende på vad begreppet kontrasteras till.[9]

Etnicitet förekommer i statsvetenskapliga sammanhang ofta i begreppsparet (dikotomin) "ethnos eller demos".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kultur och erfarenhet, aktuell teman i svensk etnologi sid. 66
  2. ^ (2008:567)
  3. ^ Peterson & Hjerm [red.] 2008, s. 15
  4. ^ Smith, Anthony D. (1987). The Ethnic Origins of Nations. Blackwell 
  5. ^ Noel, Donald L. (1968). ”A Theory of the Origin of Ethnic Stratification”. Social Problems "16" (2): ss. 157–172. doi:10.1525/sp.1968.16.2.03a00030. 
  6. ^ [a b] Bobo, Lawrence; Hutchings, Vincent L. (1996). ”Perceptions of Racial Group Competition: Extending Blumer's Theory of Group Position to a Multiracial Social Context”. American Sociological Review "61" (6): ss. 951–972. doi:10.2307/2096302. 
  7. ^ Smith, Anthony D. (1999), Myths and memories of the Nation, Oxford University Press 
  8. ^ Kultur och erfarenhet, Billy Ehn 2004
  9. ^ För resonemang kring detta se Sen, Amartya (2006), Identitet och våld: Illusionen om ödet, Daidalos

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ethnic group, 7 mars 2010.