Etnicitet
Etnicitet, tillhörigheten till viss ethnos, betyder tillhörighet till en grupp av människor med gemensamt ursprung och egenskaper. En folkgrupp eller etnisk grupp är biologiskt självreproducerande genom högre eller lägre grad av endogami, det vill säga gifte inom gruppen. Etniska grupper skiljer sig främst genom olika kultur, men de kan även skilja sig genom olika fysiologi och genetisk bakgrund. Många hävdar dock att det inte skiljer i beteendet mellan de etniska grupperna, se vidare ras och intelligens. Exempel på folkgrupper är kurder, judar, samer och svenskar.
Man brukar tala om fyra kriterier för att skilja en etnisk grupp från andra sociala grupper, 1) Den består i de flesta fall av medlemmar som i huvudsakligen gifter sig inom den egna gruppen, (endogami). 2) Dess medlemmar uppfattar sig själva och ses även av omvärlden som en särskild kategori. 3) Gruppen hålls ihop av föreställningar om ett gemensamt ursprung. 4) Den skiljer sig från andra grupper genom vissa sociala och kulturella särdrag, t.ex. språk, religion och sedvänjor. [1]
Etniska grupper bildar en gemenskap med intern sammanhållning, lojalitet mot värderingar, normer och seder, olika grader av chauvinism samt en kommunikativ gemenskap genom ett gemensamt språk och symboler. För många etniska grupper är religionen ett starkt särskiljande drag. Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst territorium samt till vissa politiska institutioner. I svensk rättslig mening avses med etnisk tillhörighet "nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande".[2]
Övergång eller anpassning från en etnisk grupp till en annan – främst i den kulturella bemärkelsen – kallas för assimilation. En samvaro av flera etniska grupper inom samma politiska enhet kallas för mångkulturalism, och en sammanblandning dem emellan utan tydliga gränser kreolisering. En betydelse av nationalism är åsikten att varje folkgrupp ska bo i ett land – nationalstat. Detta är alltså motsatsen till mångkulturalism. Etniciteter kan vara uteslutande i den bemärkelsen att man måste födas in i dem för att bli accepterad som medlem.
[redigera] Olika sätt att se på etnicitet
Det finns flera olika sätt att se på begreppet etnicitet som har använts av olika forskare i skilda sammanhang. Exempel på sådan synsätt är: primordialism, essentialism, perennialism, konstruktivism, modernism och instrumentalism.
- "Primordialism" hävdar att etnicitet har existerat under hela mänsklighetens historia och att moderna etniska grupper har en kontinuitet lång tillbaka i tiden. För en primordialist är tanken om etnicitet nära besläktad med nationstanken och har sina rötter i den pre-Weberska uppfattningen att mänskligheten är uppdelad i sedan urminnes tid existerande grupper baserade på släktskap och biologiskt arv. [3]
- "Perennialism" menar att etniciteten är under ständig förändring och att även om konceptet etnicitet alltid har existerat så är de flesta etniska grupper kortlivade. Gränserna mellan etniska grupper omformas ständigt i nya mönster. En delvis motsatt perennialistisk ståndpunkt går ut på att även om etnicitet har existerat genom historien, så är det inte ett naturligt fenomen.[4][5]
- "Konstruktivism" ser både primordialistiska och perennialistiska synsätt som i grunden felalktiga.[5] Istället avvisar konstruktivismen synsättet att etnicitet är en grundläggande mänsklig egenskap. Istället menar man att etnicitet endast är produkten av mänsklig social interaktion och att dessa grupptillhörigheter endast upprätthålls så länge som de är meningsfyllda sociala konstruktioner. Vissa menar också att etnicitetens framväxt är direkt kopplad till nationalstaternas framväxt under den tidigmoderna perioden.[6]
Primordialister framhåller de mätbara skillnader som finns mellan olika etniciteter och den stora betydelse dessa har som sociala variabler. Å andra sidan argumenterar de mest renodlade konstruktivisterna för att etnicitet enbart är en socialt inlärd föreställning om grupptillhörighet. I konstruktivistiska uppfattningar är etnicitet ett begrepp som inte behöver betyda mer än identifikation. Enligt detta synsätt uppstår etnicitet som fenomen först när en uppfattning om kulturell skillnad eller likhet blir av betydelse.
Ur en konstruktivistisk synvinkel är vad en människa väljer att identifiera sig själv med, eller vad andra väljer att identifiera denne med, vanligen starkt kontextbundet — en och samma person kan exempelvis i olika sammanhang känna sig, eller utpekas som först och främst kristen, vit, malmöit, torghandlare, bisexuell eller något annat. På samma sätt kan begreppet "svenskar" i samtal och debatter avse högst olika saker beroende på vad begreppet kontrasteras till.[7]
Etnicitet förekommer i statsvetenskapliga sammanhang ofta i begreppsparet (dikotomin) "ethnos eller demos".
[redigera] Referenser
- ^ Kultur och erfarenhet, aktuell teman i svensk etnologi sid. 66
- ^ (2008:567)
- ^ Smith, Anthony D. (1987). The Ethnic Origins of Nations. Blackwell
- ^ Noel, Donald L. (1968). ”A Theory of the Origin of Ethnic Stratification”. Social Problems 16 (2): ss. 157–172. doi:.
- ^ [a b] Bobo, Lawrence; Hutchings, Vincent L. (1996). ”Perceptions of Racial Group Competition: Extending Blumer's Theory of Group Position to a Multiracial Social Context”. American Sociological Review 61 (6): ss. 951–972. doi:.
- ^ Smith, Anthony D. (1999), Myths and memories of the Nation, Oxford University Press
- ^ För resonemang kring detta se Sen, Amartya (2006), Identitet och våld: Illusionen om ödet, Daidalos
[redigera] Se även
- Etnisk rensning
- Etnogenes
- Etnopop
- Medborgarskap
- Mångkulturalism
- Nationalism
- Nationalitet
- Nationell minoritet
- Rasism
- Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ethnic group, 7 mars 2010.
