Lafcadio Hearn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lafcadio Hearn

Lafcadio Hearn, född 27 juli 1850, död 26 september 1904, var en irländsk författare.

Hearns far var irländare och modern från Grekland. Han kom till Japan år 1891 och var lektor i engelska vid Tokyo universitet. Hearn författade tolv för sin briljanta stil och fina förståelse för Japan berömda böcker, varibland märks Glimpses of unfamiliar Japan (1894), Kokoro (1896), Gleanings in Buddha fields (1897) och framför allt Japan, an attempt at interpretation (1904). [1]

Många av hans böcker trycks fortfarande och är mycket lästa, till exempel In ghostly Japan, Japan: An Interpretation och Glimpses of unfamiliar Japan. Japanerna är fortfarande fascinerade av Hearn, vars böcker för första gången tillät dem att se på sin kultur genom en utomståendes ögon. Han var också en av västvärldens främsta översättare av japanska och en djärv och okonventionell tänkare på sin tid och intresserad av Japans folklore och vidskeplighet. Hearns första japanska hem var Matsue, där han började arbeta som lärare innan han strax därpå blev sjuk. Kvinnan som skötte honom tills han blev frisk var dottern i en lokal samurajfamilj och blev så småningom Hearns hustru. Han förvärvade senare japanskt medborgarskap och ändrade sitt namn till Koizumi Yakumo.

Bibliografi (på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Exotica: noveller och studier från Japan (översättning Karin Hirn, Wahlström & Widstrand, 1901)
  • Exotica: noveller och studier från Japan. Ny samling (översättning Karin Hirn, Wahlström & Widstrand, 1903)
  • Exotica : noveller och studier från Japan. Samling 3, Spöken och drömmar från Japan (översättning Karin Hirn, Wahlström & Widstrand, 1904)
  • Natalika (Stray leaves from strange literature) (översättning Karin Hirn, Wahlström & Widstrand, 1905)
  • Karma jämte andra berättelser och essayer (översättning Walborg Hedberg, Wahlström & Widstrand, 1922)
  • Folk, gudar och gastar i det forntida Japan: skisser och legender (översättning Thomas Warburton, Forum, 1973)
  • Kwaidan: japanska spökhistorier (Kwaidan) (översättning Ingrid Maria Ingemark, Pontes, 1991)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12, s. 836.
  • Stevenson, Elizabeth (1961) (på eng). Lafcadio Hearn. New York: Macmillan. Libris 1416442