Lambohovs säteri
| Lambohovs säteri | |
| Byggnad | |
 Lambohovs säteri från väster
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Östergötland |
| Kommun | Linköping |
| Skapare | Jean Eric Rehn |
| Grundad | 1762 |
| Ägare | Linköpings kommun |
| Öppet för allmänheten | nej |
| Nås enklast via | Gamla Kalmarvägen |
Lambohov är ett slott och säteri i Slaka socken, Linköpings kommun i Östergötland. Det ligger ½ mil söder om Linköpings centrum, strax utanför stadsdelen Lambohov, som fått sitt namn efter säteriet, och ägs idag av kommunen.
Historik
Redan innan slottet byggdes fanns på denna plats ett säteri som ägdes av generalmajoren Libert Rosenstierna. Byggnaden som föregick slottet var en karolinergård som senare kom till adelsmannen Fredrik Carl Sinclairs ägor genom dennes fru Sofia Reuter af Skälboö.[1]
Slottet byggdes om från den tidigare karolinergården till ett lustslott i rokokostil och uppfördes mellan 1762-1766 åt Sinclair efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Rehn kom senare att arbeta åt Gustav III och räknas som en av dem som införde rokokostilen i Sverige, och detta slott är av klassisk svensk rokokoarkitektur. Rokokoslott är ovanliga i Sverige. Det beror till stor del på det svenska klimatet som gör att slott med låg grund bli för kalla.
Sinclair, som var ledsagare åt kronprins Gustav, senare Gustav III, stod högt i kurs hos drottningen Lovisa Ulrika och behövde ett slott där han kunde ta emot kungligheter. Slottet fick således en högklassig interiör i typisk rokoko där de olika rummen har utsmyckning efter olika motiv.[2] Slottet har vid flertal tillfällen haft kungligt besök. 1766 besökte Kronprins Gustaf slottet och året därefter besökte kung Adolf Fredrik Sinclair för att inspektera dennes regemente.
1921 ärvde major Fredrik Cederbaum slottet och denne renoverade flera av slottets rum till sina ursprungliga inredning. Linköpings kommun köpte säteriet 1966 av dåvarande ägaren Pehr-Fredrik Cederbaum, son till Fredrik Cederbaum. Kontraktet utformades så att säljaren och hans maka har kvarboenderätt under sin livstid. För närvarande bebor fru Märta Cederbaum slottet delar av året. Slottet är byggnadsminne sedan 16 januari 1967 och därmed skyddat av kulturminneslagen. Efter Linköpings kommuns köp av fastigheten har den oftast inte varit bebodd och förfallet av den börjar bli tydligt, både på byggnaden och dess gräsområden. Under 2009 restaurerades huvudbyggnaden, som fick ny puts, och delar av stallet, som var i mycket dåligt skick efter svampangrepp. I samband med att huvudbyggnaden fick ny puts försökte man ta fram originalfärgen för slottet. Det gick dock inte att hitta den färgen så putsen förblev gul, som troligtvis även var den färgen som slottet hade när det uppfördes.
Byggnader och miljö
Förutom huvudbyggnaden består slottet även av två flyglar på vardera sidan om denna. Flyglarna, liksom huvudbyggnaden, har brutna tak. Slottet är i grunden att trähus men pålagd puts. Detta gjordes för att kunna återvinna material från trähuset som stod där innan och på så vis spara pengar. Flyglarna sammanlänkas med huvudbyggnaden via två murar med portar. På var sin sida i murarna finns statyer i form av de romerska gudinnorna Ceres och Flora.
I den södra flygeln huserade tjänstefolket och i den finns bland annat ett kök. I den norra flygeln huserade bland annat förvaltarens bostad. I muren som sammanlänkar den södra flygeln med huvudbyggnaden finns en gång som tjänstefolket kunde använda för att frakta maten från köket till huvudbyggnaden. Den södra flygeln står idag tom.
Huvudbyggnaden, som består av en nedervåning och en vind, har tre bostadssviter och totalt 15 rum. Slottets planlösning är något ovanlig då stora salen inte ligger i mitten av slottet utan i ena hörnet av byggnaden. Denna lösning gjorde att även en av bostadssviterna med tillhörande paradrum kunde vätta ut mot trädgården. Rummen i slottet fick olika typer av inredning beroende på vilken status rummen hade. Paradrummen har dubbeldörrar och ekgolv medan de övriga privata rummen har enklare inredning. Paradrummen är väldigt fint dekorerade med väggmålningar och ornament. Väggdekorationerna i paradsängkammaren räknas som några av de vackraste i sitt slag i Sverige.[3]
Intill slottet finns även stall från samma tidpunkt som slottet. Runtom säteriet finns det ett flertal olika byggnader så som magasin, loge, ladugård, fruktbod och vagnslider. Baksidan av slottet vetter ut mot en gräsmatta som leder ner till en damm. Parken intill slottet anlades först som en fransk park men fick under 1800-talet karaktären av en engelsk park. Intill slottet finns även ett stall som härstammar från 1700-talet, men blev ombyggt 1911. Den 23 februari, efter den snörika vintern 2009-2010, rasade taket ner på säteriets ladugård.[4] Ladugårdsbyggnaden revs senare på grund av skadorna den fick av raset.[5]
Referenser
- ^ Carl Fredric Broocman (1760). Beskrivning över de i Östergötland befintliga städer, slott, sockenkyrkor, socknar, säterier, överofficersboställen, järnbruk och prästgårdar mm
- ^ Bedoire, Fredric (2006). Svenska slott och herrgårdar : en historisk reseguide. Stockholm: Albert Bonniers Förlag ISBN 91-0-010577-5
- ^ Groth, Håkan och Strömblad, Lars (2005). Barock och Rokoko i Sverige. 1650-1770. Stockholm: Bokförlaget Prisma. ISBN 91-518-4485-0
- ^ http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5856880
- ^ http://www.corren.se/ostergotland/linkoping/artikel.aspx?articleid=5697087
Se även
Wikimedia Commons har media som rör Lambohovs säteri.
