Leif Öhrvall

Från Wikipedia

Leif Hjalmar Öhrvall, född 25 januari 1897 i Uppsala, död 20 september 1985, var en svensk diplomat.

Biografi

Öhrvall var son till professor Hjalmar Öhrvall och Elise Axelson. Han tog studentexamen 1915, fil.kand.-examen 1919 och juris kandidatexamen 1929 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1930. Öhrvall tjänstgjorde i London 1931, Wien, Belgrad och Budapest 1933. Han var tillförordnad andre sekreterare vid UD 1934, utrikesministerns sekreterare 1934-1935 och andre legationssekreterare i Bukarest och Sofia 1937. Öhrvall var chargé d’affaires i Lissabon 1938, förste vicekonsul i Oslo 1941, konsul där 1944 och tjänstgjorde vid UD 1945. Han var därefter konsul i Baden-Baden 1947, beskickningsråd och beskickningschef i Tokyo 1948, chargé d’affaires i Reykjavik 1951, sändebud där 1953-1955, i Bogotá, Panama City och Quito 1955-1958.[1] Öhrvall var sändebud i Dublin 1958-1963 och var styrelseledamot i Hugo Alfvénstiftelsen från 1965.[2]

Öhrvall avled den 20 september 1985 och gravsattes den 29 november 1985 på Uppsala gamla kyrkogård.[3]

Utmärkelser

Öhrvalls utmärkelser:[1]

Referenser