Leo von Thun und Hohenstein

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leo von Thun und Hohenstein

Leo von Thun und Hohenstein, född 7 april 1811 i Tetschen, Böhmen, död 17 december 1888 i Wien, var en österrikisk greve och politiker, farbror till Franz Anton von Thun und Hohenstein.

Leo von Thun und Hohenstein var april till juli 1848 gubernialpresident i Böhmen samt blev 1849 kultus- och undervisningsminister i Felix zu Schwarzenbergs ministär. Som sådan genomdrev han gymnasiers och universitets ombildning efter tyskt mönster, avslöt 1855 konkordatet med kurian (upphävt 1870), som ställde skolan under romersk-katolska kyrkans kontroll, och bidrog kraftigt till stiftandet av kejserliga vetenskapsakademien. Efter oktoberpatentets utfärdande 1860 utträdde han ur ministären och framträdde dels i österrikiska herrehuset, varav han blev livstidsledamot 1861, dels på böhmiska lantdagen (1861–67, 1870, 1883–88) som en av de ledande männen inom yttersta högern.

Källor[redigera | redigera wikitext]